Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Avdelningar - Språkbruk

Avdelningar

Se alla Aktuell litteratur Artikel Intervju Krönikan Ledare Noterat Nyheter Opinion Perspektiv på finlandismer Språkfrågor
  • Brev till Språkbruk
  • Citat
  • Debatt
  • Dialekt
  • Dialektfrågan
  • Kommentarer
  • Kåseri
  • Minoritetsspråk i Europa
  • Perspektiv på finlandismer
  • Språkkontakt
  • Språknotiser
  • Språkprofilen
  • Språkfrågor 3/2012

    Läder

    Fråga: Heter det läderklädd eller läderbeklädd? Båda tycks förekomma. Läderklädd är det enda av orden som finns upptaget i Svenska Akademiens ordlista, och det är också mycket vanligare i bruket. Ändå kan man inte...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2012

    Hippie

    Fråga: Hur böjs ordet hippie i plural? Kan det heta när hippies kommer på besök? Principen är att den engelska pluraländelsen ‑s helst ska undvikas i svenska ord. Därför böjs hippie lika som andra svenska n-ord på...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2012

    Kundservice och kundtjänst

    Fråga: Är det någon skillnad på kundservice och kundtjänst? Ska man tala om att förbättra kundservicen eller att förbättra kundtjänsten? I många fall tycks kundservice och kundtjänst användas helt synonymt. Ändå finns...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2012

    Sig eller henne?

    Fråga: Vilket är korrekt, sig eller henne, i följande exempel? Stina hörde en tiger morra tätt intill sig. Stina hörde en tiger morra tätt intill henne. Både sig och henne kan användas. Den enda logiska tolkningen är...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2012

    Deras eller sina?

    Fråga: Användningen av reflexivt pronomen i svenska är en ”huvudvärk” fastän man har svenska som modersmål. Jag har en fråga från Bibeln. I 1 Kungaboken 7:47 står det så här: Salomo satte alla föremålen på deras...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2012

    Utfärd och utflykt

    Fråga: Vad är det för skillnad mellan en utfärd och en utflykt? Skillnaden är att en utflykt är kortare än en utfärd. Svensk ordbok definierar utflykt på följande sätt: ’kortare gångtur eller resa från hemmet (eller...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2012

    Förkortningar

    Fråga: När en förkortning som skrivs med små bokstäver, till exempel cd, står först i en mening eller en rubrik, hur ska man då skriva den? När förkortningar som normalt skrivs med små bokstäver inleder en mening...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2012

    Skutor i Kyrkslätt

    Fråga: Heter det Kyrkslättbor eller Kyrkslättsbor? Och hur är det med Pörtomskuta – där behövs väl inget extra s i sammansättningsfogen? I ordet Kyrkslättsbor ska det finnas ett s eftersom förledet är ett sammansatt...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2012

    Följande generation

    Fråga: Ska jag tala om generationsskifte eller generationsväxling när det gäller ägarbyte i en familj inom jord- eller skogsbruk? Använd generationsskifte. Bägge orden kan visserligen användas i den betydelse du...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2012

    Bo billigt

    Fråga: Heter det prisvärd logi eller prisvärt logi? Det kan heta både prisvärd logi och prisvärt logi. Ordet logi kan nämligen enligt ordböckerna vara både ett n-ord (bestämd form login) och ett t-ord (bestämd form...

    Läs mer

  • Artikel 3/2012

    Klaus Törnudd

    Egensinnig språkbrukare – om några finlandismer och andra dumheter

    Nalle Valtialas lättsamma reflexioner om språklogik i det senaste numret av Språkbruk (2/2012) har inspirerat till denna betraktelse. Temat är inbjudande och oändligt stort – språkets nycker, bristen på logik i språkutvecklingen. Språkvården försöker hänga med – strikt normativ, tolerant medföljande eller något däremellan.

    Läs mer

  • Artikel 3/2012

    Margareta Gustafsson

    Vård och sånt

    I maj 2011 fick vi en ny hälso- och sjukvårdslag (1326/2010; fi. terveydenhuoltolaki) som egentligen inte var särskilt ny utan paragrafer ur diverse andra lagar hade plockats ihop till en enda lag. Här kommenterar jag några ord och begrepp i lagen som innehåller ordet vård.

    Läs mer

  • Artikel 3/2012

    Monica Äikäs

    Satsadverbial på rätt plats

    Vår språkrådgivning får ofta frågor om hur olika satsadverbial ska placeras i satser. Det är många som är osäkra när det gäller detta. I det följande ska jag redogöra för några fall. Jag utgår från mer eller mindre...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/2012

    Svenska i ett specialiserat samhälle

    Svenskan i Finland 13. Siv Björklund, Harry Lönnroth, Nina Pilke (red.) Publikationer från Vasa universitet. Rapporter 178. 226 sidor. Den trettonde sammankomsten för Svenskan i Finland ägde rum vid Vasa universitet i...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/2012

    Kära hurri!

    Kära hurri! Rakas hurri! 15 synvinklar på tvåspråkigheten i Finland/15 näkökulmaa kaksikielisyyteen. Schildts & Söderströms 2012. Tvåspråkigheten i vårt land präglas i dag av en stor komplexitet; det finns inte en...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/2012

    Leila Mattfolk

    Närpesdialekten som identitetsskapare

    Anna Greggas Bäckström: ”Ja bare skrivar som e låter”. En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms. Nordsvenska 20. Institutionen för språkstudier, Umeå universitet 2011. 267...

    Läs mer

  • Krönikan 3/2012

    Thomas Lundin

    "Onko teillä irtomunia?"

    Sommaren är den bästa radiotiden. Många är de timmar då radion har stått på medan jag och familjen levt vårt sommarliv hemma på terrassen, på stugan eller i bilen. Sommarens största radioglädje var för mig Svenska...

    Läs mer

  • Noterat 3/2012

    Juvenes Translatores

    Nu kan gymnasieskolor igen anmäla elever till EU:s årliga översättningstävling Juvenes Translatores (”unga översättare” på latin). Registreringen är öppen till och med den 20 oktober, och blanketten finns på alla...

    Läs mer

  • Noterat 3/2012

    Forskning och kunskap om Sverige och Finland på webben

    År 2009 var det tvåhundra år sedan det svenska riket sprängdes till följd av Sveriges nederlag mot Ryssland i det s.k. finska kriget 1808–09. Rikssprängningen och Finlands och Sveriges sjuhundraåriga gemensamma...

    Läs mer

  • Noterat 3/2012

    Senjas språkskola gav ut bok om älsklingssvenska

    Det är verkligen skönt att få höra finskspråkiga tala positivt om att få lära sig svenska, som motvikt till ordet tvång som i tid och otid används i kombination med ordet svenska. Och positiv, det är Senja Larsen och...

    Läs mer

Sida 39 av 130
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
  • 34
  • 35
  • 36
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
— Antal per sida
Visar 761-780 av 2 587 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Enskilda artikelförfattare ansvarar själva för åsikterna i sina artiklar.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket