Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Aktuell litteratur 3/2018
Bianca Holmberg
Den svenska historien från torshammaren till #Metoo
Elisabeth Åsbrink: Orden som formade Sverige. Natur och kultur 2018. 344 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2019
Pia Westerberg
Vetenskapligt berättande
Magnus Linton: Text & stil. Om konsten att berätta med vetenskap. Natur & Kultur 2019. 239 sidor.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Markus Söderman
Onlinespelen är en mångspråkig värld
För en utomstående kan spelvärlden på internet verka väldigt engelskspråkig, men i själva verket är det en mångspråkig miljö där man kan välja vilket språk man vill spela på. Ibland är språkvalet så viktigt att man kan bli utkastad ur den aktuella gruppen om man bryter mot språkreglerna.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Monica Äikäs
Skillnader i tidsperspektiv: förra och föregående, nästa och följande
Har du någon gång funderat på skillnaden mellan förra veckan och föregående vecka eller mellan nästa vecka och följande vecka? Monica Äikäs reder ut begreppen.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Dimitrios Kokkinakis, Maria Edström
Ålderism i dagens mediala Sverige
Äldre är underrepresenterade i medierna och beskrivs ofta som utsatta, ensamma eller till och med skrämmande när de förekommer i svenska medier. Kvinnor försvinner ur medierna tidigare än män, som behåller sin synlighet upp i 60-årsåldern.
Läs mer
- Krönikan 3/2019
Rafael Donner
Talar du GIF?
Ibland räcker orden inte till. För mig inträffade det senast i morse, då jag fick ett meddelande från min mamma. Hon hade av någon oförklarlig anledning länkat till ett hus till salu på Åland, varefter hon skrev: ”Vill du ha projekt. Flytta till Åland eller skanna in mina diabilder?!”
Läs mer
- Artikel 3/2019
Martin Persson
Spår av svenska i finskan Del 2
Martin Persson fortsätter sin resa genom århundradena för att se hur svenskan har påverkat finskan, och skriver bland annat om ursprunget till urgamla lån som rengas, viisas och lammas. Också ett ord som keihäs härstammar från det urnordiska gaizaz.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Bianca Holmberg
Språklig polarisering kännetecknade det språkpolitiska året 2018
Antalet svenskspråkiga växte på språköarna, det rådde brist på tvåspråkig personal på nödcentralerna och diskussionen om hur svenskan skulle tryggas i och med vårdreformen gick het. Bland annat det här innebar det språkpolitiska året 2018 för svenskan i Finland.
Läs mer
- Övriga 3/2019
Henrik Hu
Botanisk tragedi
En ärtig och liljevit böna i Lund är fräsch som en nyponros. En soffpotatis vill svärma en stund, men bönan vill flyga sin kos. Han pratar persilja, är mossig som få och har oftast taggarna ut. Hon ber honom först...
Läs mer
- Intervju 3/2019
Bianca Holmberg
Barnprogram ska ge barnen ord för det de vill säga
– Min princip är att aldrig tala ett förenklat barnspråk med barn, utan att i stället förklara svåra ord. Barns språk utvecklas för att de får höra ett gott språk, säger Ann-Catrin Rosenberg, Yles språkpristagare 2019.
Läs mer
- Artikel 3/2019
Niklas Källner
Inget varmprat utan kallprat
Skrämmande och obehagligt eller dumt och banalt? Vi kan ha olika attityder till kallprat, men faktum är att kallpratet är både nödvändigt och belönande i många situationer.
Läs mer
- Ledare 3/2019
Pia Westerberg
Päivää, goddag!
Jag måste erkänna att jag hör till de finlandssvenskar som oftast inleder på finska när jag är på stan, dvs. när jag handlar eller går på restaurang. Men varför? Vi finlandssvenskar tycks ha en rätt kluven inställning...
Läs mer
- Artikel 2/2019
Bianca Holmberg
Samiskan i dag
Samiska är ett finskt-ugriskt språk, besläktat med finska och estniska. Samiska talas i Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Det finns nio levande samiska språk: sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska,...
Läs mer
- Intervju 2/2019
Bianca Holmberg
Hotat urfolksspråk följer med sin tid
Giitu, takkâ, spä´sseb. Ordet tack på de tre samiska språken som talas i Finland – nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska – är ett bra exempel på hur olika de tre språken är. Utflyttningen från Sápmi och trycket från majoritetsspråken påverkar samiskan, men ännu talas de samiska språken av minst 20 000 personer.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2019
Bianca Holmberg
Självklarheterna får sin förklaring
Jenny Nilsson, Susanne Nylund Skog och Fredrik Skott (red.): Sånt vi bara gör. Carlssons bokförlag 2019. 313 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2019
Bianca Holmberg
Emojier och interrobang i Skiljeteckensboken
Siv Strömquist: Skiljeteckensboken. Skiljetecken, skrivtecken och typografiska grepp. Andra upplagan. Morfem 2019. 248 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2019
Pia Westerberg
Välbalanserat om språklig stil
Lars Melin: Stil. Språkets svårfångade signalsystem. Morfem 2019. 221 sidor.
Läs mer
- Perspektiv på finlandismer 2/2019
Harriet Eriksson, Charlotta af Hällström-Reijonen
Jag kommer nog – vad betyder det?
Det lilla ordet nog används inte riktigt lika i Finland och Sverige. Vad betyder det om någon säger: ”Tack för inbjudan, jag kommer nog.” Betyder det att personen i fråga eventuellt kommer men inte vågar lova med...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2019
Anna Maria Gustafsson
Stödja kan ofta ersättas med stötta
I en undersökning som den sverigesvenska forskaren Linnea Hanell gjorde för tankesmedjan Magma år 2011 konstaterade hon att infinitivformen stödja med j är vanligare än stöda både i finlandssvenskan och i...
Läs mer
- Artikel 2/2019
Janine Strandberg
Kulturell förståelse underlättar kommunikationen
Det vi anser höra till god kommunikativ kompetens, till exempel då det gäller hälsningsfraser, pauser i konversationer eller småprat med främlingar, styrs av vår egen kulturella bakgrund. Dessa skillnader i kommunikationsstil kan dock lätt leda till missförstånd i interkulturell kommunikation.
Läs mer