Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 1/2018
Anne Bergman
Påskdagarnas namn – gammal teologi och roliga påhitt
Namnen på påskdagarna kommer både från kyrklig och folklig tradition. Till de folkliga namnen hör till exempel mulenmåndag och kråkmåndag, tränutisdag och spatsertisdag.
Läs mer
- Ledare 1/2018
Pia Westerberg
Minerad språkmark
”Kan vi ha med en artikel i Språkbruk där skribenten diskuterar uttrycket shithole countries?” I vårt textcentrerade samhälle är vi livrädda att säga eller skriva fel ord vid fel tillfälle. Det handlar inte enbart om...
Läs mer
- Krönikan 1/2018
Jonas Jungar
Glöm det där med ”kort och kraftigt” – på webben är det nu långa rubriker som gäller
Det var antagligen en följd av det begränsade utrymmet i papperstidningen. Sättarna på tryckeriet hade bara ett visst antal tecken till sitt förfogande. Det koncisa och destillerade blev därmed något eftersträvansvärt i fråga om rubriksättning.
Läs mer
- Övriga 1/2018
Henrik Hu
Orsak och konsekvens
Det ena leder ofta till det andra, vi kan se samband och kausalitet. Ibland kan tingen kopplas till varandra, men lika ofta råder oklarhet. Det uppstår svamp om husen är för täta, en rygg tar skada av en dålig stol,...
Läs mer
- Artikel 4/2017
Susanna Nygård
Det förvirrande språket emoji
Många av oss använder emojier när vi skriver t.ex. meddelanden, men underlättar de textförståelsen eller gör de oss förvirrade?
Läs mer
- Krönikan 4/2017
Marina Meinander
Hällä väliä! Huvudsaken är att vi pratar med varandra
Min relation till språk är både traumatisk och lekfull. Det lekfulla kommer sig av att jag som elvaåring flyttade till Tyskland och kastades in i en heltysk miljö utan att kunna mera än fem ord tyska. Där sprattlade...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2017
Bianca Holmberg
Ohejdad ordglädje
Maria Sjödin: O som i ordbok. 2 563 ovanliga, oborstade, omistliga ord. Morfem 2017. 247 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2017
Charlotta af Hällström-Reijonen
Nyttan med språkvetenskap
David Håkansson, Anna-Malin Karlsson (red.): Varför språkvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Studentlitteratur 2017. 292 sidor.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Monica Äikäs
Få, färre, färst – att fylla luckor i böjningsmönster
Kan man använda superlativformen färst av adjektivet få? Svaret är numera ja. Adjektivet få har tidigare saknat superlativform i Svenska Akademiens ordlista, men i den nyaste upplagan är böjningsmönstret fullständigt:...
Läs mer
- Artikel 4/2017
Ann-Kathrin Mehrens
Lingvistiska hårklyverier: Kreativa frisörsnamn i stadsmiljöer
Många frisörsalonger har fyndiga och kreativa namn. Vad avspeglar denna språkliga kreativitet?
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2017
Pia Westerberg
Inspirerande skrivhandledning
Jenny Forsberg: Skriv för din målgrupp. Tips för träffsäkra texter. Morfem 2017. 144 sidor.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Magnus Linton
Den akademiska texten som berättelse
Vem läser akademiska avhandlingar i dag? Intressanta forskningsrön blir ofta svårtillgängliga för den vanliga läsaren, enligt Magnus Linton. Författaren och kulturjournalisten Linton har anställts vid Uppsala universitet för att stimulera forskare till bättre skrivande.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Cecilia Segerby
Att läsa texter i matematiken
Läsning i matematik skiljer sig en hel del från andra sorters läsning när det gäller avkodning och läsförståelse. Cecilia Segerby berättar här vilka skillnaderna är. Segerby är intresserad av hur olika läs- och skrivaktiviteter kan utarbetas för att stödja elevers resonemangsförmåga och deras matematiska kunskaper.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Institutet för språk och folkminnen står inför utmaningar och möjligheter
I april i år fick Institutet för språk och folkminnen i Sverige en ny generaldirektör, Martin Sundin. Sundin var tidigare departementsråd på Kulturdepartementet i Sverige. Han har tidigare jobbat bland annat med kulturfrågor inom Nordiska ministerrådet och som kansliråd på Utrikesdepartementet. Ingrid Johansson Lind var tidigare generaldirektör på Institutet för språk och folkminnen.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Charlotta af Hällström-Reijonen
Man får dua sin professor i Berlin
Man kan studera svenska eller skandinaviska språk vid inte mindre än tretton universitet i Tyskland. Därtill kan man studera skandinaviska språk i Wien, Basel och Zürich, berättar Tomas Milosch. Milosch arbetar som wissenschaftlicher Assistent, alltså vetenskaplig medarbetare, på institutionen för skandinavistik, Nordeuropa-Institut vid Humboldt-universitetet i Berlin. Jag har glädjen att besöka institutionen under några soliga novemberdagar.
Läs mer
- Ledare 4/2017
Charlotta af Hällström-Reijonen
Språkbruk behövs!
Det har skett ganska många förändringar på Språkinstitutets svenska avdelning denna höst, och den ena förändringen har gett upphov till den andra. Bland annat har Anna Maria Gustafsson utsetts till ledande...
Läs mer
- Artikel 4/2017
Joanna Nylund
Memocate vill underlätta kommunikationen med personer med demens
Det Helsingforsbaserade företaget Memocate, verksamt inom ramarna för Helsingfors universitet, skapar digitala produkter som ska underlätta den vardagliga kommunikationen med personer med demens. Dess grundare och ledande forskare, språkvetaren Camilla Lindholm drivs av en stark vilja att göra dessa personers liv mer människovärdigt.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Sofie Henricson, Marie Nelson
Kommunikativa mönster i Sverige och Finland Att tolka det unika utifrån det generella
Hur framför handledare i Sverige och i Finland synpunkter på en students akademiska text? Hur bemöter studenten handledarens råd? Räcker ja eller okej som återkoppling på ett råd, eller krävs mer uppgraderade uttryck som jättesmart eller härligt? Hur länge kan det vara tyst i ett svenskt handledningssamtal i Sverige och i Finland innan tystnaden blir tryckande? Hur ser ålänningar på den svenska som talas i Sverige och i Finland och hur håller vi egentligen tummarna i de båda länderna, när vi hoppas att det ska gå bra för någon?
Läs mer
- Artikel 3/2017
Henrik Hu
Om metaforernas kraft
Vill man att ens läsarskara fattar mer än orden bara är det värt att komplettera med en bild som säger mera. Tänker du på bara tecken ser du bågarna och strecken, men de bilder du kan måla får berättelsen att...
Läs mer
- Artikel 3/2017
Eeva-Liisa Nyqvist
Grammatik i tidigt fullständigt språkbad
Hur kan man utveckla grammatikundervisningen i språkbad för att göra undervisningen mer effektiv?
Läs mer