Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Aktuell litteratur 3/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Mångsidigt om nordistik i åttioårig tidskrift
Folkmålsstudier 51, 2013. Red. Hanna Lehti-Eklund, Camilla Lindholm och Caroline Sandström. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi r.f. Helsingfors 2013. 141 sidor. I nummer 51 av tidskriften Folkmålsstudier...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2013
Pekka Saaristo
Farlig flerspråkighet?
Dangerous Multilingualism – Northern Perspectives on Order, Purity and Normality. Red. Jan Blommaert, Sirpa Leppänen, Päivi Pahta och Tiina Räisänen. Palgrave Macmillan 2012. 313 sidor. I samlingsverket Dangerous...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2013
Einar Korpus
Den duande annonsen och andra historier
Marika Tandefelt: Prima vara! Språk- och stilhistoriska studier i finlandssvenska och svenska varuhusannonser under 1900-talet. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland nr 779. Studier i Nordisk...
Läs mer
- Krönikan 3/2013
Katarina von Numers
Vispoesi
Det finns ingen musik som berör mig lika djupt som visan, ingen annan som får mig att gråta och skratta. Det kan bero på att vi sjöng visor och spelade skivor med de svenska visgiganterna när jag var barn. Varje jul...
Läs mer
- Noterat 3/2013
Mycket språkligt på Helsingfors bokmässa
Helsingfors bokmässa arrangeras i år den 24–27 oktober. Språkbruk är som vanligt på plats i den finlandssvenska tidskriftsmontern (7g35). Institutet för de inhemska språken deltar i monter 6h87. Välkommen! Den...
Läs mer
- Noterat 3/2013
Är du i sjunde himlen?
Sakta i backarna, vara i sjunde himlen, ha huvudet på skaft … Alla dessa är svenska idiom, och nu har Folkuniversitetets förlag öppnat en alldeles ny hemsida som fokuserar de svenska idiomen. Du hittar idiomen på...
Läs mer
- Noterat 3/2013
Eldsjälar håller språköar vid liv
I de finskspråkiga delarna av Finland finns det 16 orter som kan kallas svenska språköar. De svenska skolorna eller svenska klasserna bildar grunden för det svenska språkets fortbestånd på dessa orter. Lina Laurent...
Läs mer
- Noterat 3/2013
Ny idébok för lärare
De finlandssvenska skolorna har länge haft en växande andel två- eller flerspråkiga elever i sina klassrum. Till hjälp för deras lärare har Utbildningsstyrelsen nu gett ut idéboken Skolspråk och lärande, skriven av...
Läs mer
- Noterat 3/2013
Kontraproduktiv undervisningsordning i svenska
I en färsk doktorsavhandling vid Åbo universitet visar Eeva-Liisa Nyqvist att finskspråkiga svenskinlärare lär sig de svenska substantivformerna i en viss logisk ordning, men att skolorna och läroböckerna inte följer...
Läs mer
- Artikel 3/2013
Martina Ollas
Mjau! Djurläten på olika språk
Katten säger mjau och hunden säger voff. Redan som barn får vi lära oss vad djuren säger då vi t.ex. bläddrar i bilderböcker och stöter på bilder av olika djur. De olika djurlätena är så kallade onomatopoetiska ord eller uttryck, vilket betyder att de är ord som är ljudhärmande eller av ljudhärmande ursprung. Orden låter alltså mer eller mindre lika som de ljud som de beskriver. Det intressanta är dock att djurlätena varierar mellan olika språk och i olika länder.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Åsa Mickwitz
"Vad är det som är så hemskt med blandspråk"?
Till språkpuristernas förfäran breder engelskan ut sig i vårt språk. Är detta slutet för svenskan?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Anna Gref, Diana Nyberg
Översättningsminnet till stor hjälp – språkkänslan behövs ändå
Vid Statsrådets translatorsbyrå översätts årligen cirka 25 000 sidor text av 20 fastanställda översättare och 30 frilansöversättare. Det innebär i grova drag 500 sidor per översättare. Hur är det möjligt?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Camilla Lindholm
Läsombud hjälper med läsningen
Ta dig en stund och tänk hur mycket vi läser varje dag. Vi läser tidningar och böcker, tidtabeller, reklam, vägskyltar, recept ... Vi är omgivna av ord. Men hur känns det för en person som av någon anledning inte kan läsa själv? Då blir det genast komplicerat, och i sådana situationer kan man ha nytta av ett läsombud.
Läs mer
- Artikel 3/2013
Emilia Aldrin
Välja namn – välja kön
Hur motiverar föräldrarna sina namnval när de väljer förnamn till sina barn? Vad strävar föräldrarna efter att uttrycka och vad vill de undvika i namnvalet? Och är det någon skillnad i valet av flicknamn och valet av pojknamn?
Läs mer
- Artikel 3/2013
Karin Milles
Hen i Sverige och i Finland
I början av 2012 blev jag kontaktad av Olika förlag. De skulle ge ut en barnbok, Kivi och monsterhund, där pronomenet hen användes om huvudkaraktären. Nu ville förläggarna veta vad jag som språkforskare med genusintresse tyckte om detta. Boken var rolig och välskriven, och eftersom bokförlaget arbetar normkritiskt tyckte jag att pronomenvalet var utmärkt. Förläggarna skrev sedan en debattartikel där de förklarade varför de tyckte att hen var ett nytt och bra ord, och jag inbjöds att skriva under. Föga anade jag vad detta skulle föra med sig.
Läs mer
- Ledare 3/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Är grammatikforskning något som bara språkvetare har nytta av? Det tror antagligen många, men det stämmer inte. I den färska avhandlingen Species och artikelbruk i finskspråkiga grundskolelevers inlärarsvenska ärden...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Svenskt-finskt översättarseminarium: anmälningstiden går ut den 30 juni
19–20.9.2013 i Tammerfors Arrangörer: Institutet för de inhemska språken och Finlands översättar- och tolkförbund Preliminärt program Jannika Lassus, Svenska handelshögskolan: Översättarens vardag i siffror Mirja...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Finlandssvenska dialektordboken nu på nätet
Den finlandssvenska dialektordboken, Ordbok över Finlands svenska folkmål, finns nu fritt tillgänglig på nätet. I början av juni publicerades avsnittet I–K, som senare följs av avsnitten A–H och L–O. Efter det...
Läs mer
- Artikel 2/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Att va? Om den finlandssvenska satsflätan
Ett typiskt finlandssvenskt drag som förekommer i alla typer av texter från alla svensktalande regioner i Finland är att lägga in ett extra att i vissa typer av meningar, kallade satsflätor.
Läs mer
- Språkfrågor 2/2013
Språkfrågor
Snedstreck Fråga: Kan man använda snedstreck, t.ex. och/eller, i löpande text? Snedstreck ska helst inte användas i löptext. Det kan användas vid platsbrist i t.ex. tabeller och blanketter i betydelsen ’per, om, i’...
Läs mer