Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkprofilen 4/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Otålig nordist som älskar svenska och gillar finska
I höstas gick språkvårdaren och nyordsexperten Birgitta Lindgren i pension. Språkbruk träffade henne för att diskutera språkvården förr och nu.
Läs mer
- Artikel 4/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Från skönlitterära redigeringar till Google – Svensk språkvård i Finland från 1800-talet till i dag (del 2)
I en tvådelad artikelserie ges en översikt av den svenska språkvården i Finland från mitten av 1800-talet till i dag. Perioden från mitten av 1800-talet till Bergroths Finlandssvenska (1917) kan ses som en utvecklingsfas då språkvårdsideologin utvecklades och man valde att följa den standardsvenska normen, medan tiden efter Hugo Bergroth kan ses som en konsolideringsfas. Språkvetenskaplig och samhällelig utveckling har modifierat språkvårdssynen fram till i dag, trots att inga stora förändringar ägt rum under konsolideringsfasen. Utvecklingsfasen beskrivs i artikeln Utrensning av barbarismer från Gutenberg till Bergroth (Språkbruk 3/2012) medan konsolideringsfasen beskrivs i denna artikel.
Läs mer
- Artikel 4/2012
Urban Östberg
Betydelsefält i svenskan ur ett andraspråksperspektiv
En del smuttar på en utsökt konjak, katten lapar mjölk och somliga pimplar billigt rödvin.
Läs mer
- Artikel 4/2012
Linnea Hanell
Informationssamhället och vidare
Låt oss föreställa oss att vi träffar en person från år 1992, som vill veta mer om vårt informationssamhälle från 2012. Vi får börja med att berätta att persondatorn har slagit på allvar nu, att de allra flesta i den rika världen har tillgång till minst en dator, och att många också har en mobiltelefon med egenskaper som liknar persondatorns.
Läs mer
- Artikel 4/2012
Ann-Marie Ivars
Ett omöjligt uppdrag
De senaste åren har de svenska översättningarna i studentexamen kritiserats i insändarspalterna, och vissa har till och med sagt att de översättningsmissarna äventyrar de finlandssvenska elevernas rättssäkerhet. Ann-Marie Ivars svarar på kritiken.
Läs mer
- Artikel 4/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Det brukar sägas att en av orsakerna till att vi i Norden kan bättre engelska än vad man kan i andra delar av Europa är att vi hos oss har tv-textning. Det låter inte alls osannolikt. I många andra europeiska länder...
Läs mer
- Artikel 3/2012
Ny språknämnd
Institutet för de inhemska språken har utsett följande personer till medlemmar av Svenska språknämnden i Finland för perioden juni 2012 till maj 2015: lagstiftningsrådet Sten Palmgren, ordförande (Justitieministeriets...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Cool
Fråga: Jag förundrar mig över att inlånade engelska ord som stavas på engelskt sätt böjs med svenska ändelser. Här följer några exempel med orden cool och chic: alla andra är coola; å vad coolt; chica damer. Är detta...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Möten
Fråga: Heter det på ett möte eller i ett möte? Bägge tycks användas. Både prepositionen på och prepositionen i används tillsammans med möte. Man kan till exempel säga både sitta på (ett) möte och sitta i (ett) möte. I...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Tre korvar
Fråga: Är pluralformen korvar en helt gångbar form, eller borde det alltid heta korv? Ja, pluralformen korvar är en helt gångbar form. En enkel sökning på webben ger genast ett otal exempel: rökta korvar, tio goda...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Service för bilen
Fråga: Hur ska man bäst översätta määräaikaishuolto? Det gäller inte bara bilar utan också till exempel hissar. Man kan tala om regelbunden service.
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Läder
Fråga: Heter det läderklädd eller läderbeklädd? Båda tycks förekomma. Läderklädd är det enda av orden som finns upptaget i Svenska Akademiens ordlista, och det är också mycket vanligare i bruket. Ändå kan man inte...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Hippie
Fråga: Hur böjs ordet hippie i plural? Kan det heta när hippies kommer på besök? Principen är att den engelska pluraländelsen ‑s helst ska undvikas i svenska ord. Därför böjs hippie lika som andra svenska n-ord på...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Kundservice och kundtjänst
Fråga: Är det någon skillnad på kundservice och kundtjänst? Ska man tala om att förbättra kundservicen eller att förbättra kundtjänsten? I många fall tycks kundservice och kundtjänst användas helt synonymt. Ändå finns...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Sig eller henne?
Fråga: Vilket är korrekt, sig eller henne, i följande exempel? Stina hörde en tiger morra tätt intill sig. Stina hörde en tiger morra tätt intill henne. Både sig och henne kan användas. Den enda logiska tolkningen är...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Deras eller sina?
Fråga: Användningen av reflexivt pronomen i svenska är en ”huvudvärk” fastän man har svenska som modersmål. Jag har en fråga från Bibeln. I 1 Kungaboken 7:47 står det så här: Salomo satte alla föremålen på deras...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Utfärd och utflykt
Fråga: Vad är det för skillnad mellan en utfärd och en utflykt? Skillnaden är att en utflykt är kortare än en utfärd. Svensk ordbok definierar utflykt på följande sätt: ’kortare gångtur eller resa från hemmet (eller...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Förkortningar
Fråga: När en förkortning som skrivs med små bokstäver, till exempel cd, står först i en mening eller en rubrik, hur ska man då skriva den? När förkortningar som normalt skrivs med små bokstäver inleder en mening...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Skutor i Kyrkslätt
Fråga: Heter det Kyrkslättbor eller Kyrkslättsbor? Och hur är det med Pörtomskuta – där behövs väl inget extra s i sammansättningsfogen? I ordet Kyrkslättsbor ska det finnas ett s eftersom förledet är ett sammansatt...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2012
Följande generation
Fråga: Ska jag tala om generationsskifte eller generationsväxling när det gäller ägarbyte i en familj inom jord- eller skogsbruk? Använd generationsskifte. Bägge orden kan visserligen användas i den betydelse du...
Läs mer