Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 1/2012
Domänvinst för nordsamiskan
Dagstidningen Lapin Kansa, som utkommer i Rovaniemi, inför artiklar på samiska. Sedan januari 2012 publicerar Lapin Kansa nyheter och artiklar förutom på finska också på samiska (nordsamiska), både i papperstidningen...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Termdatabasen SNORRE
I oktober lanserades Standard Norges nya termdatabas Snorre. Databasen innehåller sammanlagt 200 000 termer på bokmål, nynorska och engelska, ibland även tyska eller franska. Snorre finns på adresserna...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Svenska i finska skolor
En majoritet av grundskoleeleverna i finska skolor gillar att studera svenska och de tycker att det är en rikedom att kunna många språk. Det visar en färsk forskningsrapport från Helsingfors universitet. Resultatet...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Nordiska ungdomars läslust minskar
Läslusten bland elever i de nordiska länderna har minskat, särskilt bland pojkar. Större vikt bör läggas vid att erbjuda litteratur i undervisningen som tilltalar både pojkar och flickor, säger forskare som på uppdrag...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Setukesisk skola öppnad i Tallinn
En grupp mammor i Tallinn har grundat en skola som lär ut minoritetsspråket seto (setukesiska), som talas i Setoregionen (Setomaa) i sydöstra Estland samt i närliggande områden på ryska sidan om gränsen. Till att...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Ny kulturaktör i Finland och Norden
Kulturkontakt Nord, en stark kulturaktör med verksamhet i både Finland och Norden, har inlett sin verksamhet 1.1.2012. Den nya organisationen skapades av Nordens institut i Finland (Nifin) och tidigare Kulturkontakt...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Pia Westerberg
Tvåspråkiga skolor – bra eller dåligt?
I slutet av december arrangerade Svenska kulturfonden en diskussion om det eldfängda temat ”Två språk i samma skola”. Långt över 100 personer deltog i seminariet. Under drygt tre timmar presenterade ett tiotal...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Maria Rönnbacka
Diskussionen om hen
I Språkbruk 1/2010 uppmärksammade vi det könsneutrala pronomenet hen eftersom den finlandssvenska tidskriften Ny Tid 3/2010 genomgående hade valt att använda hen i stället för han eller hon. Den senaste tiden har hen...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Ann-Marie Ivars fick SLS-medalj
Medaljen Forskning och Vitterhet tilldelades professor em. Ann-Marie Ivars för en lång, mångsidig och inspirerande gärning inom finlandssvensk dialektologi. Ann-Marie Ivars arbete har omfattat såväl insamlings- och...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Fyrspråkig disputation om teckenspråk
Något så ovanligt som en fyrspråkig doktorsdisputation ägde rum den 10 februari då Karin Hoyer, tidigare anställd vid Forskningscentralen för de inhemska språken, försvarade sin avhandling Dokumentation och...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Språkrådets chef sade upp sig
Lena Ekberg, chef på Språkrådet i Sverige, har sagt upp sig. Anledningen till uppsägningen är en oenighet om Språkrådets ställning mellan Ekberg och generaldirektören på Institutet för språk och folkminnen, Ingrid...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Leila Mattfolk
Tidskriften Namn och bygd 100 år
Världens äldsta specialtidskrift för namnforskning, Namn och bygd, kommer i år ut med sin hundrade volym. Tidskriften grundades för 100 år sedan och detta firas med pompa och ståt i Kungliga Gustav Adolfs Akademiens...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Den finska dialektordboken på nätet
Hur används kyläluuta ’person som ofta går på visit’ i de finska dialekterna? Vad betyder kuutti förutom ’sälunge’? Svar på den här typen av frågor hittar man i den finska dialektordboken Suomen murteiden sanakirja...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Finlandssvenska attityder och finlandismer
Två av Svenska avdelningens medarbetare på Institutet för de inhemska språken har nyligen disputerat i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Svenska avdelningens namnvårdare Leila Mattfolk disputerade den 7...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Nina Martola
Institutet för de inhemska språken från 2012
Den 1 januari 2012 trädde den nya lagen om Institutet för de inhemska språken i kraft (1403/2011), och samtidigt genomfördes en organisationsreform. Det finns numera bara tre substansavdelningar, finska...
Läs mer
- Artikel 1/2012
Tuomas Katila
Finlandssvenska texter i Korp
I Språkbruk 4/2011 presenterades Korp, det nya korpusgränssnittet vid Språkbanken vid Göteborgs universitet. I denna artikel beskriver datalingvisten Tuomas Katila processen de finlandssvenska texterna har undergått innan de är färdiga att bli publicerade i gränssnittet, och verktygen som man gör detta med.
Läs mer
- Artikel 1/2012
Sara Rönnqvist
Språk och fantasi – ordkonstnärens palett och pensel
Bloggar du, spelar Wordfeud eller löser korsord? Brukar du skriva julklappsrim eller göra om gamla låttexter? Kanske gillar du att komponera dina egna recept, göra upp listor eller fixa födelsedagskort? Är din hobby fanfiction eller är du en lajvare? I vilket fall som helst, sysslar du med ordkonst. Få känner till benämningen, men desto fler håller på med det.
Läs mer
- Artikel 1/2012
Mikaela Björklund, Katri Karjalainen
LingVaCity – en hemstad för flerspråkighetsforskning
Frågor kring språkplanering, språklig kompetens och språkutbildning utgör en väsentlig del av samhället och måste tacklas i så gott som all verksamhet. Åbo Akademis och Vasa universitets gemensamma utvecklingscenter för språkplanering och språkpedagogik LingVaCity strävar efter att komma med forskningsbaserad information om olika alternativ och möjligheter till att lösa sådana språkliga frågor och utveckla strategier för skola, näringsliv och offentlig förvaltning i ett flerspråkigt samhälle. LingVaCitys uppdrag är att bygga upp en tvärvetenskaplig verksamhet som kombinerar expertkunnande hos humanister, samhällsvetare och pedagoger.
Läs mer
- Citat 1/2012
Citat
”En definition ska innehålla begreppets alla väsentliga kännetecken på samma sätt som en buljongtärning ska bestå av koncentrat av ett födoämnes alla smaksubstanser.” TNC-Aktuellt 1/2012. ”Över huvud taget är det...
Läs mer
- Artikel 1/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Stöpsel, beväring och siskonkorv
En finlandism är ett ord, en fras eller en struktur som bara används i finlandssvenskan samt i finlandssvenska regionalspråk eller som används i en annan betydelse än i svenskan i Sverige. Även uttryck som är påfallande mer frekventa i finlandssvenska och finlandssvenska regionalspråk än i svenskan i Sverige räknas till finlandismerna. I det följande ges en överblick av de olika finlandismer som finns.
Läs mer