Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Intervju 3/2018
Bianca Holmberg
Skådespelarens repliker är mer än logik
– En skådespelare utan en stark språklig identitet är ute på ett gungfly. Språket är a och o, säger Asko Sarkola, känd för den finländska teater- och filmpubliken sedan femtio år tillbaka.
Läs mer
- Artikel 3/2018
Bodil Rosqvist
1800-talsprojekt med målet i sikte
Svenska Akademiens ordbok beskriver svenskan under 500 år. I ordboken finns både vanliga ord som skratta och armbåge och okända ord som velnas. När ordboken är komplett, om fem till sex år, börjar revideringsarbetet.
Läs mer
- Ledare 3/2018
Pia Westerberg
Rastlös läsning
Vi lever i ett skriftsamhälle och vi vet att det skrivs och produceras mer text än någonsin tidigare. Den senaste upplagan av Svenska skrivregler börjar med rubriken Alla skriver! Men hur står det till med läsandet i dag?
Läs mer
- Artikel 2/2018
Therese Leinonen, Sara Rönnqvist
”Hurja kiva” eller ”grymt bra”?
Jätteliten, rysligt bra och grymt gott är fraser som man med stor sannolikhet kan få höra på olika håll i Svenskfinland. Gradadverbial och förstärkande prefix används för att förstärka adjektiv och på så sätt uttrycka förhållanden utöver det vanliga.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2018
Pia Westerberg
Ett smörgåsbord av språkliga fyndigheter
Lotten Bergmans och Stellan Löfvings bok Den fascinerande fotbollsregeln och andra språkfenomen är språklig underhållning på hög nivå. Det känns lite som att läsa Svenska skrivregler med en humoristisk tvist.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2018
Charlotta af Hällström-Reijonen
Insiktsfullt om språkpolitik
Hur ser ett demokratiskt språksamhälle ut? Kan språk och språkanvändning styras så att demokrati, rättvisa och jämlikhet gynnas? Vem ska i så fall styra och på vilket sätt?
Läs mer
- Artikel 2/2018
Stefan Nordblom
Överföring från ett skriftsystem till ett annat
Ельцин, Yeltsin, Eltsine, Jelzin och Jeltsin kan alla syfta på samma person i texter skrivna på olika språk. Att på det här sättet överföra från ett skriftsystem till ett annat kallas transkribering eller translitterering.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Monica Äikäs
Tempusfrågor i svenskan
Svenskan har flera olika tempus, tidsformer av verb. När det gäller tempusbruket i svenskan är det ofta viktigt att hålla sig till samma tidsplan i en text eller åtminstone i en mening.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Sofia Strömgård, Marcus Carlsten
De sista mohikanerna i Aiboland
För inte alltför länge sedan bodde tusentals estlandssvenskar längs med den estniska västkusten, Aiboland. I dag finns bara några hundra kvar.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Bianca Holmberg
Språket hjälper oss att minnas
Språket och det språkliga berättandet spelar stor roll för hur mycket vi minns, men de allra viktigaste minnena är ofta nonverbala och omöjliga att beskriva i ord.
Läs mer
- Övriga 2/2018
Sonja Vidjeskog
In memoriam – Erik Andersson 1948–2018
Plötsligt tog sonetterna slut. Och snart besannades de värsta farhågorna – Erik Andersson, professor emeritus i svenska vid Åbo Akademi, Evander eller E.V.A. för allmänheten, hade skrivit sin sista sonett. Han dog den 21 april efter en längre tids sjukdom.
Läs mer
- Noterat 2/2018
Helsingforsknarret är ingen myt
Att använda röstkvaliteten knarr, det vill säga att gå ner i tonläge tills talet låter knarrigt, är en egenskap som typiskt tillskrivs personer i huvudstadsregionen i Finland. Nu finns det statistik som visar att det ligger något i ”fördomarna”.
Läs mer
- Noterat 2/2018
Jan Hellgren
Premiär för nytt modersmålsprov i september
Från och med i höst skrivs studentprovet i modersmål på dator. Den traditionella texten försvinner inte, även om audiovisuellt material kan förekomma i det nya provet.
Läs mer
- Krönikan 2/2018
Puck Sumelius
Spela Tetris med orden
Att översätta förvaltningstext påminner ibland om att spela det klassiska datorspelet Tetris, där fallande klossar ska styras genom luften och läggas i jämna rader utan glapp och mellanrum.
Läs mer
- Noterat 2/2018
Bianca Holmberg
Jamima Löfström är ny planerare
Språkinstitutet har anställt filosofie magister Jamima Löfström som planerare. Hon kommer främst att jobba med intern kommunikation, publikationer och rapportering.
Läs mer
- Noterat 2/2018
Språkinstitutet publicerar förslag på nya efternamn
I Finland är det inte tillåtet för vem som helst att byta till ett efternamn som redan är i bruk, men däremot kan man byta till ett helt nytt efternamn.
Läs mer
- Noterat 2/2018
Avhandling om finlandssvenskt chattspråk
Jonna Ahtis doktorsavhandling Konventioner, kommunikation och konflikter i ett finlandssvenskt chattrum undersöker chattspråket i Radio X3M:s chattforum X3M Chatt som fanns mellan slutet av 1990-talet och 2011. Materialet i avhandlingen är från 2003.
Läs mer
- Noterat 2/2018
GDPR ställer krav på språket
EU:s nya dataskyddsregler (GDPR), som gäller som lag i alla EU-länder sedan maj i år, ställer också språkliga krav.
Läs mer
- Noterat 2/2018
Svenska språknämnden får ny sammansättning
Svenska språknämnden i Finland har en ny sammansättning från och med 1 juni 2018.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Josefin Ikonen
Webben utmanar och stimulerar den skrivna svenskan
Webben öppnar nya publiceringsmöjligheter för både privatpersoner och professionella skribenter, men den snabba utvecklingen ställer också allt högre och mer varierande krav på både språket och formen.
Läs mer