Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Avdelningar - Språkbruk

Avdelningar

Se alla Aktuell litteratur Artikel Intervju Krönikan Ledare Noterat Nyheter Opinion Perspektiv på finlandismer Språkfrågor
  • Brev till Språkbruk
  • Citat
  • Debatt
  • Dialekt
  • Dialektfrågan
  • Kommentarer
  • Kåseri
  • Minoritetsspråk i Europa
  • Perspektiv på finlandismer
  • Språkkontakt
  • Språknotiser
  • Språkprofilen
  • Artikel 2/2019

    Janine Strandberg

    Kulturell förståelse underlättar kommunikationen

    Det vi anser höra till god kommunikativ kompetens, till exempel då det gäller hälsningsfraser, pauser i konversationer eller småprat med främlingar, styrs av vår egen kulturella bakgrund. Dessa skillnader i kommunikationsstil kan dock lätt leda till missförstånd i interkulturell kommunikation.

    Läs mer

  • Intervju 2/2019

    Bianca Holmberg

    Nordbor i Finland

    Kristin Ekkerhaugen från Norge visste inte att det talades svenska i Finland när hon kom hit, men bestämde sig snabbt för att lära sig svenska och talar i dag helt flytande svenska. För Markus Söderman betydde flytten från Sverige till Finland både att han lärde sig sitt modersmål som vuxen och att han började se sig som sverigefinne.

    Läs mer

  • Krönikan 2/2019

    Karin Erlandsson

    Slut ti pyyl och andra nödvändigheter

    När mina åländska barn vill vara riktigt coola, pratar de österbottnisk dialekt. Tack vare humorgruppen KAJ i allmänhet och musikalen Gambämark i synnerhet, har den österbottniska dialekten blivit det mest hippa de kan ta till.

    Läs mer

  • Artikel 2/2019

    Monica Äikäs

    Döda eller sovande metaforer?

    Metaforer har traditionellt delats in i levande och döda, men enligt nyare forskning kan en del döda metaforer väckas till liv, och då är det bättre att tala om levande och sovande metaforer.

    Läs mer

  • Artikel 2/2019

    Martin Persson

    Spår av svenska i finskan

    Att det finska ordet appelsiini kommer från apelsin är inte svårt att se, men att tuoli har sitt ursprung i svenskans stol är inte självklart. Det här är den första artikeln av två som handlar om svenska lånord i finskan. Den andra delen ingår i Språkbruk 3/2019.

    Läs mer

  • Artikel 2/2019

    Caroline Elgert

    Språket når fram – till fackfolk och allmänhet, unga läsare och våra hjärnor

    Synen på språkrådgivning förändras och påverkas av politik och ideologi, Estrids bokklubb har hittat ett sätt att nå unga läsare och våra hjärnor uppskattar inte multitasking men gillar texter på papper. Allt det här handlar om hur språket når fram, vilket också var temat på årets språkvårdsdag på Hanaholmen.

    Läs mer

  • Övriga 2/2019

    Henrik Hu

    Lucka till!

    Stänga till och täcka för, stoppa varje flöde, hindra åtkomst, dämpa ljus, vilket tråkigt öde. Tänk att vara den som måste stå emot och spärra av, när man inte är bekväm med jobbet chefen gav. Luckan läggs på...

    Läs mer

  • Artikel 2/2019

    Per Boström

    Romantisk kärlek: döda tåg, byggnader och ägodelar

    ”Alltså det här är ju dött tåg liksom. Det leder ingenstans. Avsluta här nu, han/hon är ett svin.” Hur pratar vi om romantisk kärlek och vilka metaforer använder vi? Denna fråga var min utgångspunkt när jag 2012...

    Läs mer

  • Ledare 2/2019

    Pia Westerberg

    Finland och nationalspråken i förändring

    I mars deltog jag i seminariet ”Det finska språket när Finland förändras” på Nationalmuseet i Helsingfors. Många av föredragshållarna betonade mångspråkighet, flexibilitet och acceptans. Dåvarande justitieminister...

    Läs mer

  • Artikel 17.6.2019

    Sydkustens Ordkonstskola fick Hugo Bergroth-priset 2019

    Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro tilldelades Sydkustens Ordkonstskola på språkvårdsdagen. Prismotiveringen löd: ”Sydkustens ordkonstskola har inspirerat barn till att leka med ord genom sin undervisning i...

    Läs mer

  • Artikel 1/2019

    Leif Höckerstedt

    Portugisiskans svanesång i språkens Goa?

    I den indiska delstaten Goa används språken engelska, konkani och hindi, men bakom dem skymtar ett annat språk, nämligen portugisiskan – en rest från kolonialtiden.

    Läs mer

  • Artikel 1/2019

    Anna Maria Gustafsson

    Engelsk s-plural konkurrerar med egen böjning i finlandssvenskan

    Håller s-pluralen verkligen på att etablera sig i svenskan? Inte helt, åtminstone inte enligt en webbenkät som Språkinstitutet har gjort. S-plural förekommer visserligen, men det finns också ett särfinländskt mönster.

    Läs mer

  • Artikel 1/2019

    Henrik Othman

    Korrekturläsaren som försvann

    Har tidningsspråket blivit sämre? Kan journalisterna inte längre svenska? Har man avskaffat korrekturläsarna? Det är bara den sista frågan jag vill svara obetingat ja på.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2019

    Bianca Holmberg

    Konkret och komplett om att skriva digitalt

    Jonas Söderström: Inte så jävla krångligt! Praktisk handbok i att skriva för digitala medier. Karneval förlag 2018. 248 sidor.

    Läs mer

  • Krönikan 1/2019

    Bengt Ahlfors

    Krusbär och visimatanter

    Ord och uttryck har sina öden. De färdas över tid och rum, över gränserna från ett språk till ett annat. Ibland uppstår de spontant ur en konkret situation, till exempel i en familj, och ingår i en jargong, välbekant för dem som är inne, men obegriplig för alla andra.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2019

    Bianca Holmberg

    Historien bakom 300 svenska ord och uttryck

    Kerstin Johanson: Ord med historia. Ordalaget Bokförlag 2018. 163 sidor.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2019

    Pia Westerberg

    Grammatik som underhållning

    Sara Lövestam: Grejen med ordföljd. Piratförlaget 2018. 179 sidor.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2019

    Maria Vidberg

    Handbok för att hantera namn på olika språk

    Utländska namn på svenska. Handbok om translitterering och geografiska namnformer. 160 sidor.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2019

    Pia Westerberg

    Gott och blandat om språk

    När går skam på torra land? 245 frågor och svar om språk. 208 sidor. 2018.

    Läs mer

  • Perspektiv på finlandismer 1/2019

    Charlotta af Hällström-Reijonen, Harriet Eriksson

    Att täckas i Finland är något annat än i Sverige

    Verbet täckas är en finlandism, men bara i betydelsen ’våga’, ’ha mage att’. I standardsvenskan används ordet sällan och då i en helt annan betydelse än den finlandssvenska.

    Läs mer

Sida 6 av 129
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
— Antal per sida
Visar 101-120 av 2 579 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Enskilda artikelförfattare ansvarar själva för åsikterna i sina artiklar.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket