Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 4/2011
Sonja Vidjeskog
Mottagaranpassa juridiskt språk – lättare sagt än gjort
En klarspråkskonferens med temat juridiskt språk hölls i Reykjavik 11–12 oktober. Ett hundratal jurister och språkvetare deltog i konferensen, som var den sjätte nordiska klarspråkskonferensen. Återkommande teman i många föredrag var frågor kring mottagaranpassning.
Läs mer
- Artikel 4/2011
Magnus Merkel, Henrik Nilsson
Term-O-Stat – fyra steg för terminologiarbete på svenska myndigheter
I den svenska språklagen från 2009 finns en särskild paragraf om svensk terminologi. Henrik Nilsson och Magnus Merkel redogör för hur denna paragraf kan konkretiseras.
Läs mer
- Artikel 3/2011
Monica Äikäs
Samband mellan satser
En text är en väv av innehållsmässiga samband. Satserna och meningarna i en text måste höra ihop på något sätt – annars är det inte fråga om en text. Som läsare tycker vi knappast att följande lösryckta meningar...
Läs mer
- Artikel 1/2011
Robin Valtiala
Små djur eller små, små djur?
Vilka blir de språkliga skillnaderna när man översätter Lorca med 50 års mellanrum? I den här artikeln jämför jag två översättningar av Federico García Lorcas diktsamling Poeta en Nueva York (1929–1930), den första gjord av Artur Lundkvist 1959, den andra av Marika Gedin 2008. Jag lägger speciell tonvikt vid ett par teman på vilka synen har förändrats speciellt mycket: barndom och (homo)sexualitet. Jag koncentrerar mig på detaljer som har väckt min uppmärksamhet, väl medveten om att de tre texterna innehåller så många säregna detaljer och nyanser att man kunde analysera dem hur länge som helst. Jag har valt sådana exempel som kan ge läsaren en uppfattning om de lite olika grundsyner jag sett i de två tolkningarna.
Läs mer
- Artikel 2/2011
Henrik Nilsson, Claudia Dobrina
Två år med Rikstermbanken – vad händer nu?
Nu, två år efter lanseringen, är Sveriges nationella termbank Rikstermbanken på väg att bli ett begrepp i det svenska samhället. Rikstermbanken som, fritt och gratis tillgänglig på nätet, ger tillgång till terminologi från så skilda fackområden som rymdteknik, ekonomi och kryptogambotanik, med definitioner från författningar och med termer på många språk, har blivit en nationell resurs som många vänder sig till.Vad får de som söker sig till Rikstermbanken och vem ser till att den som söker får svar?
Läs mer
- Artikel 2/2011
Enikő Marton, László Vincze
Finns det en orsak till oviljan att lära sig svenska?
Motivation i andraspråkinlärning i Nyland och Sydtyrolen (Italien)
Läs mer
- Artikel 3/2011
Karin Helgesson
Stor och stark eller en omtänksam kompis?
Bilden av arbetsgivaren i platsannonsen 1955–2005 Hur beskrivs arbetsgivaren i platsannonserna? Och har sättet att beskriva arbetsplatsen ändrats under 50 år? Störst, ledande och expansiv. Slår man upp en sida med...
Läs mer
- Artikel 1/2011
Sirkka Paikkala
Fimea och Stroke Unit – om språken i myndighetsnamn
Under de senaste åren har vi kunnat bevittna stora förändringar i de namn som ges myndigheter och andra producenter av offentlig service. Namnen börjar mer och mer likna företagsnamn, och i namngivningen tillämpas en...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Från informationsblad till fyllig matkasse – Språkbruk 30 år
I år är det 30 år sedan Språkbruk utkom första gången. Då, 1981, hade Forskningscentralen för de inhemska språken existerat i 5 år, och språkvårdarna hade hunnit bli två till antalet: Mikael Reuter och Helena Solstrand.
Läs mer
- Ledare 1/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Språkbruk fyller 30 år. Detta kommer vi att jubilera, om inte stort, så i varje fall värdigt. I Språkbruks första ledare (nr 1/1981) skriver dåvarande ansvariga redaktören Mikael Reuter att Språkbruk ska vara ett...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
I diskussionen om tvåspråkiga skolor har det visat sig att den finska majoritetsbefolkningen är mer positivt inställd till svenskan än vad vulgärdebatten har gett sken av. Det ska vi vara glada för. Utan att vara...
Läs mer
- Artikel 3/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
I varje nummer sedan Språkbruk grundades för trettio år sedan har vi publicerat språkfrågor. Vi har förstått att det är tidningens mest omtyckta sidor, och många läsare säger sig börja med att läsa dem. Numera är de...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Det finländska samhällsklimatet har hårdnat, och det har också påverkat språkbruket. Men vi ska inte acceptera ett språkbruk som spär på de hårda attityderna. Det finns de som uttrycker sig så brutalt att det är svårt...
Läs mer
- Dialektfrågan 2/2010
Carola Åkerlund
Skullande dager
Fråga: Jag sjunger i kör och vår rikssvenska vänkör har problem med att förstå följande text: Morgonvisa Morgonen ljusnar så rosig och fager Stjärnorna blekna och himlen blir blå Havet sig vilar i skullande dager Har...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2010
Saimenvikare
Fråga: Ska jag skriva Saimenvikare med stort s eller saimenvikare med litet? Det här är en fråga som kan besvaras på olika sätt beroende på vilken princip man följer. En allmän regel säger att sammansättningar där...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2010
Punkt eller inte?
Fråga: Om en mening slutar med en förkortning som har punkt, ska jag då sätta ut ytterligare en punkt på slutet? Nej, det räcker med den punkt som hör till förkortningen. Ex.: Där kan man hitta borttappade paraplyer,...
Läs mer
- Kommentarer 3/2010
Inkasso och indrivning
Kommentarer till språkfrågorna i Språkbruk 2/2010 Ann-Marie Malmsten från Statsrådets translatorsbyrå har sänt oss följande kommentar till frågan om inkasso och indrivning: ”I Sverige tycks man föredra inkasso när det...
Läs mer
- Kommentarer 3/2010
Förskoleverksamhet
Kommentarer till språkfrågorna i Språkbruk 2/2010 Ett par läsare har kommenterat frågan om den svenska motsvarigheten till finskans varhaiskasvatus. Det är uppenbart att förskoleverksamhet eller förskolepedagogik, som...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2010
Mån, tis, ons
Fråga: Hur förkortas veckodagarnas namn? Enligt Svenska skrivregler förkortas veckodagarnas namn normalt genom att man stryker ledet dag. Det blir alltså mån., tis., ons., tors., fre., lör., sön. I speciella...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2010
Karcinogener
Fråga: Kan man använda karcinogen som substantiv och tala om en karcinogen eller ett karcinogen? Endast pluralformen karcinogener (cancerframkallande ämnen) används substantiviskt. Det är den enda form som tas upp i...
Läs mer