Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 3/2012
Uppdaterad ortnamnsförteckning
En uppdaterad elektronisk version av förteckningen Svenska ortnamn i Finland kommer att lanseras lagom till Helsingfors bokmässa. Förteckningen finns på www.sprakinstitutet.fi från och med den 25 oktober.
Läs mer
- Noterat 3/2012
Pris till Wikimedia Suomi
Institutet för de inhemska språken har i år för första gången delat ut priset Suomen kielen tulevaisuus (Finska språkets framtid). Priset ska varje år delas ut till en organisation eller en person som främjar en...
Läs mer
- Artikel 3/2012
Sandra Holmgård
Jär, ijee och ijeenand i Esse
Dialekterna fascinerar mig. Om vi fördjupar oss i dialektordböcker och iakttar vår egen språkkänsla och våra tankar om vad orden betyder tror jag att vi kan hitta många glömda ord att krydda vårt språk med.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Hur skrivs ordet katt?
Alla kan lära sig läsa och skriva. Dyslektiker, både barn och vuxna, kan bli helt fria från läs- och skrivproblem. Låter det för bra för att vara sant? Det är i varje fall vad man lovas på Kattmodellens webbplats.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Merete Mazzarella
"Jag talar faktiskt ert modersmål!"
Kärlekshat är det utan tvekan som karakteriserar finlandssvenskars förhållande till rikssvenskan och rikssvenskar. Det är omöjligt att besöka Sverige utan att känna en glad förundran över att alla skyltar och all reklam är på svenska, att hela verkligheten utan vidare går att benämna på svenska.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Sara Rönnqvist
Text för textens skull – Rapport från Festival for ny europaeisk dramatik
Det är onsdag den 13 juni och en efter en droppar vi in i ett litet sammetsrött rum med små runda bord och stolar utplacerade runt rummets mittpunkt, scenen. I det motsatta hörnet bjuds det på mat och vin. Festival for ny europæisk dramatik ska just dra i gång och upp på scenen stiger Simon Boberg, teaterchef för Husets teater på Halmtorvet i Köpenhamn. Tillsammans med skådespelaren Mads Wille har han drivit teatern sedan år 2008.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Leif Höckerstedt
Vila i engelska?
I länder med flera språk blir ofta diskussionen isolerad och bestämd av nedärvda attityder. På finlandssvenskt håll blir det då ett evigt tjatande om nyttan av två språk, risken för isolering i det svenska Finland och vikten av att öppna sig mot finskan. Allt detta är gott men ack så inkrökt! Debatten rör sig om samma sak: svenska eller finska? Det man sällan diskuterar är möjligheten att tala ett tredje språk – ett ickenationellt lingua franca. En internationell öppning kan stödja svenskan.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Utrensning av barbarismer från Gutenberg till Bergroth – Svensk språkvård i Finland från 1900-talet till i dag (del 1)
I en tvådelad artikelserie ges en översikt av den svenska språkvården i Finland från mitten av 1800-talet till i dag. Perioden från mitten av 1800-talet till Bergroths Finlandssvenska (1917) kan ses som en utvecklingsfas då språkvårdsideologin utvecklades och man valde att följa den standardsvenska normen, medan tiden efter Bergroth kan ses som en konsolideringsfas. Under konsolideringsfasen har egentligen inga stora förändringar ägt rum i synen på språkvård, men språkvetenskaplig och samhällelig utveckling har ändå modifierat språkvårdssynen fram till i dag.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Sirkka Paikkala, Sami Suviranta
Identiska ortnamn – preciserade adressnamn
Samma ortnamn upprepas ofta inom ganska små områden, vilket kan ställa till problem när det gäller att skapa adressnamn. Situationen försvåras ytterligare på tvåspråkiga områden eftersom det kan finnas platser som har samma namn på det ena språket och olika namn på det andra språket. Ett illustrerande exempel i Helsingfors är t.ex. Kalvholmen – Vasikkasaari i närheten av Sveaborg, och Kalvholmen – Vasikkaluoto vid Vårdö.
Läs mer
- Artikel 3/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Vi är mitt inne i en ovanlig språkhistorisk process. Det är första gången sedan väldigt långt bak i tiden som vi får ett nytt pronomen, nämligen hen. Det här är en minst lika stor händelse som när stavningen ändrades...
Läs mer
- Artikel 2/2012
Nya telefonnummer, nya e-postadresser och ny webbadress!
Institutet för de inhemska språken har nya telefonnummer, nya e-postadresser och ny webbadress. De nya telefonnumren har formen 0295 333 ###. Numret till Språkinstitutets växel är 0295 333 200 och numret till svenska...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2012
Monica Äikäs
Äpplen
Fråga: Ska det heta äpplepulver eller äppelpulver? Både formen äppel- och formen äpple- kan användas som förled i sammansättningar. Äppel- är dock vanligast, och därför är det naturligt att använda äppelpulver....
Läs mer
- Språkfrågor 2/2012
Monica Äikäs
Vindkraft
Fråga: Jag har blivit osäker på om sammansättningar med ordet vindkraft ska ha ett s i fogen eller inte, dvs. om det ska heta vindkraftprojekt och vindkraftenergi eller vindkraftsprojekt och vindkraftsenergi? Bägge...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2012
Monica Äikäs
Varnagel
Fråga: Vad har ordet varnagel för ursprung? Varnagel betyder ’varnande exempel’. I forna tider verkställdes straffen oftast offentligt för att tjäna som avskräckande exempel för andra, androm till varnagel. Ordet...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2012
Monica Äikäs
Tankar
Fråga: Ska citattecken sättas ut när man skriver något som någon tänker? Nej, citattecken ska inte sättas ut kring yttranden i form av tankar och inre repliker. Exempel: Det här kommer att gå som en dans, tänkte hon.
Läs mer
- Språkfrågor 2/2012
Monica Äikäs
Använd på nytt
Fråga: Finns det något ord för produkter som är motsatsen till engångsartiklar, dvs. som kan användas fler gånger Ja, man kan tala om flergångsprodukter, till exempel flergångsmuggar och flergångsfilter
Läs mer
- Språkfrågor 2/2012
Monica Äikäs
Tack, tack
Fråga: Jag har lagt märke till att många svarar med ett tack när någon tackar dem. Om jag till exempel säger tack till en person som gett mig en upplysning kan personen svara tack, tack i stället för var så god. Är...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2012
Monica Äikäs
Förkortningar
Fråga: Ska det vara mellanrum i förkortningar som t. ex. och t. o. m.? Nej, förkortningar som t.ex., t.o.m., bl.a. skrivs utan mellanrum
Läs mer
- Språkfrågor 2/2012
Monica Äikäs
Realia
Fråga: Kan ordet realia böjas? Realia, som betyder ’fakta om konkreta ting’, är en pluralform och kan inte böjas.
Läs mer
- Språkfrågor 2/2012
Monica Äikäs
Förväntan
Fråga: Heter det se fram emot något eller se fram mot något? Både se fram emot och se fram mot kan användas.
Läs mer