Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 2/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Nytänkande.nu
Finlandssvenskarna har kallats en av världens mest privilegierade språkminoriteter, och det med rätta. Få minoriteter har det så bra som vi. Men det hindrar mig ändå inte från att vara allvarligt oroad över situationen vi i dag befinner oss i. Orsaken är den negativa syn på svenskan som sprids inom alla områden i vårt finländska samhälle. Det finns naturligtvis många som är positiva till det svenska, ett exempel är alla duktiga svensklärare som vi har i de finska skolorna. Men de negativa åsikterna griper omkring sig. Att racka ner på svenskan anses tydligen acceptabelt, och språkpolitik framställs av många som något skamligt.
Läs mer
- Artikel 2/2012
Leila Mattfolk
Språkattityder och språklig identitet
Finlandssvenskar ogillar engelska lånord i svenskan men tycker samtidigt att personer som kryddar sitt tal med engelska ord verkar intressantare, effektivare och ambitiösare. I artikeln diskuterar Leila Mattfolk denna paradox, utgående från resultaten och resonemangen i sin doktorsavhandling.
Läs mer
- Artikel 2/2012
Gunnar Bergh, Sölve Ohlander
Vad heter språngskalle på engelska? Om ett fotbollslexikon i vardande
Oavsett hur man mäter framstår fotbollen sedan länge som vår tids mest populära sport. Engelska beteckningar som ”the people’s game” och ”the world’s game” talar sitt tydliga språk, liksom det faktum att sporten räknar in drygt en kvarts miljard registrerade spelare, varav ca tio procent kvinnor. Lägger man därtill den mängd människor som världen över intresserar sig för spelet – som åskådare vid matcher eller via TV och andra medier – får man ett ytterligare mått på fotbollens genomslag som globalt populär- och masskulturellt fenomen. Exempelvis sågs VM-finalen år 2006 av bortåt hälften av jordens befolkning; som fotbollshistorikern David Goldblatt påpekar har tre miljarder människor aldrig tidigare gjort samma sak samtidigt.
Läs mer
- Artikel 2/2012
Maria Vidberg
Mäklarnamn i Helsingfors då?
Visst kan man iaktta olika typer av mäklarnamn även i Helsingfors. Det finns bland annat exempel på manipulativt namnbruk där namn används för andra, eller större, områden än de egentligen omfattar. Exempelvis används...
Läs mer
- Artikel 2/2012
Staffan Nyström
"Ljust och rymligt i SoFo" — Om mäklarnamn och mäklarspråk i Stockholm
I Stockholm liksom i andra städer finns mängder av officiellt beslutade namn på gator, torg, kvarter m.m. Vid sidan av dessa möter också inofficiella namn, både sådana som vuxit fram spontant i en naturlig kommunikation människor emellan och sådana som mer medvetet har lanserats av någon med ett särintresse. Till de senare hör vad jag här kallar ”mäklarnamn”, alltså namn som skapats för att åstadkomma ett visst intryck eller uppnå en viss effekt, exempelvis för att göra ett bostadsområde mer lockande och attraktivt på marknaden.
Läs mer
- Artikel 2/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Man klarar sig i Finland utan att kunna svenska, men det finns situationer då det är bra att kunna svenska, och allt handlar inte bara om att kunna ge svensk service för svenskspråkiga. På den årligen återkommande...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Den i datum?
Fråga: När ska ordet den sättas ut i datum? Ordet den brukar sättas ut när månadens namn skrivs med bokstäver: jag är född den 21 juni 1955. Det går också att utelämna den i sådana fall: jag är född 21 juni 1955. När...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Pins
Fråga: Heter det ett pins eller en pins eller kanske en pin i betydelsen ’märkesnål’? Det kan heta antingen ett pins, pinset, flera pins eller en pin, flera pins. Det är mest praktiskt att använda ett pins, eftersom...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
När föds barnet?
Fråga: Hur översätter man bäst finskans laskettu aika, alltså den tidpunkt då ett barn beräknas födas? På svenska kan man säga beräknat förlossningsdatum, beräknad förlossning eller (lite mer vardagligt) beräknad tid.
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Rulla på
Fråga: Heter det rullator eller rollator? Både rullator och rollator kan användas. Den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista tar upp de två varianterna som likvärdiga former. Av hävd har dock språkvården i...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Äldre människor
Fråga: På finska använder man numera inte så gärna ordet vanhus, eftersom det anses ha en lite negativ klang. Därför har man lanserat ordet ikäihminen. Hur ska det översättas till svenska? Åtminstone i officiella...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Sluta bolma
Fråga: Heter det rökning förbjuden eller rökning förbjudet? Det kan heta både rökning förbjuden och rökning förbjudet. Både n-formen och t-formen är nämligen i allmänhet möjliga när det gäller particip som förbjuden...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Vars
Fråga: Jag har stött på satser där ordet vars syftar på plurala ord, till exempel de barn vars skolväg är lång. Borde man inte skriva vilkas? Numera kan vars användas vid syftning på ord i såväl singular som plural....
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Inte roligt
Fråga: Finns det någon svensk motsvarighet till finskans puujalkavitsi? På svenska kan man helt enkelt tala om en dålig vits.
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Runeberg
Fråga: Vad heter priset i den tävling som fått sitt namn efter Runeberg: Runebergpriset eller Runebergspriset? Det heter Augustpriset och Nobelpriset, men Runebergsdagen. Finns det en entydig regel för sådana här...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
För mycket sprit?
Fråga: Finns det någon svensk motsvarighet till det finska humalahakuinen (juominen)? På svenska kan man t.ex. tala om berusningsdrickande eller om att någon dricker för att bli berusad.
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Bort med kolhydraterna
Fråga: Finns det något etablerat uttryck på svenska för karppaus och karppaaminen? Om jag förstått rätt använder man ofta i Sverige LCHF-kost och andra sammansättningar med LCHF, men jag tycker förkortningarna är...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Gå på utställning
Fråga: Är det verkligen korrekt att skriva utställningen öppnar den 3 februari? Borde det inte vara utställningen öppnas? Det kan tyckas ologiskt, men verbet öppna används faktiskt på det sättet. Man kan säga butiken...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
En som studerar svenska
Fråga: Kan jag som studerar svenska vid universitetet kalla mig svenskastuderande eller måste det bli svenskstuderande? Och heter det svenskalärare eller svensklärare? Vi rekommenderar svenskstuderande, svensklärare,...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2012
Monica Äikäs
Cocktail
Fråga: Hur böjs ordet cocktail? Cocktail böjs cocktailen, flera cocktailar.
Läs mer