Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 2/2018
Helsingforsknarret är ingen myt
Att använda röstkvaliteten knarr, det vill säga att gå ner i tonläge tills talet låter knarrigt, är en egenskap som typiskt tillskrivs personer i huvudstadsregionen i Finland. Nu finns det statistik som visar att det ligger något i ”fördomarna”.
Läs mer
- Noterat 2/2018
Jan Hellgren
Premiär för nytt modersmålsprov i september
Från och med i höst skrivs studentprovet i modersmål på dator. Den traditionella texten försvinner inte, även om audiovisuellt material kan förekomma i det nya provet.
Läs mer
- Krönikan 2/2018
Puck Sumelius
Spela Tetris med orden
Att översätta förvaltningstext påminner ibland om att spela det klassiska datorspelet Tetris, där fallande klossar ska styras genom luften och läggas i jämna rader utan glapp och mellanrum.
Läs mer
- Noterat 2/2018
Bianca Holmberg
Jamima Löfström är ny planerare
Språkinstitutet har anställt filosofie magister Jamima Löfström som planerare. Hon kommer främst att jobba med intern kommunikation, publikationer och rapportering.
Läs mer
- Noterat 2/2018
Språkinstitutet publicerar förslag på nya efternamn
I Finland är det inte tillåtet för vem som helst att byta till ett efternamn som redan är i bruk, men däremot kan man byta till ett helt nytt efternamn.
Läs mer
- Noterat 2/2018
Avhandling om finlandssvenskt chattspråk
Jonna Ahtis doktorsavhandling Konventioner, kommunikation och konflikter i ett finlandssvenskt chattrum undersöker chattspråket i Radio X3M:s chattforum X3M Chatt som fanns mellan slutet av 1990-talet och 2011. Materialet i avhandlingen är från 2003.
Läs mer
- Noterat 2/2018
GDPR ställer krav på språket
EU:s nya dataskyddsregler (GDPR), som gäller som lag i alla EU-länder sedan maj i år, ställer också språkliga krav.
Läs mer
- Noterat 2/2018
Svenska språknämnden får ny sammansättning
Svenska språknämnden i Finland har en ny sammansättning från och med 1 juni 2018.
Läs mer
- Artikel 2/2018
Josefin Ikonen
Webben utmanar och stimulerar den skrivna svenskan
Webben öppnar nya publiceringsmöjligheter för både privatpersoner och professionella skribenter, men den snabba utvecklingen ställer också allt högre och mer varierande krav på både språket och formen.
Läs mer
- Övriga 2/2018
Henrik Hu
Helgdagsflirt
Första maj gör närmanden till Kristi himmelsfärd. – Du, kom hit till mig så kan vi leka. – Nämen Valborg! Stå på torsdag har jag blivit lärd, men ditt glada skratt får mig att tveka. – Om vi tar ett steg och vågar...
Läs mer
- Artikel 2/2018
Jenny Nilsson, Sofia Tingsell
Svenskan i kontakt med Amerika
Den massiva utvandringen till Amerika från det svenska språkområdet gav upphov till en egen varietet av svenska. Många utvandrare började till exempel tala om att digga, travla och renta och kallade den elektriska spisen för stove.
Läs mer
- Ledare 2/2018
Pia Westerberg
Zlatan eller Dostojevskij?
Jag minns häromåret när Jag är Zlatan Ibrahimovic utkom. Personer – ofta unga killar – som aldrig öppnat en bok slukade den på någon timme. Vissa rynkade på näsan åt att ungdomarna läste Zlatan och inte Dostojevskij. ”Om man ska läsa något ska man i varje fall inte läsa Zlatan. Inte heller Kalle Anka eller annat skräp!”
Läs mer
- Artikel 1/2018
Anders Ahlqvist
Hast du mir gesehen
Den här artikeln reder ut när uttrycket hast du mir gesehen började användas och varför objektet mir (sv. ”åt mig”) står i dativ.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg, Ulla Onkamo
Ungegn – över 50 år av internationellt ortnamnssamarbete
Också ortnamnen har sitt eget FN-organ. Ungegn är ett forum där namnexperter från hela världen diskuterar till exempel hur ortnamn ska samlas in, stavas och translittereras.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg
Konkreta ord är som syre för hjärnan
Programledaren, komikern, författaren och språkvetaren Fredrik Lindström var en av talarna på konferensen Mediespråk 2018. Språkbruk ställde några frågor till honom.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg
Språkinstitutet ska stå för en genomtänkt språksyn
– Det är viktigt att vi bidrar med en objektiv och välgrundad språksyn i ett samhälle där det finns många olika åsikter om språk, säger Charlotta af Hällström-Reijonen, ny chef för Språkinstitutets svenska avdelning.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg
Jan-Ola Östman – meriterad professor som vill förbättra världen
Engelska, pragmatik, teckenspråk, solvdialekt, ansvar och ideologi, nyanlända i Österbotten, nordiska språk. Emeritusprofessor Jan-Ola Östmans långa och ovanligt mångsidiga akademiska karriär började när han var på väg mot en natt på Amsterdams gator.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Kristy Beers Fägersten
På svenska svär vi gärna på engelska
Jävla skit eller what the fuck? För svordomsforskarna är det inte helt enkelt att definiera vad en svordom är. På svenska blir det till exempel allt vanligare att svära på engelska.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Anna Sågvall Hein
Den maskinella översättningen ökar – översättaren behövs ändå
Maskinell översättning har kommit i bruk alltmer på senare år. Det finns flera olika maskinöversättningstjänster tillgängliga på nätet, men den kvalitet som de olika tjänsterna erbjuder varierar.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2018
Bianca Holmberg
Talskrivarnas roll i politiken
Hans Gunnarsson och Staffan Thulin: Talskrivarna. Om retoriken i politiken. Carlssons Bokförlag 2017. 390 sidor.
Läs mer