Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 4/2011
Carola Ekrem
Valentindagen, vändagen eller alla hjärtans dag?
Språkbruk bad Carola Ekrem på Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv att redogöra för ursprunget till de svenskspråkiga varianterna av Valentine's day: Valentindagen, vändagen och alla hjärtans dag.
Läs mer
- Språkfrågor 3/2011
Johanna och Peters bröllop
Fråga: Är det faktiskt korrekt att skriva Välkommen till Johanna och Peters bröllop med genitivändelse bara på Peter? I uttrycket Johanna och Peters bröllop är det fråga om s.k. gruppgenitiv. Detta slags genitiv kan...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2011
Bloppis
Fråga: Vad betyder ordet bloppis? Bloppis är ett relativt nytt ord som bildats av blogg + loppis, och det betyder ’försäljning av saker man tröttnat på via en blogg’. Man kan också tala om att bloppa.
Läs mer
- Noterat 1/2011
Rättelse
I förra numret av Språkbruk recenserades boken ”Introduktion till sociolingvistik”. I recensionen talas det om ”tjeckiska och slaviska”. Det ska naturligtvis vara tjeckiska och slovakiska och ingenting annat. Red.
Läs mer
- Språkfrågor 3/2011
Fil.kand.
Fråga: Ska förkortningen för filosofie kandidat skrivas fil.kand. eller fil. kand., alltså med eller utan mellanslag efter den första punkten? Fil.kand. och andra liknande förkortningar ska skrivas utan mellanslag.
Läs mer
- Noterat 4/2011
Jågloe – en samisk kunskapslåda
I Sverige får 425 förskolor (motsv. dagis i Finland) i de samiska förvaltningskommunerna tillgång till ett nytt inspirationsmaterial. Kunskapslådan Jågloe, som ska främja kunskapen om samer, samisk kultur och samiska...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2011
Campus
Fråga: Heter det kampus eller campus på svenska och hur böjs ordet? På svenska heter det campus med c. Ordet böjs ett campus, campuset, flera campus, campusen.
Läs mer
- Noterat 4/2011
Två språkbadsdagis i Helsingfors nedläggningshotade
Intresset för tvåspråkiga skolor är stort i huvudstadsregionen. 51 procent av föräldrarna i huvudstadsregionen är redo att sätta sina barn i en tvåspråkig skola med undervisning på finska och svenska. Vad de...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2011
Ensa
Fråga: Vad betyder ordet ensa egentligen, och är det nytt? Ordet ensa betyder ’få att stämma överens, samordna, förenhetliga, göra likartad/enhetlig’. Ordet finns i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien med...
Läs mer
- Noterat 1/2011
Svenska datatermgruppen har ny webbplats
Svenska datatermgruppens webbplats har förnyats och fått en enklare adress: www.datatermgruppen.se. Svenska datatermgruppen är en brett sammansatt grupp som ger rekommendationer om hur aktuella datatermer bör hanteras...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2011
18 våningen
Språkfrågorna är besvarade och sammanställda av Monica Äikäs Fråga: Ska jag sätta ut en ändelse efter 18 om jag skriver artonde våningen med siffror – blir det alltså 18:e våningen eller 18 våningen? I fall där...
Läs mer
- Noterat 1/2011
Konstruktionsgrammatisk syn på vaggvisor
Den 4 mars disputerade Sinikka Segerståhl från Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet på en avhandling om vaggvisor i Kvevlax. Temat för studien är en språklig analys av...
Läs mer
- Noterat 4/2011
Gratis isländsk-skandinavisk ordbok öppnad
ISLEX är en gratis ordbok där isländska utgör källspråk och svenska, norskt bokmål, nynorska och danska utgör målspråk. ISLEX har tillkommit i samarbete mellan institutioner på Island, i Sverige, Norge och Danmark:...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Jon Galán
"Är du tvåspråkig?"
I förra numret av Språkbruk berättade Jon Galán om sin praoperiod på Svenska avdelningen. Här berättar han om sin egen svensk-spanska tvåspråkighet och vad den innebär för honom.
Läs mer
- Artikel 2/2011
Marianne Saanila
På god finlandssvenska?
Att läsa dagstidningar, lyssna på radio eller titta på FST är ett äventyr för varje seriös finlandssvensk översättare. Det så kallade hevonen on häst-syndromet är så starkt rotat i vår finlandssvenska begreppsvärld att decennier av målmedveten språkvård inte verkar ha rått på det. Den första upplagan av Mikael Reuters ”Översättning och språkriktighet” kom för drygt 20 år sedan, men läsningen känns lika aktuell än i dag.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2011
Sara Rönnqvist
Namnresonemang och namnval
Emilia Aldrin: Namnval som social handling. Val av förnamn och samtal om förnamn bland föräldrar i Göteborg 2007–2009. Institutionen för nordiska språk. Namn och samhälle 24. Uppsala 2011. 299 sidor. Svenska medier...
Läs mer
- Noterat 4/2011
Döva barn utsatta i Danmark
Döva barn i Danmark är i en utsatt position. Enligt en rekommendation från Sundhedsstyrelsen (Kliniske retningslinjer for pædiatrisk cochlear implantation i Danmark, december 2010) bör habiliteringen av döva barn med...
Läs mer
- Noterat 1/2011
Vill du bli lagöversättare?
I höst startar en översättarutbildning med inriktning på författningsöversättning. Målet är att utbilda nya yrkesskickliga författningsöversättare från finska till svenska. Utbildningen anordnas av Utbildnings- och...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Kringelbagerskan Walborg Löppönen och andra namnfraser
Minna Nakari: Variation i kvinnors namnfraser i officiella dokument i Helsingfors 1780–1930. Socioonomastiska synvinklar på makt och identitet. Nordica Helsingiensia 25. Finska, finskugriska och nordiska...
Läs mer
- Noterat 1/2011
FPA förnyar sina frasdatabaser
Folkpensionsanstalten (FPA) har påbörjat ett projekt med syfte att förnya alla förmånsdatabaser och elektroniska tjänster. Även om det i första hand gäller ett IT-projekt, förnyas samtidigt också beslutsmallarna och...
Läs mer