Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Aktuell litteratur 4/2011
Anna Maria Gustafsson
Språk i Norden 2011
Sprog i Norden 2011. Tema Nabosprogsundervisning og nordisk sprogrøgt. Nordisk Sprogkoordination. Dansk Sprognævn. 2011. 246 sidor. Årsskriften Språk i Norden, som ges ut av språknämnderna i Norden, har kommit ut med...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2011
Mona Forsskåhl, Johan Schalin
Helsingforssvenskans födelse, liv och nöd
Leif Höckerstedt: Svenskan på plats! Helsingforssvenskan visar vägen – födelse, liv och död. Söderströms 2010. 191 sidor. Lagom till julhandeln utkom Leif Höckerstedts bok ”Svenskan på plats! Helsingforssvenskan visar...
Läs mer
- Artikel 3/2011
Tom Pettersson
Den medicinska svenskan i vår tid
Inom hälso- och sjukvården och den medicinska vetenskapen används flera olika varianter av språk. Det medicinska vetenskapliga fackspråket eftersträvar största möjliga precision medan det språk som används för information till patienter och allmänhet – det medicinska allmänspråket – sätter tydligheten främst. Dessutom finns i det medicinska arbetsspråket specifika uttryck, ett slags jargongord, som används bland hälso- och sjukvårdspersonalen. Spörsmål som anknyter till det medicinska allmänspråket besvaras regelbundet i Språkbruks frågespalt.
Läs mer
- Artikel 2/2011
Hugo Bergroth-priset till Lauri Karvonen
Hugo Bergroth-priset på 5 000 euro gick i år till professorn i statsvetenskap vid Åbo Akademi, Lauri Karvonen. I prismotiveringen lyfter man fram Karvonens förmåga att på ett klart och begripligt sätt formulera och...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2011
Robin Valtiala
Var blev de marginella språkfenomenen?
Enkel biljett? Från Sverige till Finland med kärlek, längtan och vemod. Red. Josefin Almer och Ylva Larsdotter. Söderströms, 2011. 151 sidor. "Så bra svenska du talar!”. En antologi om finlandssvenskars möten med...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Sara Rönnqvist
När blir dröm verklighet? Rapport från språkvårdsdagen
Seminariet Dröm och verklighet samlade dryga 200 språkentusiaster på språkvårdsdagen onsdagen den 18 maj 2011. Det var den 18:e språkvårdsdagen som Hugo Bergroth-sällskapet ordnade tillsammans med Forskningscentralen för de inhemska språken (Focis) och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2011
Nina Martola
Ny upplaga av Medicinsk miniordbok
Medicinsk miniordbok. Huvudförfattare: Bengt I Lindskog. Medförfattare Stefan Lindskog, Peter Nilsson-Ehrle, Peter Wahlberg. Stockholm: Norstedts 2011. Medicinsk miniordbok har kommit ut i sin sjunde upplaga. Första...
Läs mer
- Krönikan 1/2011
Peter Nyman
Ordet
I begynnelsen var ordet, som vi som läst vår bibel vet. Jag förstår den allsmäktiges förkärlek till ordet mycket väl. Jag delar nämligen samma svaghet. Jag gillar enstaka ord, ord som bildar hela satser och meningar,...
Läs mer
- Artikel 3/2011
Veronica Hertzberg
Flerspråkighet i vardagen
Veronica Hertzberg reflekterar kring ett EU-samarbete om språkstödjande verksamhet på daghem, med tonvikt på två- och flerspråkiga barn.
Läs mer
- Artikel 1/2011
Kaarlo Voionmaa
Om finska språkval i Sverige
Min hustru gick i en finskspråkig skola i Helsingfors medan hennes bror gick i en svenskspråkig. Båda pratar svenska med sin pappa och finska med sin mamma. Svärfar går över till finska så fort jag eller något av våra...
Läs mer
- Artikel 3/2011
Sonja Vidjeskog
Klarspråk sparar tid, pengar och liv
Den internationella klarspråkskonferensen Plain lockade ett par hundra deltagare till Stockholm i juni. Det var den åttonde konferensen i ordningen, och av naturliga skäl fanns det flest representanter för nordiska och europeiska klarspråksintresserade.
Läs mer
- Språkprofilen 2/2011
Lina Antman
Elspeth Randelin – barnens eldsjäl
– Böcker är inte bara fantastiska berättelser, böcker och ord är nyckeln till oss själva! I många års tid har Elspeth Randelin engagerat sig i att väcka barns läslust och få har lyckats så som hon. Gråhårig, stram och...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Monica Äikäs
Tema och rema i översatt text
Monica Äikäs ger exempel på hur brister i informationsföljden kan påverka läsförståelsen i översatt text.
Läs mer
- Artikel 2/2011
Eva Orava
Knepiga konstruktioner i författningstext – översättaren som kodknäckare och detektiv
Författningstext är en texttyp som har en tydlig tradition: den tar hänsyn till och bygger ut gällande lagstiftning och utformas efter vissa kriterier. Samtidigt ger författningstext i högsta grad uttryck för det moderna, nya företeelser och samhällsförändringar, och den lever också språkligt med sin tid. På detta fält, som hela tiden förändras, rör sig också författningsöversättaren i sitt arbete.
Läs mer
- Artikel 1/2011
Aino Piehl
Enkät: Vill de politiska partierna förbättra myndighetsspråket?
Forskningscentralen för de inhemska språken (Focis) har i nästan ett års tid fört en kampanj tillsammans med Selkokeskus om att nästa regeringsprogram ska innehålla förslag till åtgärder för ett bättre...
Läs mer
- Artikel 3/2011
Mika Hietanen
Ja har liksom ett budskap från Gud. Nokia Missios retorik
Väckelserörelsen Nokia Missios retorik är en del av både den framgång och den anstöt som rörelsen väckt. Intensiteten och den nästan emotionella upplevelsen i mötena hade man inte kunnat uppnå utan retoriska...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Sonja Vidjeskog
Mottagaranpassa juridiskt språk – lättare sagt än gjort
En klarspråkskonferens med temat juridiskt språk hölls i Reykjavik 11–12 oktober. Ett hundratal jurister och språkvetare deltog i konferensen, som var den sjätte nordiska klarspråkskonferensen. Återkommande teman i många föredrag var frågor kring mottagaranpassning.
Läs mer
- Artikel 4/2011
Magnus Merkel, Henrik Nilsson
Term-O-Stat – fyra steg för terminologiarbete på svenska myndigheter
I den svenska språklagen från 2009 finns en särskild paragraf om svensk terminologi. Henrik Nilsson och Magnus Merkel redogör för hur denna paragraf kan konkretiseras.
Läs mer
- Artikel 3/2011
Monica Äikäs
Samband mellan satser
En text är en väv av innehållsmässiga samband. Satserna och meningarna i en text måste höra ihop på något sätt – annars är det inte fråga om en text. Som läsare tycker vi knappast att följande lösryckta meningar...
Läs mer
- Artikel 1/2011
Robin Valtiala
Små djur eller små, små djur?
Vilka blir de språkliga skillnaderna när man översätter Lorca med 50 års mellanrum? I den här artikeln jämför jag två översättningar av Federico García Lorcas diktsamling Poeta en Nueva York (1929–1930), den första gjord av Artur Lundkvist 1959, den andra av Marika Gedin 2008. Jag lägger speciell tonvikt vid ett par teman på vilka synen har förändrats speciellt mycket: barndom och (homo)sexualitet. Jag koncentrerar mig på detaljer som har väckt min uppmärksamhet, väl medveten om att de tre texterna innehåller så många säregna detaljer och nyanser att man kunde analysera dem hur länge som helst. Jag har valt sådana exempel som kan ge läsaren en uppfattning om de lite olika grundsyner jag sett i de två tolkningarna.
Läs mer