Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 2/2012
Monica Äikäs
Följa med
Fråga: Är följa med en finlandism? I svenskan i Sverige används konstruktionen följa med främst i betydelsen ’gå tillsammans med, åka med’, d.v.s. att man i konkret bemärkelse ’förflyttar sig tillsammans med någon,...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2012
Monica Äikäs
Chaufför eller förare?
Fråga: Det heter busschaufför men traktorförare. Varför? Ordet chaufför definieras som ’person som yrkesmässigt kör bil eller buss’. Detta skulle kunna förklara varför det heter traktorförare – här gäller det ju...
Läs mer
- Artikel 2/2012
Ordförrådet
I språkdatabasen Ordförrådet får man svar på frågor om svenskan, t.ex. aktuella nyord, klassiska språk-frågor och finlandismer. Under flera decennier har Svenska språk-byrån samlat svar på språkliga frågor av alla de...
Läs mer
- Artikel 2/2012
Nalle Valtiala
Ental blir flertal – några reflexioner om språklogik
Hur många barn har kronprinsessan nedkommit med i vinter? Enligt nyhetsrapporterna rör det sig om en bebis, vilket om man ser närmare på saken utgör ett dubbelt budskap. Den engelska motsvarigheten till spädbarn...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2012
Bredbandsordlista
Terminologicentralen TSK har lanserat en bredbandsordlista som nu är fritt tillgänglig på adressen www.tsk.fi/tiedostot/pdf/Laajakaistasanasto.pdf. Ordlistan omfattar 60 termer som relaterar till bl.a....
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2012
Kinesisk-svensk ordbok
Norstedts kinesisk-svenska ordbok. Norstedts 2012 En stor, modern kinesisk-svensk ordbok har utkommit, som reaktion på det ökande intresset för Kina och kinesiskan under de senaste åren. Norstedts kinesisk-svenska...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2012
Monica Äikäs
Resa genom metaforvärldar
Lars Melin: Polletten som trillade ner. Norstedts 2012. 191 sidor. Metaforer, språkbilder, är mycket vanliga i språket. Ja, egentligen kan vi väl varken tala eller skriva utan att använda dem. Metaforerna ingår i vår...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2012
Sandra Holmgård
Verbala förolämpningar på 1630-talet
Erik Falk: Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala – En historisk talaktsanalys. Uppsala universitet 2011, Institutionen för nordiska språk. (Avhandlingen är även tillgänglig på webben,...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2012
Nina Martola
Fackspråkliga basord
Basord i våra fackspråk (TNC 104), 2012. 133 sidor. Terminologicentrum i Sverige, TNC, har gett ut sin 104:e ordlista. Den bär titeln Basord i våra fackspråk och är enligt baksidestexten ”en ordlista över...
Läs mer
- Artikel 2/2012
Marika Tandefelt
Semlan toppar ligan
Om man frågar ca 1 000 svenskar i Sverige vilka finlandssvenska ord och uttryck de känner till så får man fram över 1 200 förslag jämte alternativa uttryck på allmänsvenska. En lista över de tio oftast nämnda toppas av semla och följs av olika varianter av rådd och rosk. De tio vanligaste täcker ungefär en fjärdedel av hela samlingen. De allra flesta finlandismer som svenskarna kommer upp med är ändå s.k. engångsbelägg och många nämns bara av ett fåtal.
Läs mer
- Artikel 2/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen, Caroline Sandström
Språkvård intresserar historiker
Inte bara språkvetare, utan även historiker intresserar sig för språkvård. Historikern Jennica Thylin-Klaus disputerade den 11 maj vid Åbo Akademi på en avhandling om finlandssvensk språkvårdshistoria. I avhandlingen,...
Läs mer
- Noterat 2/2012
Konferensen Översättarens ord
Konferensen Översättarens ord, som arrangerades av FILI – Finnish Literature Exchange, ägde rum i Helsingfors den 11–14 juni. Konferensen riktade sig till översättare av finländsk litteratur och samlade drygt 120...
Läs mer
- Noterat 2/2012
Letterstedtska föreningens nordiska översättarpris
Anne Marie Bjerg, dansk översättare och författare, har belönats med ett nyinstiftat nordiskt översättarpris om 50 000 svenska kronor. Priset, som delas ut av Letterstedtska föreningen, ges för förtjänstfull...
Läs mer
- Noterat 2/2012
Språkvårdare i teckenspråk träffades i Köpenhamn
Språkvårdare i de nordiska teckenspråken träffades i Köpenhamn i Danmark den 22–23 mars 2012. Koordinator för seminariet som ordnades för första gången var svenska Språkrådet, värd var danska Sprognævnet och...
Läs mer
- Noterat 2/2012
Språkundervisning för yngre barn i Europa kartläggs
Europa behöver investera mer i språklärarutbildning och språkundervisning för yngre barn. Sex- och sjuåringars attityd till språk har stor betydelse för deras förmåga att lära sig ett nytt språk. Att bli exponerad för...
Läs mer
- Noterat 2/2012
Enkät för översättare
Inom Svenska litteratursällskapets omfattande storprojekt Svenskan i Finland – i dag och i går vill forskarna nu veta mera om översättning till svenska och de personer som översätter till svenska i Finland. Bakom...
Läs mer
- Noterat 2/2012
Engelskan dämpar lusten att lära ytterligare språk
En avhandling vid Göteborgs universitet visar att det att engelska används som resurs vid inlärningen av franska, spanska och tyska kan sänka motivationen att lära sig andra språk än engelska. Alastair Henry från...
Läs mer
- Noterat 2/2012
Emmi Tähtinen fick Svenska litteratursällskapets pro gradu-pris
Språkvetenskapliga nämnden vid Svenska litteratursällskapet har tilldelat fil.mag. Emmi Tähtinen (Nordiska språk vid Åbo universitet) priset för bästa språkvetenskapliga pro gradu-avhandling 2011. I sin avhandling...
Läs mer
- Noterat 2/2012
Finlandssvenskt dyslexitest för universitetsstuderande
Ett finlandssvenskt dyslexitest normerat för universitetsnivå (FS-DUVAN) har utarbetats av Signe-Anita Lindgrén vid Åbo Akademi. Testet kan användas för utredning av läs- och skrivsvårigheter hos unga vuxna i...
Läs mer
- Noterat 2/2012
Odysseus heter nu Ulysses
James Joyce (1882–1941) Ulysses har utkommit i nyöversättning av Erik Andersson, och därmed har den svenska översättningen bytt namn från Odysseus (som Thomas Warburtons översättning från år 1946 hette) till det...
Läs mer