Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 1/2012
Fyrspråkig disputation om teckenspråk
Något så ovanligt som en fyrspråkig doktorsdisputation ägde rum den 10 februari då Karin Hoyer, tidigare anställd vid Forskningscentralen för de inhemska språken, försvarade sin avhandling Dokumentation och...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Språkrådets chef sade upp sig
Lena Ekberg, chef på Språkrådet i Sverige, har sagt upp sig. Anledningen till uppsägningen är en oenighet om Språkrådets ställning mellan Ekberg och generaldirektören på Institutet för språk och folkminnen, Ingrid...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Leila Mattfolk
Tidskriften Namn och bygd 100 år
Världens äldsta specialtidskrift för namnforskning, Namn och bygd, kommer i år ut med sin hundrade volym. Tidskriften grundades för 100 år sedan och detta firas med pompa och ståt i Kungliga Gustav Adolfs Akademiens...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Den finska dialektordboken på nätet
Hur används kyläluuta ’person som ofta går på visit’ i de finska dialekterna? Vad betyder kuutti förutom ’sälunge’? Svar på den här typen av frågor hittar man i den finska dialektordboken Suomen murteiden sanakirja...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Finlandssvenska attityder och finlandismer
Två av Svenska avdelningens medarbetare på Institutet för de inhemska språken har nyligen disputerat i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Svenska avdelningens namnvårdare Leila Mattfolk disputerade den 7...
Läs mer
- Noterat 1/2012
Nina Martola
Institutet för de inhemska språken från 2012
Den 1 januari 2012 trädde den nya lagen om Institutet för de inhemska språken i kraft (1403/2011), och samtidigt genomfördes en organisationsreform. Det finns numera bara tre substansavdelningar, finska...
Läs mer
- Artikel 1/2012
Tuomas Katila
Finlandssvenska texter i Korp
I Språkbruk 4/2011 presenterades Korp, det nya korpusgränssnittet vid Språkbanken vid Göteborgs universitet. I denna artikel beskriver datalingvisten Tuomas Katila processen de finlandssvenska texterna har undergått innan de är färdiga att bli publicerade i gränssnittet, och verktygen som man gör detta med.
Läs mer
- Artikel 1/2012
Sara Rönnqvist
Språk och fantasi – ordkonstnärens palett och pensel
Bloggar du, spelar Wordfeud eller löser korsord? Brukar du skriva julklappsrim eller göra om gamla låttexter? Kanske gillar du att komponera dina egna recept, göra upp listor eller fixa födelsedagskort? Är din hobby fanfiction eller är du en lajvare? I vilket fall som helst, sysslar du med ordkonst. Få känner till benämningen, men desto fler håller på med det.
Läs mer
- Artikel 1/2012
Mikaela Björklund, Katri Karjalainen
LingVaCity – en hemstad för flerspråkighetsforskning
Frågor kring språkplanering, språklig kompetens och språkutbildning utgör en väsentlig del av samhället och måste tacklas i så gott som all verksamhet. Åbo Akademis och Vasa universitets gemensamma utvecklingscenter för språkplanering och språkpedagogik LingVaCity strävar efter att komma med forskningsbaserad information om olika alternativ och möjligheter till att lösa sådana språkliga frågor och utveckla strategier för skola, näringsliv och offentlig förvaltning i ett flerspråkigt samhälle. LingVaCitys uppdrag är att bygga upp en tvärvetenskaplig verksamhet som kombinerar expertkunnande hos humanister, samhällsvetare och pedagoger.
Läs mer
- Citat 1/2012
Citat
”En definition ska innehålla begreppets alla väsentliga kännetecken på samma sätt som en buljongtärning ska bestå av koncentrat av ett födoämnes alla smaksubstanser.” TNC-Aktuellt 1/2012. ”Över huvud taget är det...
Läs mer
- Artikel 1/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Stöpsel, beväring och siskonkorv
En finlandism är ett ord, en fras eller en struktur som bara används i finlandssvenskan samt i finlandssvenska regionalspråk eller som används i en annan betydelse än i svenskan i Sverige. Även uttryck som är påfallande mer frekventa i finlandssvenska och finlandssvenska regionalspråk än i svenskan i Sverige räknas till finlandismerna. I det följande ges en överblick av de olika finlandismer som finns.
Läs mer
- Artikel 1/2012
Terhi Ainiala
Namnbruk och variation Den socioonomastiska forskningen i Finland
Vem säger Hesa i stället för Helsingfors? När och varför? Finns det skillnader i människors ortnamnskunnande? Hurdana och varför? Vad för slags förnamn har föräldrar gett sina barn under olika tider och hur har de motiverat sitt namnval? Hurdana är attityderna till olika namn, t.ex. slangnamn? Detta är exempel på frågor som undersöks inom socioonomastiken.
Läs mer
- Artikel 1/2012
Robert Phillipson
Engelskan som pandemi?
Engelskan tar över både i många länder och i internationella sammanhang och det väcker viktiga frågor: Skadar den utbredda användningen av engelska andra språk och de språkens användare? Stärker användandet av engelska (liksom andra dominanta språk) marginaliseringen av minoriteter, talarna av de mindre starka språken?
Läs mer
- Artikel 1/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Ofta får jag frågan varför språkvården motarbetar finlandismer, kunde vi inte utveckla vårt eget finlandssvenska språk i stället? Det låter kanske som en bra idé, men det finns orsaker till varför språkvården arbetar...
Läs mer
- Citat 1/2011
Citat
”Om man vänder på perspektivet lite kan man säga att Europas modersmål är översättningen. Översättningar är det som förenar hela Europa och européerna.” Pirjo Hiidenmaa i Språk i Norden 2010. ”Fålk blir medvetna om...
Läs mer
- Kåseri 1/2011
Regina Backman
Personliga registreringsskyltar?
Redan innan jag såg filmen Napapiirin sankarit, där en av huvudrollsinnehavarna kör omkring med en bil med den mångtydiga registreringsskylten TIS–51, hade jag fascinerats av alla de skojiga bokstavskombinationer som...
Läs mer
- Dialektfrågan 4/2011
Caroline Sandström
Verbet jorra i sydfinländska dialekter
Redaktionen för Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO) fick nyligen en fråga om ordet jorr i betydelsen struntprat. Frågeställaren med anknytning till Åboland ville veta om jorr fanns med i ordboken och hur det används i dialekterna.
Läs mer
- Artikel 1/2011
Jon Galán
Prao på Focis
I december hade Svenska avdelningen vid Forskningscentralen sin första prao någonsin. Här berättar Jon Galán hur det kom sig att han hamnade hos oss och vad han fick göra under sina två veckor på avdelningen.
Läs mer
- Språkfrågor 4/2011
Raketforskning
Fråga: Uttrycket det är ingen raketforskning används rätt mycket som motsvarighet till engelskans no rocket science i betydelsen ’inte svårt att begripa’. Vore det inte bättre att använda en svensk motsvarighet som...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2011
Inhibera och annullera
Fråga: Betyder inhibera och annullera samma sak? Kan man till exempel inhibera/annullera en kurs eller ett möte? Nej, inhibera och annullera betyder inte samma sak. Inhibera betyder ’ställa in’; man kan inhibera en...
Läs mer