Avdelningar - Språkbruk

Renskrivningen av essäprovet slopas

Renskrivningen av modermålsprovets essä-prov slopas från och med studentskrivningarna våren 2013. Studentexamens föreskrifter för modermålet har förnyats och i de nya föreskrifterna ingår den här lilla förändringen...

Läs mer

Chrysostomosliturgin på svenska

Den ortodoxa kyrkan i Norden har fått en ny svensk översättning av Chrysostomosliturgin, den viktigaste nattvardsliturgin. Det är fråga om en betydande kulturgärning för svenska språket. Arbetet med översättningen har...

Läs mer

Begriplighet temat på årets Språkrådsdag

Den 3 maj ordnades den numera traditionella Språkrådsdagen på Folkets hus i Stockholm igen. Programmet bestod som vanligt av en rad högklassiga föredrag som alla på sitt sätt representerade någon bit av Språkrådets...

Läs mer

NTM-centralen i Norra Österbotten tackades för språkinlärning

Hugo Bergroth-sällskapet avtackade Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbottens (”ELY”) personal för att de aktivt förbättrade sina kunskaper i svenska, för den händelse att Karleby hade blivit en del av...

Läs mer

Ny språkpolitisk koordinator främjar våra nationalspråk

Institutet för de inhemska språken har sedan årsskiftet en språkpolitisk koordinator, Matti Räsänen. Hans uppgift är att observera och följa upp utvecklingen av språkförhållandena i Finland och främja det finska och...

Läs mer

Brobyggarpriset till Pirkko Nuolijärvi

Svenska folkskolans vänners Brobyggarpris på 10 000 euro har i år gått till Pirkko Nuolijärvi. Som direktör för Institutet för de inhemska språken (tidigare Forskningscentralen för de inhemska språken), medlem av...

Läs mer

Böte – ett omtvistat ortnamnselement

Forskarseminariet i nordiska språk vid Helsingfors universitet sammanträdde den 18 april för att lyssna på professor emeritus Lars Huldén som föreläste under rubriken ”Böte – ett omtvistat ortnamnselement”. Namn som innehåller böte förekommer längs Sveriges östkust från Blekinge till norra Uppland, i den åländska skärgården och längs Finska vikens norra kust. Fyra namn har dessutom upptecknats öster om Kvarken.

Läs mer

Dialekten som plåster

Min fru, född och uppvuxen i det dialektfria Åbo, hävdar gärna, ofta och med emfas att min västnyländska är den enfaldigaste av dialekter. Det är inte det att hon själv lider av svår dialektbrist – det händer att...

Läs mer

Myndigheten och läsaren i myndighetstexter

Hur syns myndigheten i en informerande myndighetstext riktad till vanliga medborgare? Hur synliggörs den som texten riktas till, den tänkta läsaren? Eveliina Tolvanen undersöker detta i informerande myndighetsbroschyrer utgivna på svenska och finska i Finland och Sverige.

Läs mer

Språkpriset till Mikaela Hasán och språksporren till Senja Larsen

Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro gick till regissören Mikaela Hasán. Priset överräcktes till Hasán på Språkvårdsdagen den 15 maj på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland av Hugo Bergroth-sällskapets...

Läs mer

Business och andra affärer

Den 15 maj arrangerades Språkvårdsdagen för 20:e gången i samarbete mellan Hugo Bergroth-sällskapet, Institutet för de inhemska språken och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.

Läs mer

Strippen

Läs mer

Nytänkande.nu

Finlandssvenskarna har kallats en av världens mest privilegierade språkminoriteter, och det med rätta. Få minoriteter har det så bra som vi. Men det hindrar mig ändå inte från att vara allvarligt oroad över situationen vi i dag befinner oss i. Orsaken är den negativa syn på svenskan som sprids inom alla områden i vårt finländska samhälle. Det finns naturligtvis många som är positiva till det svenska, ett exempel är alla duktiga svensklärare som vi har i de finska skolorna. Men de negativa åsikterna griper omkring sig. Att racka ner på svenskan anses tydligen acceptabelt, och språkpolitik framställs av många som något skamligt.

Läs mer

Språkattityder och språklig identitet

Finlandssvenskar ogillar engelska lånord i svenskan men tycker samtidigt att personer som kryddar sitt tal med engelska ord verkar intressantare, effektivare och ambitiösare. I artikeln diskuterar Leila Mattfolk denna paradox, utgående från resultaten och resonemangen i sin doktorsavhandling.

Läs mer

Vad heter språngskalle på engelska? Om ett fotbollslexikon i vardande

Oavsett hur man mäter framstår fotbollen sedan länge som vår tids mest populära sport. Engelska beteckningar som ”the people’s game” och ”the world’s game” talar sitt tydliga språk, liksom det faktum att sporten räknar in drygt en kvarts miljard registrerade spelare, varav ca tio procent kvinnor. Lägger man därtill den mängd människor som världen över intresserar sig för spelet – som åskådare vid matcher eller via TV och andra medier – får man ett ytterligare mått på fotbollens genomslag som globalt populär- och masskulturellt fenomen. Exempelvis sågs VM-finalen år 2006 av bortåt hälften av jordens befolkning; som fotbollshistorikern David Goldblatt påpekar har tre miljarder människor aldrig tidigare gjort samma sak samtidigt.

Läs mer

Mäklarnamn i Helsingfors då?

Visst kan man iaktta olika typer av mäklarnamn även i Helsingfors. Det finns bland annat exempel på manipulativt namnbruk där namn används för andra, eller större, områden än de egentligen omfattar. Exempelvis används...

Läs mer

"Ljust och rymligt i SoFo" — Om mäklarnamn och mäklarspråk i Stockholm

I Stockholm liksom i andra städer finns mängder av officiellt beslutade namn på gator, torg, kvarter m.m. Vid sidan av dessa möter också inofficiella namn, både sådana som vuxit fram spontant i en naturlig kommunikation människor emellan och sådana som mer medvetet har lanserats av någon med ett särintresse. Till de senare hör vad jag här kallar ”mäklarnamn”, alltså namn som skapats för att åstadkomma ett visst intryck eller uppnå en viss effekt, exempelvis för att göra ett bostadsområde mer lockande och attraktivt på marknaden.

Läs mer

Ledare

Man klarar sig i Finland utan att kunna svenska, men det finns situationer då det är bra att kunna svenska, och allt handlar inte bara om att kunna ge svensk service för svenskspråkiga. På den årligen återkommande...

Läs mer

Den i datum?

Fråga: När ska ordet den sättas ut i datum? Ordet den brukar sättas ut när månadens namn skrivs med bokstäver: jag är född den 21 juni 1955. Det går också att utelämna den i sådana fall: jag är född 21 juni 1955. När...

Läs mer

Pins

Fråga: Heter det ett pins eller en pins eller kanske en pin i betydelsen ’märkesnål’? Det kan heta antingen ett pins, pinset, flera pins eller en pin, flera pins. Det är mest praktiskt att använda ett pins, eftersom...

Läs mer