Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Avdelningar - Språkbruk

Avdelningar

Se alla Aktuell litteratur Artikel Intervju Krönikan Ledare Noterat Nyheter Opinion Perspektiv på finlandismer Språkfrågor
  • Brev till Språkbruk
  • Citat
  • Debatt
  • Dialekt
  • Dialektfrågan
  • Kommentarer
  • Kåseri
  • Minoritetsspråk i Europa
  • Perspektiv på finlandismer
  • Språkkontakt
  • Språknotiser
  • Språkprofilen
  • Artikel 2/2020

    Camilla Lindholm

    På väg mot ett talat lätt språk

    Medan lättläst är en relativt etablerad term för ett skrivet språk som är lättare än standardspråk, är tanken på regler för ett lätt muntligt språk relativt ny. Kan man skapa standarder för något så kontextbundet som talat språk?

    Läs mer

  • Perspektiv på finlandismer 2/2020

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Bobba: bacill i Finland, finne i Sverige

    Artikelserien Perspektiv på finlandismer handlar denna gång om substantivet bobba som i finlandssvenskan bland annat kan betyda bakterie eller virus.

    Läs mer

  • Artikel 2/2020

    Jannika Lassus, Johanna Tanner

    Minst tre språk behövs i affärslivet i Svenskfinland

    Bilden av att engelskan tränger ut finskan och svenskan i affärsvärlden och att de inhemska språken är mindre viktiga är inte helt sann, visar Jannika Lassus och Johanna Tanners forskning i affärslivet i Svenskfinland.

    Läs mer

  • Intervju 2/2020

    Bianca Ortiz Holmberg

    När man älskar på ett främmande språk

    Par med olika modersmål som lever tillsammans på engelska är kreativa i sin språkanvändning och skapar sig sitt eget personliga språk. Paren använder olika strategier för att försäkra sig om att den andra har förstått och får på så sätt kommunikationen att fungera.

    Läs mer

  • Artikel 2/2020

    Martin Persson

    Spökljud – uttal och stavning i den språkhistoriska snårskogen

    Många språk innehåller bokstäver som inte uttalas, bokstäver som uttalas fastän de inte finns och bokstäver som uttalas bara ibland. Förklaringen till det här kan man hitta i språkhistorien.

    Läs mer

  • Krönikan 2/2020

    Tua Forsström

    Grammatiken – kärlekens pris

    När jag var en liten flicka drabbades jag av kärlek till den svenska grammatiken. Grammatiken innebar ordning och reda inte bara i språket utan i tillvaron och handlade om livets mening. Jag kunde inte förstå mina...

    Läs mer

  • Intervju 2/2020

    Bianca Ortiz Holmberg

    En ordbok, två samhällen, fyra språkvarieteter

    Nina Martola har jobbat med Stora finsk-svenska ordboken sedan 1990. På kuppen har hon blivit en samhällsmedveten detektiv med insyn i språkutvecklingen på både svenska och finska.

    Läs mer

  • Övriga 2/2020

    Henrik Hu

    Fjäderfolk och fä

    De flyger runt i sinnet, i verklighet och dikt, de flaxar i min tanke, i nuet och på sikt. Fåglarna som inte går att identifiera, fåglarna jag tror kan existera. Smörgåsen är välbekant, kontrasten likaså....

    Läs mer

  • Ledare 2/2020

    Pia Westerberg

    Vi "ses"!

    Människan anpassar sig. I mars hände något ingen trott var möjligt. Coronapandemin överraskade oss och hela världen, och många har distansarbetat hela våren på grund av coronan. Också jag och mina medarbetare på...

    Läs mer

  • Perspektiv på finlandismer 1/2020

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    En råddare i Finland är något helt annat än en råddare i Sverige

    Rådda är ett exempel på ett ord som har helt olika ursprung och betydelse i Sverige och Finland. Det finlandssvenska rådda har dialektalt ursprung och betyder ’stöka till’, medan sverigesvenskans rådda kommer från engelskan och betyder ’ställa i ordning’.

    Läs mer

  • Artikel 1/2020

    Sarah Wikner

    Sociala stilar i Helsingfors

    Den som hör att någon ”kööppää peppaakaakkoo”, ”ska ååkka båt” eller ”baa praattaa om nåå kiva” drar sannolikt slutsatsen att personen kommer från Helsingfors. På ett socialt plan kan lyssnaren läsa in många olika betydelser i vad hen hör.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2020

    Urban Östberg

    Populärvetenskapligt om dialekter

    Fredrik Lindström: 100 svenska dialekter. Bonnier Fakta 2019.

    Läs mer

  • Artikel 1/2020

    Monica Äikäs

    Grammatiska metaforer

    Ideationella grammatiska metaforer gör en text mer abstrakt, men bidrar också till ökad koncentration och exakthet.

    Läs mer

  • Artikel 3/2018

    Maria Andersson-Koski

    Magavippog och uppå farten ‒ om att vara gravid på dialekt

    Mängden alternativa uttryck för graviditet visar att ämnet har varit tabubelagt. I dialekterna har det gett upphov till omskrivningar som körsog, fruktbär och tjock under armarna.

    Läs mer

  • Artikel 1/2020

    Martin Persson

    Språkkontakt på högvarv – kreoler, blandspråk och regiolekter

    Språk förändras hela tiden, och i förändringen uppstår olika slags språkliga fenomen, bland annat kreoler, blandspråk och regiolekter.

    Läs mer

  • Krönikan 1/2020

    Janne Strang

    Det gör så ont när du ljuger

    Två av de tonårsböcker som lämnat störst intryck på mig är George Orwells dystopi 1984 och den popfilosofiska Zen och konsten att reparera en motorcykel av Robert M. Pirsig. Bägge har behållit – om inte till och med...

    Läs mer

  • Artikel 1/2020

    Åsa Mickwitz

    Retorik och känslornas makt

    I den finländska traditionen har patosargument – att vädja till åhörarnas känslor – inte värderats högt i retoriska sammanhang. Men utan att ge av sig själv och engagera lyssnarna känslomässigt är det svårt att bli en bra talare.

    Läs mer

  • Artikel 1/2020

    Monica Äikäs

    Satsadverbialet heller och språkkänslan

    För en tid sedan fick jag frågan: Finns det några regler för när man ska använda inte heller respektive heller inte? Frågan gav mig inspiration att forska lite kring satsadverbialet heller.

    Läs mer

  • Intervju 1/2020

    Bianca Holmberg

    En nordisk kärlekshistoria

    Egentligen skulle hon bli astrofysiker, men kärleken till Norden tog överhanden, och i dag har serbiska Ana Stanićević bott på Island i sju år och undervisar i isländska på universitetsnivå.

    Läs mer

  • Artikel 1/2020

    Linda Mannila

    Artificiell intelligens behövs också på finlandssvenska

    Hittills har språkaspekten inte beaktats särskilt mycket inom artificiell intelligens, men om vi vill få fungerande service på svenska i Finland också i framtiden är det viktigt att börja planera för flerspråkiga lösningar när ny AI-teknologi utvecklas.

    Läs mer

Sida 3 av 129
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
— Antal per sida
Visar 41-60 av 2 579 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Enskilda artikelförfattare ansvarar själva för åsikterna i sina artiklar.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket