Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 3/2011
Mästare på att laga mat
Fråga: Heter det att någon är en mästare på att göra något eller en mästare i att göra något? Både mästare i att göra något och mästare på att göra något förekommer. Ibland kan både i och på användas med samma verb....
Läs mer
- Språkfrågor 2/2011
CGR-revisor
Fråga: Ska det heta CGR-revisor eller CG-revisor? Bokstaven R är ju en förkortning för revisor. Både CGR och CGR-revisor används som förkortning för av Centralhandelskammaren godkänd revisor. CGR-revisor är...
Läs mer
- Artikel 1/2011
Namn och områden i väderrapporter
För ett tiotal år sedan inleddes den mest omfattande omstruktureringen av regionförvaltningen i Finland sedan landet blev självständigt. Existerande myndigheter och förvaltningsområden har lagts ner, samtidigt som nya har bildats. På samma gång har namnen på myndigheterna och områdena ändrats. De nya namnen har sedan till viss del visat sig vara problematiska i dagligt språkbruk. Ett arbetsfält där namnen förorsakar problem är väderprognoserna och vädervarningarna.
Läs mer
- Språkfrågor 2/2011
Nyttor
Fråga: Kan ordet nytta användas i plural – t.ex. samhällsnyttor? Ja, nytta kan böjas i plural även om formen nyttor inte finns med i Svenska Akademiens ordlista.
Läs mer
- Brev till Språkbruk 1/2011
Brev till Språkbruk
Sedan länge är jag prenumerant på Språkbruk och jag måste tillstå att varenda gång jag läser bladet, noterar jag att jag får ett fint vederlag för prenumerationsavgiften. Tack ska ni ha för gott arbete! Marika...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Carola Ekrem
Valentindagen, vändagen eller alla hjärtans dag?
Språkbruk bad Carola Ekrem på Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv att redogöra för ursprunget till de svenskspråkiga varianterna av Valentine's day: Valentindagen, vändagen och alla hjärtans dag.
Läs mer
- Språkfrågor 3/2011
Johanna och Peters bröllop
Fråga: Är det faktiskt korrekt att skriva Välkommen till Johanna och Peters bröllop med genitivändelse bara på Peter? I uttrycket Johanna och Peters bröllop är det fråga om s.k. gruppgenitiv. Detta slags genitiv kan...
Läs mer
- Noterat 1/2011
Rättelse
I förra numret av Språkbruk recenserades boken ”Introduktion till sociolingvistik”. I recensionen talas det om ”tjeckiska och slaviska”. Det ska naturligtvis vara tjeckiska och slovakiska och ingenting annat. Red.
Läs mer
- Språkfrågor 2/2011
Bloppis
Fråga: Vad betyder ordet bloppis? Bloppis är ett relativt nytt ord som bildats av blogg + loppis, och det betyder ’försäljning av saker man tröttnat på via en blogg’. Man kan också tala om att bloppa.
Läs mer
- Språkfrågor 3/2011
Fil.kand.
Fråga: Ska förkortningen för filosofie kandidat skrivas fil.kand. eller fil. kand., alltså med eller utan mellanslag efter den första punkten? Fil.kand. och andra liknande förkortningar ska skrivas utan mellanslag.
Läs mer
- Noterat 4/2011
Jågloe – en samisk kunskapslåda
I Sverige får 425 förskolor (motsv. dagis i Finland) i de samiska förvaltningskommunerna tillgång till ett nytt inspirationsmaterial. Kunskapslådan Jågloe, som ska främja kunskapen om samer, samisk kultur och samiska...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2011
Campus
Fråga: Heter det kampus eller campus på svenska och hur böjs ordet? På svenska heter det campus med c. Ordet böjs ett campus, campuset, flera campus, campusen.
Läs mer
- Noterat 4/2011
Två språkbadsdagis i Helsingfors nedläggningshotade
Intresset för tvåspråkiga skolor är stort i huvudstadsregionen. 51 procent av föräldrarna i huvudstadsregionen är redo att sätta sina barn i en tvåspråkig skola med undervisning på finska och svenska. Vad de...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2011
Ensa
Fråga: Vad betyder ordet ensa egentligen, och är det nytt? Ordet ensa betyder ’få att stämma överens, samordna, förenhetliga, göra likartad/enhetlig’. Ordet finns i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien med...
Läs mer
- Noterat 1/2011
Svenska datatermgruppen har ny webbplats
Svenska datatermgruppens webbplats har förnyats och fått en enklare adress: www.datatermgruppen.se. Svenska datatermgruppen är en brett sammansatt grupp som ger rekommendationer om hur aktuella datatermer bör hanteras...
Läs mer
- Noterat 1/2011
Konstruktionsgrammatisk syn på vaggvisor
Den 4 mars disputerade Sinikka Segerståhl från Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet på en avhandling om vaggvisor i Kvevlax. Temat för studien är en språklig analys av...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2011
18 våningen
Språkfrågorna är besvarade och sammanställda av Monica Äikäs Fråga: Ska jag sätta ut en ändelse efter 18 om jag skriver artonde våningen med siffror – blir det alltså 18:e våningen eller 18 våningen? I fall där...
Läs mer
- Noterat 4/2011
Gratis isländsk-skandinavisk ordbok öppnad
ISLEX är en gratis ordbok där isländska utgör källspråk och svenska, norskt bokmål, nynorska och danska utgör målspråk. ISLEX har tillkommit i samarbete mellan institutioner på Island, i Sverige, Norge och Danmark:...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Jon Galán
"Är du tvåspråkig?"
I förra numret av Språkbruk berättade Jon Galán om sin praoperiod på Svenska avdelningen. Här berättar han om sin egen svensk-spanska tvåspråkighet och vad den innebär för honom.
Läs mer
- Artikel 2/2011
Marianne Saanila
På god finlandssvenska?
Att läsa dagstidningar, lyssna på radio eller titta på FST är ett äventyr för varje seriös finlandssvensk översättare. Det så kallade hevonen on häst-syndromet är så starkt rotat i vår finlandssvenska begreppsvärld att decennier av målmedveten språkvård inte verkar ha rått på det. Den första upplagan av Mikael Reuters ”Översättning och språkriktighet” kom för drygt 20 år sedan, men läsningen känns lika aktuell än i dag.
Läs mer