Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 3/2011
Karin Helgesson
Stor och stark eller en omtänksam kompis?
Bilden av arbetsgivaren i platsannonsen 1955–2005 Hur beskrivs arbetsgivaren i platsannonserna? Och har sättet att beskriva arbetsplatsen ändrats under 50 år? Störst, ledande och expansiv. Slår man upp en sida med...
Läs mer
- Artikel 1/2011
Sirkka Paikkala
Fimea och Stroke Unit – om språken i myndighetsnamn
Under de senaste åren har vi kunnat bevittna stora förändringar i de namn som ges myndigheter och andra producenter av offentlig service. Namnen börjar mer och mer likna företagsnamn, och i namngivningen tillämpas en...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Från informationsblad till fyllig matkasse – Språkbruk 30 år
I år är det 30 år sedan Språkbruk utkom första gången. Då, 1981, hade Forskningscentralen för de inhemska språken existerat i 5 år, och språkvårdarna hade hunnit bli två till antalet: Mikael Reuter och Helena Solstrand.
Läs mer
- Ledare 1/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Språkbruk fyller 30 år. Detta kommer vi att jubilera, om inte stort, så i varje fall värdigt. I Språkbruks första ledare (nr 1/1981) skriver dåvarande ansvariga redaktören Mikael Reuter att Språkbruk ska vara ett...
Läs mer
- Artikel 4/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
I diskussionen om tvåspråkiga skolor har det visat sig att den finska majoritetsbefolkningen är mer positivt inställd till svenskan än vad vulgärdebatten har gett sken av. Det ska vi vara glada för. Utan att vara...
Läs mer
- Artikel 3/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
I varje nummer sedan Språkbruk grundades för trettio år sedan har vi publicerat språkfrågor. Vi har förstått att det är tidningens mest omtyckta sidor, och många läsare säger sig börja med att läsa dem. Numera är de...
Läs mer
- Artikel 2/2011
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Det finländska samhällsklimatet har hårdnat, och det har också påverkat språkbruket. Men vi ska inte acceptera ett språkbruk som spär på de hårda attityderna. Det finns de som uttrycker sig så brutalt att det är svårt...
Läs mer
- Dialektfrågan 2/2010
Carola Åkerlund
Skullande dager
Fråga: Jag sjunger i kör och vår rikssvenska vänkör har problem med att förstå följande text: Morgonvisa Morgonen ljusnar så rosig och fager Stjärnorna blekna och himlen blir blå Havet sig vilar i skullande dager Har...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2010
Saimenvikare
Fråga: Ska jag skriva Saimenvikare med stort s eller saimenvikare med litet? Det här är en fråga som kan besvaras på olika sätt beroende på vilken princip man följer. En allmän regel säger att sammansättningar där...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2010
Punkt eller inte?
Fråga: Om en mening slutar med en förkortning som har punkt, ska jag då sätta ut ytterligare en punkt på slutet? Nej, det räcker med den punkt som hör till förkortningen. Ex.: Där kan man hitta borttappade paraplyer,...
Läs mer
- Kommentarer 3/2010
Inkasso och indrivning
Kommentarer till språkfrågorna i Språkbruk 2/2010 Ann-Marie Malmsten från Statsrådets translatorsbyrå har sänt oss följande kommentar till frågan om inkasso och indrivning: ”I Sverige tycks man föredra inkasso när det...
Läs mer
- Kommentarer 3/2010
Förskoleverksamhet
Kommentarer till språkfrågorna i Språkbruk 2/2010 Ett par läsare har kommenterat frågan om den svenska motsvarigheten till finskans varhaiskasvatus. Det är uppenbart att förskoleverksamhet eller förskolepedagogik, som...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2010
Mån, tis, ons
Fråga: Hur förkortas veckodagarnas namn? Enligt Svenska skrivregler förkortas veckodagarnas namn normalt genom att man stryker ledet dag. Det blir alltså mån., tis., ons., tors., fre., lör., sön. I speciella...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2010
Karcinogener
Fråga: Kan man använda karcinogen som substantiv och tala om en karcinogen eller ett karcinogen? Endast pluralformen karcinogener (cancerframkallande ämnen) används substantiviskt. Det är den enda form som tas upp i...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2010
Förskoleverksamhet
Fråga: Vilken är den svenska motsvarigheten till den finska termen varhaiskasvatus? På svenska kan man använda förskoleverksamhet när det är fråga om själva verksamheten. Är perspektivet mer vetenskapligt kan man tala...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2010
Gå på kryckor
Fråga: Enligt SAOL heter det gå på kryckor. Gäller det t.ex. om man har sjuk fot och måste använda kryckor? Han går på kryckor eller Han går med kryckor? I ordböckerna nämns bara gå på kryckor, men också gå med...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2010
Fördel och nackdel
Fråga: Det uppstod en liten diskussion på kontoret om uttrycken fördel och nackdel – varför säger man just så? Vi förstår den allmänna innebörden av uttrycken, men vad är deras ursprung? Ordet fördel har kommit från...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2010
Varsågod
Fråga: Jag har många gånger stött på expediter som säger varsågoda till mig när de ger pengar tillbaka. Mitt öra säger att varsågoda ska användas som pluralform när man talar till många personer. Kan det tänkas att...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2010
Ni och Er
Fråga: Ska jag skriva Ni eller ni när jag vänder mig till en person? Som tilltal till en person är Ni en artighetsform som ska skrivas med stor bokstav. Då ska också Er, Ert, Era skrivasmed stor bokstav. Däremot ska...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2010
Närings-, trafik- och miljöcentralerna
Statsrådets svenska språknämnd rekommenderar att de nya närings-, trafik- och miljöcentralerna benämns med sitt fullständiga namn på svenska, t.ex. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland. Förkortningen...
Läs mer