Avdelningar - Språkbruk

Vietnamesiska finlandssvenskar ‑ identitet i samtal

Andraspråksforskningen i Finland har hittills fokuserat främst på språkinlärare med finska som andraspråk. I den här artikeln behandlar jag språkanvändningen hos en grupp andra generationens invandrare med svenska som andraspråk. Ett övergripande syfte med min undersökning har varit att undersöka hur dessa individer konstruerar identiteter i samtal.

Läs mer

André Wickström – mångspråkig komiker med (N)orden i sitt hjärta

Bland det svåraste som finns är att vara rolig och att svära korrekt på ett främmande språk. Den finlandssvenska komikern och skådespelaren André Wickström hukar dock inte för utmaningar och den språkliga humorscen han äntrar växlar mellan inte mindre än fyra olika språkdräkter.

Läs mer

Det poetiska inslaget i Jöns Buddes skrifter

Det fanns under senare delen av 1400-talet i Nådendal en märklig och mångsidig man, Jöns Budde, som alltjämt förblir intressant och fascinerande. Denne klosterbroder var en flitig översättare av latinska religiösa skrifter till fornsvenska och hade således en stor betydelse för det svenska skriftspråkets utveckling.

Läs mer

Makens namn eller eget?

Gällande namnlag, som trädde i kraft 1985, gav dem som ingår äktenskap likadana möjligheter i valet av efternamn. Har lagen haft någon betydelse i praktiken? Vems namn är av större vikt då namnet väljs?

Läs mer

Ledare

Regeringen Katainen har initierat och godkänt en nationalspråksstrategi, vars främsta syfte är att trygga livskraften hos de båda nationalspråken i Finland, finska och svenska. Språklagen är tidsenlig, men det brister...

Läs mer

Strippen

Läs mer

Språkfrågor

Språkfrågorna är besvarade och sammanställda av Monica Äikäs. Psoriasis Fråga: Hur ska ordet psoriasis uttalas? Psoriasis uttalas [psori:asis], det vill säga med tydligt p och betoning på stavelsen ri. Nästan alla ord...

Läs mer

Head home?

Angående artikeln ”Vad heter språngskalle på engelska?” i Språkbruk 2/2012: Förlåt en yngling, men nog måste exemplet ”... for Rooney to head home” betyda att Rooney nickar till egen målvakt, inte att han nickar...

Läs mer

Större oro – färre "baggisar"

Kim Peter Johansson har läst Nalle Valtialas artikel i Språkbruk 2/2012, "Ental blir flertal – några reflexioner om språklogik". Här kommer han med några invändningar.

Läs mer

Citatet

”Först i Sverige förstod jag hur främmande jag, trots mitt svenska modersmål, är i den rikssvenska kulturen. Vi säger: Kom hit, får jag den där, nu går vi, stäng fönstret. De säger: Kan du, skulle jag kunna, borde vi...

Läs mer

Språk och interaktion

Volym nr 3 i skriftserien Språk och interaktion (Nordica Helsingiensia 30) har kommit ut. Språk och interaktion är en språkvetenskaplig skriftserie som utges av Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid...

Läs mer

Språket i sociala medier

Ingrid Herbert & Helena Englund Hjalmarsson: Språket i sociala medier. Prodicta 2012. 102 sidor. Jenny Forsberg: Blogga, tvittra och fejsbucka – kommunicera effektivt i sociala medier. Norstedts 2012.

Läs mer

Snacka skandinaviska

Birgitta Lindgren & Anitha Havaas: Snacka skandinaviska. Prodicta 2012. 136 sidor.

Läs mer

Stort och smått om svenskt talspråk

Olle Engstrand: Hur låter svenskan, ejengklien? Norstedts, 2012. 271 sidor.

Läs mer

Med språket som arbetsredskap

Med språket som arbetsredskap. Sju studier av kommunikation i vården. Redaktörer: Anna-Malin Karlsson, Mats Landqvist och Hanna Sofia Renberg. Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola 1. www.sh.se/publikationer

Läs mer

I språket, i berättelserna

”Jag gillar våra så kallade sagostunder. Det är skönt att bara sitta och lyssna.” lyder en skriftlig kursutvärdering. ”Jag vill ännu säga att sluta aldrig med bokpraten” uppmanar en kille som inte brukade läsa. Nu gör...

Läs mer

Ett internationellt namn – plagget som går till allt

Sara Rönnqvist reflekterar över sitt namn, uttalet av det och kulturell/språklig tillhörighet.

Läs mer

Ordförrådet

I språkdatabasen Ordförrådet får man svar på frågor om svenskan, t.ex. aktuella nyord, klassiska språkfrågor och finlandismer. Under flera decennier har Svenska språkbyrån samlat svar på språkliga frågor av alla de...

Läs mer

Rättelse

I artikeln Identiska ortnamn – preciserade adressnamn i Språkbruk 3/2012 hade ett förargligt fel smugit sig in. I det tänkta exemplet Svinö vid Sommarön bör det preciserade adressnamnet naturligtvis bli Sommaröns...

Läs mer

Adjektiv importerade från engelskan

Tomas Lehecka från Helsingfors universitet disputerade den 7 december på inlåningen av engelska adjektiv i svensk tidningstext. Avhandlingen har rubriken Interrelaterade lexikala egenskaper – Engelska adjektivimporter...

Läs mer