Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 1/2012
Mikaela Björklund, Katri Karjalainen
LingVaCity – en hemstad för flerspråkighetsforskning
Frågor kring språkplanering, språklig kompetens och språkutbildning utgör en väsentlig del av samhället och måste tacklas i så gott som all verksamhet. Åbo Akademis och Vasa universitets gemensamma utvecklingscenter för språkplanering och språkpedagogik LingVaCity strävar efter att komma med forskningsbaserad information om olika alternativ och möjligheter till att lösa sådana språkliga frågor och utveckla strategier för skola, näringsliv och offentlig förvaltning i ett flerspråkigt samhälle. LingVaCitys uppdrag är att bygga upp en tvärvetenskaplig verksamhet som kombinerar expertkunnande hos humanister, samhällsvetare och pedagoger.
Läs mer
- Citat 1/2012
Citat
”En definition ska innehålla begreppets alla väsentliga kännetecken på samma sätt som en buljongtärning ska bestå av koncentrat av ett födoämnes alla smaksubstanser.” TNC-Aktuellt 1/2012. ”Över huvud taget är det...
Läs mer
- Artikel 1/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Stöpsel, beväring och siskonkorv
En finlandism är ett ord, en fras eller en struktur som bara används i finlandssvenskan samt i finlandssvenska regionalspråk eller som används i en annan betydelse än i svenskan i Sverige. Även uttryck som är påfallande mer frekventa i finlandssvenska och finlandssvenska regionalspråk än i svenskan i Sverige räknas till finlandismerna. I det följande ges en överblick av de olika finlandismer som finns.
Läs mer
- Artikel 1/2012
Terhi Ainiala
Namnbruk och variation Den socioonomastiska forskningen i Finland
Vem säger Hesa i stället för Helsingfors? När och varför? Finns det skillnader i människors ortnamnskunnande? Hurdana och varför? Vad för slags förnamn har föräldrar gett sina barn under olika tider och hur har de motiverat sitt namnval? Hurdana är attityderna till olika namn, t.ex. slangnamn? Detta är exempel på frågor som undersöks inom socioonomastiken.
Läs mer
- Artikel 1/2012
Robert Phillipson
Engelskan som pandemi?
Engelskan tar över både i många länder och i internationella sammanhang och det väcker viktiga frågor: Skadar den utbredda användningen av engelska andra språk och de språkens användare? Stärker användandet av engelska (liksom andra dominanta språk) marginaliseringen av minoriteter, talarna av de mindre starka språken?
Läs mer
- Artikel 1/2012
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Ofta får jag frågan varför språkvården motarbetar finlandismer, kunde vi inte utveckla vårt eget finlandssvenska språk i stället? Det låter kanske som en bra idé, men det finns orsaker till varför språkvården arbetar...
Läs mer
- Citat 1/2011
Citat
”Om man vänder på perspektivet lite kan man säga att Europas modersmål är översättningen. Översättningar är det som förenar hela Europa och européerna.” Pirjo Hiidenmaa i Språk i Norden 2010. ”Fålk blir medvetna om...
Läs mer
- Kåseri 1/2011
Regina Backman
Personliga registreringsskyltar?
Redan innan jag såg filmen Napapiirin sankarit, där en av huvudrollsinnehavarna kör omkring med en bil med den mångtydiga registreringsskylten TIS–51, hade jag fascinerats av alla de skojiga bokstavskombinationer som...
Läs mer
- Dialektfrågan 4/2011
Caroline Sandström
Verbet jorra i sydfinländska dialekter
Redaktionen för Ordbok över Finlands svenska folkmål (FO) fick nyligen en fråga om ordet jorr i betydelsen struntprat. Frågeställaren med anknytning till Åboland ville veta om jorr fanns med i ordboken och hur det används i dialekterna.
Läs mer
- Artikel 1/2011
Jon Galán
Prao på Focis
I december hade Svenska avdelningen vid Forskningscentralen sin första prao någonsin. Här berättar Jon Galán hur det kom sig att han hamnade hos oss och vad han fick göra under sina två veckor på avdelningen.
Läs mer
- Språkfrågor 4/2011
Raketforskning
Fråga: Uttrycket det är ingen raketforskning används rätt mycket som motsvarighet till engelskans no rocket science i betydelsen ’inte svårt att begripa’. Vore det inte bättre att använda en svensk motsvarighet som...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2011
Inhibera och annullera
Fråga: Betyder inhibera och annullera samma sak? Kan man till exempel inhibera/annullera en kurs eller ett möte? Nej, inhibera och annullera betyder inte samma sak. Inhibera betyder ’ställa in’; man kan inhibera en...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2011
Hamburgermåltid
Fråga: Heter det hamburgermåltid eller hamburgarmåltid? Alla sammansättningar på hamburgare i Svenska Akademiens ordlista har förledet hamburger- (hamburgerbar, hamburgerkedja, hamburgerrestaurang), så det heter också...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2011
Historik och historieverk
Fråga: Är det någon skillnad på en historik och ett historieverk? Historik och historieverk betyder inte riktigt samma sak. En historik är mer begränsad, en ’historisk översikt över något väl avgränsat område’. Ofta...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2011
Patienttillfredsställelse
Fråga: Hur ska man översätta potilastyytyväisyys? På svenska används patienttillfredsställelse. Även patientnöjdhet används i någon mån.
Läs mer
- Artikel 2/2011
Bosse Österberg
Minne, jag har tappat mitt minne!
Ibland undrar man hur skalderna egentligen har formulerat sig, och då är det bra att kunna fråga dem så länge de lever och har hälsan och minnet i behåll. Ska vi i Bosse Österbergs snapsvisa ”Minne” sjunga ”men...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2011
Pumpapaj
Fråga: Jag undrar varför alla dessa sammansättningar på pumpa-, som pumpasaft, pumpapaj osv. stör mig så mycket. Kan det vara så att de inte stämmer med hur man vanligtvis bildar sammansättningar med ord som slutar på...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2011
Godis
Fråga: Hur böjs ordet godis i bestämd form? Blir det godiset eller godisen? Ordet godis böjs på olika sätt beroende på vilken betydelse ordet har i de aktuella fallen. Använder man ordet kollektivt i betydelsen...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2011
Kommunsammanslagning
Fråga: Vad heter det när kommuner slås ihop – kommunsammanslagning, kommunsamgång eller kommunfusion? Vi rekommenderar kommunsammanslagning. I Finland används också kommunsamgång och i synnerhet kommunfusion, men de...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2011
Mindervärdeskänsla
Fråga: Jag har tyckt mig se mindrevärdeskänsla i stället för mindervärdeskänsla i svenska medier. Ordet finns dock inte i Svenska Akademiens ordlista. Jag undrar nu över ordets gångbarhet. Mindrevärdeskänsla är en...
Läs mer