Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Ledare 4/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
På ett seminarium på Svenska litteratursällskapet i slutet av oktober diskuterades vetenskapliga och populärvetenskapliga tidskrifter och deras roll i samhället. Språkbruk var representerad på seminariet, i likhet med...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2013
Språkfrågor
Pilotprojekt Fråga: Är det korrekt att använda pilotera som motsvarighet till finskans pilotoida, alltså i betydelsen ’genomföra ett pilotprojekt’? I Finland används pilotera i någon mån i den betydelse du nämner, men...
Läs mer
- Artikel 3/2013
Martina Ollas
Pradajerskan är borta men gammalpigan lever kvar
Att det finns skillnader mellan rikssvenskan och finlandssvenskan är något man redan länge varit medveten om. Skillnader finns i hur svenskan både talas och skrivs och gäller t.ex. uttal, uttryck, meningsbyggnad och ordförråd. En särskild kategori av ord och uttryck som bidrar till att finlandssvenskan är olik rikssvenskan är finlandismerna, dvs. ord eller uttryck som används endast i finlandssvenskan, eller som används i en annan betydelse än i Sverige.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Monica Äikäs
En text är en väv av samband – om tema och rema i översatt text
Det är inte likgiltigt i vilken ordning informationen tas upp i en sats eller mening, eftersom ordningsföljden påverkar begripligheten. Monica Äikäs har tidigare skrivit om tema och rema i översatt text (Språkbruk 4/2011). Här vidareutvecklar hon ämnet. Texten baserar sig delvis på ett föredrag på Kommunförbundets översättarseminarium i Åbo i april 2012.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2013
Pia Westerberg
Slamkrypare och myggjagare
Hans ”Lelle Printer” Dahlman: Slamkrypare och myggjagare. En nostalgisk ordbok över 50- och 60-talens slang. Känguru 2012. 94 sidor. Hans Dahlman, författare och satiriker, har skrivit flera böcker om humor, tal- och...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2013
Monica Äikäs
Utan skiljetecken ingen text
Siv Strömquist: Skiljeteckensboken. Skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp. Morfem 2013. 190 sidor. En text består av mycket mer än ord. I den föregående meningen till exempel finns det åtta ord, men där...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Mångsidigt om nordistik i åttioårig tidskrift
Folkmålsstudier 51, 2013. Red. Hanna Lehti-Eklund, Camilla Lindholm och Caroline Sandström. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi r.f. Helsingfors 2013. 141 sidor. I nummer 51 av tidskriften Folkmålsstudier...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2013
Pekka Saaristo
Farlig flerspråkighet?
Dangerous Multilingualism – Northern Perspectives on Order, Purity and Normality. Red. Jan Blommaert, Sirpa Leppänen, Päivi Pahta och Tiina Räisänen. Palgrave Macmillan 2012. 313 sidor. I samlingsverket Dangerous...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2013
Einar Korpus
Den duande annonsen och andra historier
Marika Tandefelt: Prima vara! Språk- och stilhistoriska studier i finlandssvenska och svenska varuhusannonser under 1900-talet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 779. Studier i Nordisk...
Läs mer
- Krönikan 3/2013
Katarina von Numers
Vispoesi
Det finns ingen musik som berör mig lika djupt som visan, ingen annan som får mig att gråta och skratta. Det kan bero på att vi sjöng visor och spelade skivor med de svenska visgiganterna när jag var barn. Varje jul...
Läs mer
- Noterat 3/2013
Mycket språkligt på Helsingfors bokmässa
Helsingfors bokmässa arrangeras i år den 24–27 oktober. Språkbruk är som vanligt på plats i den finlandssvenska tidskriftsmontern (7g35). Institutet för de inhemska språken deltar i monter 6h87. Välkommen! Den...
Läs mer
- Noterat 3/2013
Är du i sjunde himlen?
Sakta i backarna, vara i sjunde himlen, ha huvudet på skaft … Alla dessa är svenska idiom, och nu har Folkuniversitetets förlag öppnat en alldeles ny hemsida som fokuserar de svenska idiomen. Du hittar idiomen på...
Läs mer
- Noterat 3/2013
Eldsjälar håller språköar vid liv
I de finskspråkiga delarna av Finland finns det 16 orter som kan kallas svenska språköar. De svenska skolorna eller svenska klasserna bildar grunden för det svenska språkets fortbestånd på dessa orter. Lina Laurent...
Läs mer
- Noterat 3/2013
Ny idébok för lärare
De finlandssvenska skolorna har länge haft en växande andel två- eller flerspråkiga elever i sina klassrum. Till hjälp för deras lärare har Utbildningsstyrelsen nu gett ut idéboken Skolspråk och lärande, skriven av...
Läs mer
- Noterat 3/2013
Kontraproduktiv undervisningsordning i svenska
I en färsk doktorsavhandling vid Åbo universitet visar Eeva-Liisa Nyqvist att finskspråkiga svenskinlärare lär sig de svenska substantivformerna i en viss logisk ordning, men att skolorna och läroböckerna inte följer...
Läs mer
- Artikel 3/2013
Martina Ollas
Mjau! Djurläten på olika språk
Katten säger mjau och hunden säger voff. Redan som barn får vi lära oss vad djuren säger då vi t.ex. bläddrar i bilderböcker och stöter på bilder av olika djur. De olika djurlätena är så kallade onomatopoetiska ord eller uttryck, vilket betyder att de är ord som är ljudhärmande eller av ljudhärmande ursprung. Orden låter alltså mer eller mindre lika som de ljud som de beskriver. Det intressanta är dock att djurlätena varierar mellan olika språk och i olika länder.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Åsa Mickwitz
"Vad är det som är så hemskt med blandspråk"?
Till språkpuristernas förfäran breder engelskan ut sig i vårt språk. Är detta slutet för svenskan?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Anna Gref, Diana Nyberg
Översättningsminnet till stor hjälp – språkkänslan behövs ändå
Vid Statsrådets translatorsbyrå översätts årligen cirka 25 000 sidor text av 20 fastanställda översättare och 30 frilansöversättare. Det innebär i grova drag 500 sidor per översättare. Hur är det möjligt?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Camilla Lindholm
Läsombud hjälper med läsningen
Ta dig en stund och tänk hur mycket vi läser varje dag. Vi läser tidningar och böcker, tidtabeller, reklam, vägskyltar, recept ... Vi är omgivna av ord. Men hur känns det för en person som av någon anledning inte kan läsa själv? Då blir det genast komplicerat, och i sådana situationer kan man ha nytta av ett läsombud.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Emilia Aldrin
Välja namn – välja kön
Hur motiverar föräldrarna sina namnval när de väljer förnamn till sina barn? Vad strävar föräldrarna efter att uttrycka och vad vill de undvika i namnvalet? Och är det någon skillnad i valet av flicknamn och valet av pojknamn?
Läs mer