Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 3/2018
Monica Äikäs
Metaforer och metaforkrockar
En stor del av de uttryck vi dagligen använder är metaforer. Ofta följer metaforerna ett slags logik, men det händer också att de krockar och ger upphov till metaforisk inkonsekvens.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Maria Bylin
Grammatikalisering – seg språkförändring i smyg
Ord som bruka och att illustrerar hur betydelser av ord sakta men säkert kan förändras och blekas ur. Den här processen kallas grammatikalisering.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Maria Andersson-Koski
Magavippog och uppå farten ‒ om att vara gravid på dialekt
Mängden alternativa uttryck för graviditet visar att ämnet har varit tabubelagt. I dialekterna har det gett upphov till omskrivningar som körsog, fruktbär och tjock under armarna.
Läs mer
- Perspektiv på finlandismer 3/2018
Charlotta af Hällström-Reijonen
Kännspak
Finlandismen kännspak förekom redan i fornsvenskan, men i en annan betydelse än dagens ’lätt igenkännlig’. I dag används kännspak i olika betydelser i Finland och Sverige.
Läs mer
- Intervju 3/2018
Bianca Holmberg
Mediespråket är viktigt, tiden sätter gränser
I nyhetsvärlden är det ständig tidspress och det gör att Magnus Swanljung får försöka använda den tid som står till buds så effektivt som möjligt, både när det gäller innehållet och språkriktigheten.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Bianca Holmberg
I släkten flödar den språkliga kreativiteten
Vet du vad en slarvmoster är? Och vem är egentligen gammelmormor? När det gäller släktförhållanden varierar benämningarna stort och det förekommer både regionala och rent hemmagjorda ord.
Läs mer
- Intervju 3/2018
Bianca Holmberg
Meänkieli fick sin första språkvårdare
Samtidigt som många meänkielitalare har svenska som hemspråk finns det också en ny vilja att föra meänkieli vidare till nästa generation. Nu har Sverige för första gången en statligt anställd språkvårdare i meänkieli, Elina Kangas.
Läs mer
- Noterat 3/2018
Språkrådet gav ut svensk-finsk omsorgsordlista
Språkrådet i Sverige har publicerat en svensk-finsk ordlista med användbara ord och fraser som anställda inom vård och omsorg i Sverige kan ha nytta av.
Läs mer
- Noterat 3/2018
Ny referensgrupp för lättläst
För första gången finns det en referensgrupp för lättläst på svenska i Finland. Referensgruppen leds av Camilla Lindholm, professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet.
Läs mer
- Noterat 3/2018
Svenska och finska elever möts virtuellt
Åbo Akademi i Vasa har utvecklat en tandempedagogisk modell som går ut på att svenska och finska skolklasser som på grund av långa avstånd inte kan träffas fysiskt möts på nätet för att öva sig på att tala varandras språk.
Läs mer
- Noterat 3/2018
Svenskan saknas i kommersiella sammanhang
Väinö Syrjäläs doktorsavhandling ”Namn – språk – ställe: Språkbrukarna i Svenskfinlands offentliga rum” visar att svenskan i städerna i Finland i hög grad är beroende av den officiella språkpolicyn.
Läs mer
- Övriga 3/2018
Henrik Hu
Extremväder
Parasoll och solglasögon, mössa, draperi, dukar, persienner, rullgardiner, pappershattar, kladdig kräm med skyhög faktor i, snabbt inunder tak när solen skiner. Denna sommar har vi nyttjat alla slag av skärm mot den...
Läs mer
- Intervju 3/2018
Bianca Holmberg
Skådespelarens repliker är mer än logik
– En skådespelare utan en stark språklig identitet är ute på ett gungfly. Språket är a och o, säger Asko Sarkola, känd för den finländska teater- och filmpubliken sedan femtio år tillbaka.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Bodil Rosqvist
1800-talsprojekt med målet i sikte
Svenska Akademiens ordbok beskriver svenskan under 500 år. I ordboken finns både vanliga ord som skratta och armbåge och okända ord som velnas. När ordboken är komplett, om fem till sex år, börjar revideringsarbetet.
Läs mer
- Ledare 3/2018
Pia Westerberg
Rastlös läsning
Vi lever i ett skriftsamhälle och vi vet att det skrivs och produceras mer text än någonsin tidigare. Den senaste upplagan av Svenska skrivregler börjar med rubriken Alla skriver! Men hur står det till med läsandet i dag?
Läs mer
- Artikel 2/2018
Therese Leinonen, Sara Rönnqvist
”Hurja kiva” eller ”grymt bra”?
Jätteliten, rysligt bra och grymt gott är fraser som man med stor sannolikhet kan få höra på olika håll i Svenskfinland. Gradadverbial och förstärkande prefix används för att förstärka adjektiv och på så sätt uttrycka förhållanden utöver det vanliga.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2018
Pia Westerberg
Ett smörgåsbord av språkliga fyndigheter
Lotten Bergmans och Stellan Löfvings bok Den fascinerande fotbollsregeln och andra språkfenomen är språklig underhållning på hög nivå. Det känns lite som att läsa Svenska skrivregler med en humoristisk tvist.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2018
Charlotta af Hällström-Reijonen
Insiktsfullt om språkpolitik
Hur ser ett demokratiskt språksamhälle ut? Kan språk och språkanvändning styras så att demokrati, rättvisa och jämlikhet gynnas? Vem ska i så fall styra och på vilket sätt?
Läs mer
- Artikel 2/2018
Stefan Nordblom
Överföring från ett skriftsystem till ett annat
Ельцин, Yeltsin, Eltsine, Jelzin och Jeltsin kan alla syfta på samma person i texter skrivna på olika språk. Att på det här sättet överföra från ett skriftsystem till ett annat kallas transkribering eller translitterering.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Monica Äikäs
Tempusfrågor i svenskan
Svenskan har flera olika tempus, tidsformer av verb. När det gäller tempusbruket i svenskan är det ofta viktigt att hålla sig till samma tidsplan i en text eller åtminstone i en mening.
Läs mer