Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 3/2011
Rom eller zigenare?
Fråga: Är det bättre att använda ordet zigenare eller ordet rom? Numera rekommenderas i allmänhet rom i stället för zigenare, eftersom det senare ordet av många uppfattas som nedsättande. Också ordböckerna är...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2011
Brinna upp eller brinna ner?
Fråga: Är det någon skillnad i betydelse mellan uttrycken brinna upp och brinna ner? Brinna ner och brinna upp betyder i princip samma sak. I vissa sammanhang är de också utbytbara. Man kan till exempel både säga att...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2011
Skygghet
Fråga: Finns det någon bra svensk motsvarighet till det finska ordet vierastaa som används om barn som är blyga och skygga för främmande personer? På standardsvenska finns det ingen direkt motsvarighet, utan man måste...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2011
Avhandling eller uppsats?
Fråga: Har opponerat mig några gånger mot att använda benämningen avhandling för slutarbeten på kandidat- och magisternivå. I svenskt språkbruk (Sverige) benämns motsvarande kandidat- och magisteruppsats. Avhandling...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Monica Äikäs
Ska vi skriva sånt som dej, ren och säjer?
Om kortformer och vardagliga former i skrift Det finns många ord som har både en formell skriftspråklig form och en vardaglig talspråklig form. Eftersom språket ständigt utvecklas har en del av de talspråkliga...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2011
Umgängesförälder
Fråga: Vad heter etävanhempi på svenska? En lämplig term är umgängesförälder. Man kan också tala om en förälder som inte bor med barnet/barnen/sitt barn/sina barn.
Läs mer
- Minoritetsspråk i Europa 1/2011
Occitanska, bretonska, korsikanska
I det förra numret av Språkbruk presenterades katalanskan, som talas i de spanska regionerna Katalonien, Balearerna och Valencia, samt i södra Frankrike där språket används av drygt hundratusen personer. Nedan...
Läs mer
- Minoritetsspråk i Europa 4/2011
Jon Galán
Sardiska, friuliska och ladinska
Sardiska talas överallt på Sardinien, utom vid staden Alghero, där det talas katalanska. Totalt finns det ungefär en miljon personer som talar sardiska. Det är ett romanskt språk och ligger mycket närmare latinet än...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2011
På dikesrenen
Fråga: Heter det på dikesrenen eller i dikesrenen? Tänker man på vad dikesren egentligen betyder, nämligen ‘jord- eller vägremsa mellan ett öppet dike och en åker eller mellan ett dylikt och körbanan på en väg’...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2011
Hon ropade: "Kom hit!"
Fråga: Om ett citat inne i en mening avslutas med ett utropstecken, ska det då dessutom vara punkt efter hela citatet (Hon ropade: ”Kom hit!”.)? Nej, det behövs ingen punkt när ett insprängt citat med utropstecken...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2011
Kontrollera eller kolla?
Fråga: Kan man använda ordet kolla i vanlig saktext eller måste man skriva kontrollera? Kolla betecknas fortfarande som vardagligt i ordböckerna, så man gör klokt i att undvika det i mer formell text. Dessutom är...
Läs mer
- Artikel 1/2011
Sonja Vidjeskog
Elden är lös! Om brand och varumärke i studenttexter
Som språkgranskare vid Åbo Akademi har jag på senare år allt oftare träffat på studenter som framhäver att det är berättigat att använda det engelska lånordet brand i stället för varumärke i marknadsföringssammanhang.
Läs mer
- Språkfrågor 2/2011
Samma sak
Fråga: Är det korrekt att skriva nivån är samma som tidigare eller borde det heta nivån är densamma som tidigare? Det är inte direkt fel att skriva nivån är samma som tidigare eller samma gäller alla kunder, men...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Kaffe med mjölk, tack!
I september frågade vi våra vänner på Facebook: Vad brukar du säga när du vill att den som serverar dig kaffe ska lämna plats för mjölk eller grädde, och alltså inte hälla koppen full? På finska talar man om...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Sara Rönnqvist
Statusuppdateringen – vår tids memoarer?
”Det här kan jag skriva om på Facebook”, tänkte jag då jag blev påbajsad av en mås i somras. Inte, ”usch, vad äckligt”, utan ”yes, nu får jag till en bra statusuppdatering!”.
Läs mer
- Språkfrågor 3/2011
Mästare på att laga mat
Fråga: Heter det att någon är en mästare på att göra något eller en mästare i att göra något? Både mästare i att göra något och mästare på att göra något förekommer. Ibland kan både i och på användas med samma verb....
Läs mer
- Språkfrågor 2/2011
CGR-revisor
Fråga: Ska det heta CGR-revisor eller CG-revisor? Bokstaven R är ju en förkortning för revisor. Både CGR och CGR-revisor används som förkortning för av Centralhandelskammaren godkänd revisor. CGR-revisor är...
Läs mer
- Artikel 1/2011
Namn och områden i väderrapporter
För ett tiotal år sedan inleddes den mest omfattande omstruktureringen av regionförvaltningen i Finland sedan landet blev självständigt. Existerande myndigheter och förvaltningsområden har lagts ner, samtidigt som nya har bildats. På samma gång har namnen på myndigheterna och områdena ändrats. De nya namnen har sedan till viss del visat sig vara problematiska i dagligt språkbruk. Ett arbetsfält där namnen förorsakar problem är väderprognoserna och vädervarningarna.
Läs mer
- Språkfrågor 2/2011
Nyttor
Fråga: Kan ordet nytta användas i plural – t.ex. samhällsnyttor? Ja, nytta kan böjas i plural även om formen nyttor inte finns med i Svenska Akademiens ordlista.
Läs mer
- Brev till Språkbruk 1/2011
Brev till Språkbruk
Sedan länge är jag prenumerant på Språkbruk och jag måste tillstå att varenda gång jag läser bladet, noterar jag att jag får ett fint vederlag för prenumerationsavgiften. Tack ska ni ha för gott arbete! Marika...
Läs mer