Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 2/2013
Leif Höckerstedt
Humanisterna räddar världen?
I början av 1990-talet satt filosofen André Maury och jag på tåget på väg till Åbo Akademi, han från Helsingfors och jag från Ekenäs. Uppsluppet raserade vi akademiska gränser. Bland annat kom vi på att det borde finnas en filosof på varje akademiskt ämnes institution. Jag tänkte naturligtvis på svenska språket. Klyftan mellan hur filosoferna såg språket och hur språkvetarna såg det verkade, och verkar, fortfarande enorm. Idén var inte dum men inte tillräckligt radikal, egentligen. I dag menar jag att vi humanister borde infiltrera alla ämnen – men hur?
Läs mer
- Artikel 2/2013
Leena Huss
Enspråkiga eller tvåspråkiga skolor i Finland?
Den uppblossade diskussionen kring frågan om enspråkiga eller tvåspråkiga skolor i Finland kan från en utomståendes perspektiv verka förbryllande. Ska det verkligen vara antingen eller, och finns det inte redan nu exempel på skolor av båda sorterna inom det finska skolsystemet?
Läs mer
- Ledare 2/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
När det är sommar och semester läser många mer än normalt. Själv tycker jag att det hör till det bästa under sommaren att få ge sig tid att läsa, och göra det tillräckligt långa stunder för att verkligen sjunka in i...
Läs mer
- Artikel 1/2013
Erik Andersson
Ska man säga "hen"?
Vår jämställdhet är ständigt på tapeten. I språket har vi skilda ord för könen, och detta tror man har effekt på lönen. De kämpande har inte svalt förtreten! Man nagelfar de gamla språkbruksrönen: vid okänt kön har...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2013
Språkfrågor
App Fråga: Hur böjs ordet app? App ären förkortning av eng. application, och ordet böjs en app, appen, flera appar, de där apparna. Det svenska uttalet är [app]. Ämne med effekt Fråga: Vilken är den svenska...
Läs mer
- Debatt 1/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen, Ann-Marie Ivars, Markus Sandberg
Hevonen on häst, professor Ivars
”Bara den som hade gjort det här arbetet bättre, bara den har rätt att kritisera.” Med denna slutkläm, lika orimlig i sin logik som häpnadsväckande i sin attityd, avslutar professor em. Ann-Marie Ivars sin artikel...
Läs mer
- Krönikan 1/2013
Henrik Huldén
Rim och reson – om dagsversen och den rimmade kommentaren
Som dagsverspoet i dagens medievärld känner jag mig både utmanad och privilegierad. Dagsverserna är en levande och betydelsefull journalistisk tradition, som dessvärre inte längre ingår i speciellt många tidningar....
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2013
Nina Martola
Nordisk miniordbok
Den 1 februari lanserades Nordisk miniordbok. Det är en liten nätordbok mellan de olika nordiska språken och den riktar sig till barn och unga (upp till lägre tonåren). Den innehåller ca 3 200 uppslagsord på vart...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2013
Avhandling om finska idiom
Tarja Riitta Heinonen: Idiomien leksikaalinen kuvaus kielenkäytön ja vaihtelun näkökulmasta. Diss. Helsingin yliopisto 2013. 228 sidor. Den 25 januari disputerade forskaren Tarja Heinonen (ordboksredaktör på...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2013
Leila Mattfolk
Ord med personhistoria
Marcel Grauls: Kalasjnikov, Don Juan och Barbie. Personerna bakom orden. En eponymordbok. Ordalaget 2012. 288 sidor. Att det är gudarna Odin och Tor som gett namn åt veckodagarna onsdag och torsdag känner de flesta...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2013
Monica Äikäs
Ur språkets skatt av idiom
Kerstin Johanson: Svenska uttryck och deras ursprung. Ordalaget 2012. 160 sidor. Alla språkanvändare som ibland stannar upp och undrar varifrån ett visst idiomatiskt uttryck i svenskan kommer har nu fått en ny bok att...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2013
Nina Martola
Talar Norden med kluven tunga?
Karin Arvidsson: Talar Norden med kluven tunga? Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. 121 sidor. Hösten 2012 gav Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet ut en liten skrift med titeln Talar Norden med kluven...
Läs mer
- Dialekt 1/2013
Maria Rönnbacka, Caroline Sandström
Tärjor och ramt
För att ge sin text lokal förankring kan författare som stilmedel utnyttja ord och uttryck ur det dialektala ordförrådet. I den här artikeln behandlar vi orden tärja och ramt som nyligen uppmärksammats för att de har använts i två nyutgivna finlandssvenska romaner av Ulla-Lena Lundberg och Kaj Korkea-Aho.
Läs mer
- Noterat 1/2013
Tvåspråkig skola – lyx för finskspråkiga eller finlandssvenskarna till förtret?
En ny bok diskuterar möjligheterna för en tvåspråkig skola i Finland. Det har förts mycket diskussion i offentligheten om tvåspråkiga skolor, där svensk- och finskspråkiga elever skulle undervisas på båda språken. De...
Läs mer
- Noterat 1/2013
Stora brister i svenskspråkig mentalvård
Bristerna är stora i mentalvården på svenska, särskilt i huvudstadsregionen, visar en ny undersökning från tankesmedjan Magma. Patienterna upplever ofta att de måste tala finska för att tas på allvar eller för att...
Läs mer
- Noterat 1/2013
Regeringens principbeslut om nationalspråksstrategin
Statsrådet utfärdade i december ett principbeslut om en nationalspråksstrategi. Nationalspråksstrategin är ett projekt som tas upp i regeringsprogrammet och som utarbetats under ledning av statsministern. Strategin är...
Läs mer
- Noterat 1/2013
För en levande tvåspråkighet
Såväl språkbadsundervisning som svenskspråkig undervisning på finskspråkiga orter blir allt viktigare. Just nu pågår många reformer och flera initiativ med beröringspunkter till språkbadsombudets arbete, inte minst...
Läs mer
- Noterat 1/2013
Gratis läshjälp på webben
Alla medborgare ska kunna tillgodogöra sig information på nätet, oavsett om man ser dåligt, har ett annat modersmål än svenska eller har läs- och skrivsvårigheter. Friendlyreader är en ny gratistjänst som...
Läs mer
- Noterat 1/2013
Maria Rönnbacka
Fältarbete i södra Österbotten
Forskare och studenter med intresse för talspråk, stadsnamn och attityder åkte till Sydösterbotten i september 2012 för att undersöka de lokala dialekterna. Professor Jan-Ola Östman ledde fältarbetet, som var ett...
Läs mer
- Noterat 1/2013
Charlotta af Hällström-Reijonen
Språkbruks systertidskrift skärs ner
Den sverigefinska språkvårdstidskriften Kieliviesti utkommer från och med i år med 3 nummer årligen i stället för som tidigare 4 nummer per år. Orsaken är ansträngd ekonomi. De sverigefinska språkvårdarna på...
Läs mer