Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Aktuell litteratur 3/2010
Anders Westerlund
När orden fattas oss
Camilla Lindholm: När orden fattas oss. Om demens, språk och kommunikation. Liber 2010. 200 sidor. Det är ett angeläget ämne Camilla Lindholm ägnar sig åt i sin bok När orden fattas oss. Lindholm, docent och...
Läs mer
- Artikel 1/2010
Marianne Blomqvist
Vem får fira namnsdag i Svenskfinland i framtiden?
Namnlängden i vår almanacka revideras vart femte år. Vem ska få fira och på vilken dag när föräldrar allt oftare ger sina barn så exklusiva namn som möjligt? I Sverige har man löst detta på ett alldeles nytt sätt. Såväl Frost Stefan, Jenkisdotter som Thyråne får fira på samma dag.
Läs mer
- Artikel 4/2010
Eva Orava
Tillgänglig information som målsättning
Låt oss tänka på begreppet tillgänglighet. Vad gör att t.ex. myndighetsinformation kan klassas som tillgänglig? Att den finns i någon slags form på internet? Att ”de flesta” har möjlighet att ta till sig den? Nej, då är nog kraven väldigt lågt ställda. Med vilka olika mätare borde vi då egentligen bedöma tillgängligheten?
Läs mer
- Krönikan 3/2010
Leif Höckerstedt
Skumpa, skumvin och mousserande vin
I somras stegade jag med dam till den eleganta bardisken på det utsökt inredda hotellet i Gävle. Några tjejer stod bakom disken och pratade glatt och noterade oss blixsnabbt och frågade vänligt vad det fick vara....
Läs mer
- Krönikan 4/2010
Andrea Reuter
Unglaublich wunderbar!
Häromveckan var jag på en hemmafest på Södermalm i Stockholm. Gästerna bestod av ungefär 20 personer i trettioårsåldern, de flesta med jobb inom reklam, foto och kultur och med en bostadsadress på Södermalm eller...
Läs mer
- Artikel 1/2010
Dimitrios Kokkinakis, Ulla Gerdin
Läkartidningens arkiv i en ny skepnad
Sverige har det tagits fram en medicinsk korpus baserad på Läkartidningens digitala arkiv. Denna resurs möjliggör precisa sökningar och värdefull tillgång till medicinsk terminologisk information på olika nivåer. Dimitrios Kokkinakis från Göteborgs universitet och Ulla Gerdin från Socialstyrelsen presenterar projektet.
Läs mer
- Artikel 2/2010
László Vincze
Mediespråk i ljuset av etnolingvistisk vitalitet
Medierna spelar en central roll i våra liv ur många aspekter. En av de här aspekterna är att medierna fungerar genom språket, bär språket och producerar språket, och därför kan de forma vår förbindelse till språken. I tvåspråkiga kontexter har i synnerhet det här särdraget stor betydelse. Undersökningar visar att folk tillbringar nästan lika mycket tid med medierna som på arbetsplatsen eller i skolan, och det är ju inte egalt på vilket språk man tillbringar dessa flera timmar om dagen. Den här artikeln diskuterar vilka objektiva faktorer som påverkar medieanvändningen i fyra tvåspråkiga regioner i Europa: i Nyland och Österbotten, samt Sydtyrolen i Italien med tyska som minoritetsspråk och Transsylvanien i Rumänien med ungerska som minoritetsspråk.
Läs mer
- Artikel 1/2010
Henry Rask
Kommentar till Mikael Parkvalls artikel
Det nu avslutade märkesåret 1809 har fört med sig många kontrafaktiska spekulationer om vad det hade blivit av Finland om Sverige segrat i kriget mot Ryssland. Mest dock på det muntliga planet, det är bara ett fåtal...
Läs mer
- Artikel 4/2010
Marita Härmälä, Maija Lappalainen, Mirja Tarnainen
Språkfärdighet som väg till det finska samhället
Att använda språket i kommunikativa situationer i vardagen är ett effektivt och naturligt sätt att lära sig ett nytt språk. I artikeln diskuterar författarna begreppet språkfärdighet och dess betydelse i de svensktalande invandrarnas vardag.
Läs mer
- Artikel 2/2010
Maria Vidberg
Orientering i stadsmiljö med hjälp av ortnamn
Alla de platser omkring oss som vi behöver tala om har ett namn. Det kan handla om ett officiellt namn (Hagnäs, Mannerheimvägen) eller ett inofficiellt (Kurvin, Stockas klocka). En del platser som bostadshus, affärer och skolor kan man relatera till med de postadresser de har (Porthansgatan 13, Alexandersgatan 52, Stenbäcksgatan 14). Forskaren Maria Vidberg berättar om hur vi gör när vi talar om platser omkring oss.
Läs mer
- Minoritetsspråk i Europa 3/2010
Sarah Kvarnström
Frisiska
De flesta spanjorer, fransmän och engelsmän har ingen aning om att finlandssvenskan existerar – men knappast är det heller så många finlandssvenskar som känner till friuliska, occitanskan eller korniskan. I Europa finns omkring 60 olika minoritetsspråk som sammanlagt talas av ca 55 miljoner människor, siffror som i och för sig varierar beroende på hur man räknar. Skillnaden i antalet talare per språk är emellertid stor, eftersom minoritetsspråk i allmänhet definieras i förhållande till regionens majoritetsspråk. Occitanskan som talas i södra Frankrike har t.ex. 11 miljoner talare medan korniskan endast behärskas av ett hundratal personer på den brittiska halvön Cornwall. Klart är då att också språkens ställning och funktion i det omgivande samhället är väldigt olika.
Läs mer
- Artikel 4/2010
Lotta Collin
Språkval i statusuppdateringar på Facebook
Vilka språk använder vi i vår kommunikation på Facebook och varför? Lotta Collin berättar om vilka stategier vi väljer.
Läs mer
- Artikel 1/2010
Mikael Parkvall
Språksituationen i Sverige och Finland om inte 1809 hade varit
I dag ser vi det som en självklarhet att Sverige och Finland är två skilda nationer som språkligt domineras av svenska respektive finska. Men hur skulle situationen för de båda språken ha tett sig om de båda länderna än i denna dag hade varit ett enda – om 1809 inte hade varit? Mikael Parkvall höll ett föredrag om detta på det svensk-finska översättarseminariet i höstas. Texten är en kraftigt förkortad version av föredraget.
Läs mer
- Artikel 2/2010
Lars Melin
Artikelns val
Att skriva en tidningsartikel innebär många språkliga val: det finns många sorters rubriker, ingresser, mellanrubriker och – inte minst – vinklingar. I denna artikel avser jag att presentera de viktigaste av dessa...
Läs mer
- Artikel 3/2010
Monica Äikäs
Om sambandsord i översatt text
Små ord och uttryck spelar en större roll än vi anar. Språkvårdaren Monica Äikäs visar hur viktiga konnektiverna kan vara för logiken i en text.
Läs mer
- Språkprofilen 1/2010
Eva Orava
Svenskan är elevens och lärarens gemensamma projekt
Att sätta fingret på vad som gör att svenskundervisningen känns aktuell och angelägen för eleverna kan vara svårt. Vilka språkliga färdigheter är viktiga med tanke på framtiden? Av vad får ungdomarna språkliga upplevelser? Språkbruk har diskuterat motivation och levande språkkontakt med Marko Paasonen, gymnasielärare i svenska.
Läs mer
- Artikel 3/2010
Therese Leinonen
Vokaluttal i svenska dialekter
Therese Leinonen var doktorand vid universitetet i Groningen från 2006 till 2010. I juli i år disputerade hon på avhandlingen An Acoustic Analysis of Vowel Pronunciation in Swedish Dialects. I avhandlingen beskriver hon hur de svenska vokalerna uttalas på 98 olika orter jämnt fördelade över hela det svenska språkområdet. I denna artikel ger hon några exempel på de resultat hon har kommit fram till.
Läs mer
- Artikel 4/2010
Annika Bergström
Heta känslor i ett kyligt landskap Om svenska temperaturadjektiv i konkret och utvidgad användning
Det svenska valet 2010 är nyligen över. Under valrörelsen har känslorna svallat heta och de politiker som förmått hålla huvudet kallt i en het debatt när de attackerats av politiska motståndare, men ändå lyckats framstå som känslomässigt varma och medkännande mot medborgarna, har ansetts stå som segrare på den politiska prispallen i media dagen efter. Politiker som inte stått pall för trycket har istället riskerat att bli iskalla kandidater i striden om makten i det svenska samhället.
Läs mer
- Artikel 2/2010
Eva Orava
Förfalla eller upphöra att gälla?
Handboken Svenskt lagspråk i Finland har kommit ut i ny, reviderad upplaga. Boken lanserades den 19 maj, samtidigt som Statsrådets svenska språknämnd under högtidliga former firade sina 50 år. Lagstiftningsrådet Ann-Marie Malmsten, som lett revideringsarbetet, delar i en intervju med sig av erfarenheter från omarbetningen och information om den nya utgåvan.
Läs mer
- Artikel 3/2010
Brigitte Mral
Kvinnors retorik – en vinst för demokratin?
Många kvinnliga politiker får beröm för att de talar ett konkret och vardagsnära språk vi alla förstår. Vad är det som gör den ”kvinnliga” retoriken till ett vinnande koncept?
Läs mer