Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 4/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Det brukar sägas att en av orsakerna till att vi i Norden kan bättre engelska än vad man kan i andra delar av Europa är att vi hos oss har tv-textning. Det låter inte alls osannolikt. I många andra europeiska länder...
Läs mer
- Artikel 3/2012
Ny språknämnd
Institutet för de inhemska språken har utsett följande personer till medlemmar av Svenska språknämnden i Finland för perioden juni 2012 till maj 2015: lagstiftningsrådet Sten Palmgren, ordförande (Justitieministeriets...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Cool
Fråga: Jag förundrar mig över att inlånade engelska ord som stavas på engelskt sätt böjs med svenska ändelser. Här följer några exempel med orden cool och chic: alla andra är coola; å vad coolt; chica damer. Är detta...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Möten
Fråga: Heter det på ett möte eller i ett möte? Bägge tycks användas. Både prepositionen på och prepositionen i används tillsammans med möte. Man kan till exempel säga både sitta på (ett) möte och sitta i (ett) möte. I...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Tre korvar
Fråga: Är pluralformen korvar en helt gångbar form, eller borde det alltid heta korv? Ja, pluralformen korvar är en helt gångbar form. En enkel sökning på webben ger genast ett otal exempel: rökta korvar, tio goda...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Service för bilen
Fråga: Hur ska man bäst översätta määräaikaishuolto? Det gäller inte bara bilar utan också till exempel hissar. Man kan tala om regelbunden service.
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Läder
Fråga: Heter det läderklädd eller läderbeklädd? Båda tycks förekomma. Läderklädd är det enda av orden som finns upptaget i Svenska Akademiens ordlista, och det är också mycket vanligare i bruket. Ändå kan man inte...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Hippie
Fråga: Hur böjs ordet hippie i plural? Kan det heta när hippies kommer på besök? Principen är att den engelska pluraländelsen ‑s helst ska undvikas i svenska ord. Därför böjs hippie lika som andra svenska n-ord på...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Kundservice och kundtjänst
Fråga: Är det någon skillnad på kundservice och kundtjänst? Ska man tala om att förbättra kundservicen eller att förbättra kundtjänsten? I många fall tycks kundservice och kundtjänst användas helt synonymt. Ändå finns...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Sig eller henne?
Fråga: Vilket är korrekt, sig eller henne, i följande exempel? Stina hörde en tiger morra tätt intill sig. Stina hörde en tiger morra tätt intill henne. Både sig och henne kan användas. Den enda logiska tolkningen är...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Deras eller sina?
Fråga: Användningen av reflexivt pronomen i svenska är en ”huvudvärk” fastän man har svenska som modersmål. Jag har en fråga från Bibeln. I 1 Kungaboken 7:47 står det så här: Salomo satte alla föremålen på deras...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Utfärd och utflykt
Fråga: Vad är det för skillnad mellan en utfärd och en utflykt? Skillnaden är att en utflykt är kortare än en utfärd. Svensk ordbok definierar utflykt på följande sätt: ’kortare gångtur eller resa från hemmet (eller...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Förkortningar
Fråga: När en förkortning som skrivs med små bokstäver, till exempel cd, står först i en mening eller en rubrik, hur ska man då skriva den? När förkortningar som normalt skrivs med små bokstäver inleder en mening...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Skutor i Kyrkslätt
Fråga: Heter det Kyrkslättbor eller Kyrkslättsbor? Och hur är det med Pörtomskuta – där behövs väl inget extra s i sammansättningsfogen? I ordet Kyrkslättsbor ska det finnas ett s eftersom förledet är ett sammansatt...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Följande generation
Fråga: Ska jag tala om generationsskifte eller generationsväxling när det gäller ägarbyte i en familj inom jord- eller skogsbruk? Använd generationsskifte. Bägge orden kan visserligen användas i den betydelse du...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Bo billigt
Fråga: Heter det prisvärd logi eller prisvärt logi? Det kan heta både prisvärd logi och prisvärt logi. Ordet logi kan nämligen enligt ordböckerna vara både ett n-ord (bestämd form login) och ett t-ord (bestämd form...
Läs mer
- Artikel 3/2012
Klaus Törnudd
Egensinnig språkbrukare – om några finlandismer och andra dumheter
Nalle Valtialas lättsamma reflexioner om språklogik i det senaste numret av Språkbruk (2/2012) har inspirerat till denna betraktelse. Temat är inbjudande och oändligt stort – språkets nycker, bristen på logik i språkutvecklingen. Språkvården försöker hänga med – strikt normativ, tolerant medföljande eller något däremellan.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Margareta Gustafsson
Vård och sånt
I maj 2011 fick vi en ny hälso- och sjukvårdslag (1326/2010; fi. terveydenhuoltolaki) som egentligen inte var särskilt ny utan paragrafer ur diverse andra lagar hade plockats ihop till en enda lag. Här kommenterar jag några ord och begrepp i lagen som innehåller ordet vård.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Monica Äikäs
Satsadverbial på rätt plats
Vår språkrådgivning får ofta frågor om hur olika satsadverbial ska placeras i satser. Det är många som är osäkra när det gäller detta. I det följande ska jag redogöra för några fall. Jag utgår från mer eller mindre...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2012
Svenska i ett specialiserat samhälle
Svenskan i Finland 13. Siv Björklund, Harry Lönnroth, Nina Pilke (red.) Publikationer från Vasa universitet. Rapporter 178. 226 sidor. Den trettonde sammankomsten för Svenskan i Finland ägde rum vid Vasa universitet i...
Läs mer