Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 4/2010
Skoltsamiska som text och ljudupptagning
Vid Forskningscentralen för de inhemska språken bedrivs ett projekt kring skoltsamiskan, som i dagsläget är ett hotat språk. Skoltsamiska talas i allt färre sammanhang, och många skolter väljer i dag att tala finska....
Läs mer
- Krönikan 2/2010
Ann-Kristin Schevelew
Jess, där kom den!
Härom veckan satt jag och lyssnade på ett intressant och tankeväckande anförande. Talaren redogjorde för ett stort forskningsprojekt som hade tagit flera år att sammanställa. Data hade samlats in från flera länder av...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2010
Sarah Kvarnström, Barbro Nordling
Genus i östra Nyland
Caroline Sandström: Genus i östra Nyland – från dialektutjämning till dialektmarkör. Nordica Helsingiensia 20. Dialektforskning 2. Helsingfors 2010. 421 sidor. Caroline Sandström disputerade den 12 juni på...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2010
Anders Westerlund
En grundbok i journalistik
Björn Häger: Reporter. En grundbok i journalistik. Norstedts 2009. 458 sidor. Det är sällan man stöter på en så exemplariskt lättläst kursbok på 450 sidor som Björn Hägers Reporter. Ambitionerna är dessutom inte...
Läs mer
- Noterat 4/2010
Eivor Sommardahl
Kommuner vill tala klarspråk
Klarspråkskampanjer och klarspråksarbete ligger i tiden just nu, både ute i världen och hemma i Finland. Här hos oss kan vi bl.a. notera att Forskningscentralen för de inhemska språken tillsammans med Selkokeskus...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2010
Anders Westerlund
Svensson och språket
Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk. Festskrift till Jan Svensson 22 januari 2010. Redaktörer: Gunilla Byrman, Anna Gustafsson, Henrik Rahm. Lund 2010. 387 sidor. När fröken Stéphanie Hamilton och...
Läs mer
- Artikel 1/2010
Stor uppslutning kring mediespråket
Journalister, informatörer, språkvårdare, lärare, översättare, studerande – mediespråket intresserar många. Konferensen Mediespråk slog också i år rekord: Sammanlagt 250 personer hade anmält sig till konferensen, som hölls på Academill i Vasa den 22–23 januari.
Läs mer
- Artikel 2/2010
Hugo Bergroth-priset till Magnus Londen
Årets Hugo Bergroth-pris på 5 000 euro gick till frilansjournalisten Magnus Londen. I motiveringen till priset sägs att reseskildraren, debattören, historikern, reportageförfattaren och kolumnisten Londen i sin...
Läs mer
- Artikel 1/2010
Tankar om ekvationen studentprovet i modersmål, läroplanen och skolans verklighet
På Educamässan i Helsingfors i januari diskuterade två erfarna modersmålslärare modersmålsprovet i studentexamen. Språkbruk bad diskussionsdeltagarna Gunborg Gayer och Maj-Britt Grönholm anteckna sina tankar från diskussionen.
Läs mer
- Noterat 4/2010
Charlotta af Hällström-Reijonen, Eva Orava
Gränsen mellan myndighetsinformation och reklam suddas ut
Kan vi medborgare lita på att informationen vi får är objektiv? Och vad är det för skillnad mellan samhällsinformation och marknadsföring? Claes Ohlsson från Göteborgs universitet och Jannika Lassus från Hanken...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2010
Urban Östberg
Engelska lånord i svenskan
Mall Stålhammar: Engelskan i svenskan. Åttahundra år av lånade ord och språkliga influenser. Norstedts 2010. 258 sidor. När ett samhälle förändras krävs nya ord för företeelser som inte funnits tidigare. Ordlån löser...
Läs mer
- Artikel 2/2010
Erik Andersson
Språkvårdsdagen 2010
Kring svenskan samlas vi, när klockan klämtar den adertonde maj, en dag för tankar om ”svinskans” framtid, den vi skyhögt rankar, om vi så talar allvar eller skämtar. Vårt språk är ingen flopp som bara flämtar, en...
Läs mer
- Artikel 2/2010
Jannika Lassus
Hur ska vi stimulera svenskan i skolan?
Hugo Bergroth-sällskapets språkvårdsdag den 18 maj hade i år temat Skolspråk: svenska. Erfarenheter och möjligheter i Finland och Sverige. De forskare, pedagoger och språkvårdare som kom till Hanaholmen i Esbo fick...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2010
Anders Westerlund
När orden fattas oss
Camilla Lindholm: När orden fattas oss. Om demens, språk och kommunikation. Liber 2010. 200 sidor. Det är ett angeläget ämne Camilla Lindholm ägnar sig åt i sin bok När orden fattas oss. Lindholm, docent och...
Läs mer
- Artikel 1/2010
Marianne Blomqvist
Vem får fira namnsdag i Svenskfinland i framtiden?
Namnlängden i vår almanacka revideras vart femte år. Vem ska få fira och på vilken dag när föräldrar allt oftare ger sina barn så exklusiva namn som möjligt? I Sverige har man löst detta på ett alldeles nytt sätt. Såväl Frost Stefan, Jenkisdotter som Thyråne får fira på samma dag.
Läs mer
- Artikel 4/2010
Eva Orava
Tillgänglig information som målsättning
Låt oss tänka på begreppet tillgänglighet. Vad gör att t.ex. myndighetsinformation kan klassas som tillgänglig? Att den finns i någon slags form på internet? Att ”de flesta” har möjlighet att ta till sig den? Nej, då är nog kraven väldigt lågt ställda. Med vilka olika mätare borde vi då egentligen bedöma tillgängligheten?
Läs mer
- Krönikan 3/2010
Leif Höckerstedt
Skumpa, skumvin och mousserande vin
I somras stegade jag med dam till den eleganta bardisken på det utsökt inredda hotellet i Gävle. Några tjejer stod bakom disken och pratade glatt och noterade oss blixsnabbt och frågade vänligt vad det fick vara....
Läs mer
- Krönikan 4/2010
Andrea Reuter
Unglaublich wunderbar!
Häromveckan var jag på en hemmafest på Södermalm i Stockholm. Gästerna bestod av ungefär 20 personer i trettioårsåldern, de flesta med jobb inom reklam, foto och kultur och med en bostadsadress på Södermalm eller...
Läs mer
- Artikel 1/2010
Dimitrios Kokkinakis, Ulla Gerdin
Läkartidningens arkiv i en ny skepnad
Sverige har det tagits fram en medicinsk korpus baserad på Läkartidningens digitala arkiv. Denna resurs möjliggör precisa sökningar och värdefull tillgång till medicinsk terminologisk information på olika nivåer. Dimitrios Kokkinakis från Göteborgs universitet och Ulla Gerdin från Socialstyrelsen presenterar projektet.
Läs mer
- Artikel 2/2010
László Vincze
Mediespråk i ljuset av etnolingvistisk vitalitet
Medierna spelar en central roll i våra liv ur många aspekter. En av de här aspekterna är att medierna fungerar genom språket, bär språket och producerar språket, och därför kan de forma vår förbindelse till språken. I tvåspråkiga kontexter har i synnerhet det här särdraget stor betydelse. Undersökningar visar att folk tillbringar nästan lika mycket tid med medierna som på arbetsplatsen eller i skolan, och det är ju inte egalt på vilket språk man tillbringar dessa flera timmar om dagen. Den här artikeln diskuterar vilka objektiva faktorer som påverkar medieanvändningen i fyra tvåspråkiga regioner i Europa: i Nyland och Österbotten, samt Sydtyrolen i Italien med tyska som minoritetsspråk och Transsylvanien i Rumänien med ungerska som minoritetsspråk.
Läs mer