Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 4/2010
Marita Härmälä, Maija Lappalainen, Mirja Tarnainen
Språkfärdighet som väg till det finska samhället
Att använda språket i kommunikativa situationer i vardagen är ett effektivt och naturligt sätt att lära sig ett nytt språk. I artikeln diskuterar författarna begreppet språkfärdighet och dess betydelse i de svensktalande invandrarnas vardag.
Läs mer
- Artikel 2/2010
Maria Vidberg
Orientering i stadsmiljö med hjälp av ortnamn
Alla de platser omkring oss som vi behöver tala om har ett namn. Det kan handla om ett officiellt namn (Hagnäs, Mannerheimvägen) eller ett inofficiellt (Kurvin, Stockas klocka). En del platser som bostadshus, affärer och skolor kan man relatera till med de postadresser de har (Porthansgatan 13, Alexandersgatan 52, Stenbäcksgatan 14). Forskaren Maria Vidberg berättar om hur vi gör när vi talar om platser omkring oss.
Läs mer
- Minoritetsspråk i Europa 3/2010
Sarah Kvarnström
Frisiska
De flesta spanjorer, fransmän och engelsmän har ingen aning om att finlandssvenskan existerar – men knappast är det heller så många finlandssvenskar som känner till friuliska, occitanskan eller korniskan. I Europa finns omkring 60 olika minoritetsspråk som sammanlagt talas av ca 55 miljoner människor, siffror som i och för sig varierar beroende på hur man räknar. Skillnaden i antalet talare per språk är emellertid stor, eftersom minoritetsspråk i allmänhet definieras i förhållande till regionens majoritetsspråk. Occitanskan som talas i södra Frankrike har t.ex. 11 miljoner talare medan korniskan endast behärskas av ett hundratal personer på den brittiska halvön Cornwall. Klart är då att också språkens ställning och funktion i det omgivande samhället är väldigt olika.
Läs mer
- Artikel 4/2010
Lotta Collin
Språkval i statusuppdateringar på Facebook
Vilka språk använder vi i vår kommunikation på Facebook och varför? Lotta Collin berättar om vilka stategier vi väljer.
Läs mer
- Artikel 1/2010
Mikael Parkvall
Språksituationen i Sverige och Finland om inte 1809 hade varit
I dag ser vi det som en självklarhet att Sverige och Finland är två skilda nationer som språkligt domineras av svenska respektive finska. Men hur skulle situationen för de båda språken ha tett sig om de båda länderna än i denna dag hade varit ett enda – om 1809 inte hade varit? Mikael Parkvall höll ett föredrag om detta på det svensk-finska översättarseminariet i höstas. Texten är en kraftigt förkortad version av föredraget.
Läs mer
- Artikel 2/2010
Lars Melin
Artikelns val
Att skriva en tidningsartikel innebär många språkliga val: det finns många sorters rubriker, ingresser, mellanrubriker och – inte minst – vinklingar. I denna artikel avser jag att presentera de viktigaste av dessa...
Läs mer
- Artikel 3/2010
Monica Äikäs
Om sambandsord i översatt text
Små ord och uttryck spelar en större roll än vi anar. Språkvårdaren Monica Äikäs visar hur viktiga konnektiverna kan vara för logiken i en text.
Läs mer
- Språkprofilen 1/2010
Eva Orava
Svenskan är elevens och lärarens gemensamma projekt
Att sätta fingret på vad som gör att svenskundervisningen känns aktuell och angelägen för eleverna kan vara svårt. Vilka språkliga färdigheter är viktiga med tanke på framtiden? Av vad får ungdomarna språkliga upplevelser? Språkbruk har diskuterat motivation och levande språkkontakt med Marko Paasonen, gymnasielärare i svenska.
Läs mer
- Artikel 3/2010
Therese Leinonen
Vokaluttal i svenska dialekter
Therese Leinonen var doktorand vid universitetet i Groningen från 2006 till 2010. I juli i år disputerade hon på avhandlingen An Acoustic Analysis of Vowel Pronunciation in Swedish Dialects. I avhandlingen beskriver hon hur de svenska vokalerna uttalas på 98 olika orter jämnt fördelade över hela det svenska språkområdet. I denna artikel ger hon några exempel på de resultat hon har kommit fram till.
Läs mer
- Artikel 4/2010
Annika Bergström
Heta känslor i ett kyligt landskap Om svenska temperaturadjektiv i konkret och utvidgad användning
Det svenska valet 2010 är nyligen över. Under valrörelsen har känslorna svallat heta och de politiker som förmått hålla huvudet kallt i en het debatt när de attackerats av politiska motståndare, men ändå lyckats framstå som känslomässigt varma och medkännande mot medborgarna, har ansetts stå som segrare på den politiska prispallen i media dagen efter. Politiker som inte stått pall för trycket har istället riskerat att bli iskalla kandidater i striden om makten i det svenska samhället.
Läs mer
- Artikel 2/2010
Eva Orava
Förfalla eller upphöra att gälla?
Handboken Svenskt lagspråk i Finland har kommit ut i ny, reviderad upplaga. Boken lanserades den 19 maj, samtidigt som Statsrådets svenska språknämnd under högtidliga former firade sina 50 år. Lagstiftningsrådet Ann-Marie Malmsten, som lett revideringsarbetet, delar i en intervju med sig av erfarenheter från omarbetningen och information om den nya utgåvan.
Läs mer
- Artikel 3/2010
Brigitte Mral
Kvinnors retorik – en vinst för demokratin?
Många kvinnliga politiker får beröm för att de talar ett konkret och vardagsnära språk vi alla förstår. Vad är det som gör den ”kvinnliga” retoriken till ett vinnande koncept?
Läs mer
- Artikel 1/2010
Maria Green-Vänttinen, Hanna Lehti-Eklund
Vad ligger bakom goda resultat i svenska? En presentation av projektet Svenska i toppen
Vad är hemligheten med toppresultat i svenska vid finska skolor? Forskarna i projektet Svenska i toppen har intervjuat elever, lärare och rektorer för att ringa in vilka inlärningsmetoder som gör det lättare att lära sig svenska.
Läs mer
- Artikel 2/2010
Ann Blückert
Väg varje ord på guldvåg, som Högsta domstolen
Är juridiskan ett eget språk? Ann Blückert har undersökt den språkliga inskolning som juridikstudenter får i form av skrivhandledning och kommentarer till de texter de producerar. Vilka språkliga budskap förmedlas genom kommentarerna? I artikeln lyfts glimtvis också studenternas tankar om juridiskt skrivande fram.
Läs mer
- Artikel 4/2010
Sture Berg, Sven-Göran Malmgren
Varför travintresse ska ut och fotbollsintresse in Urvalsprinciper för nästa SAOL
Vilka ord får komma med i Svenska Akademiens ordlista och varför? En ny upplaga av ordboken är under arbete, och redaktörerna Sture Berg och Sven Göran Malmgren berättar här om principerna för urvalet.
Läs mer
- Artikel 4/2010
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Språkval på Facebook är temat för en artikel av Lotta Collin i detta nummer. Artikeln baserar sig till en stor del på en fråga Språkbrukredaktionen skickade ut till våra vänner på Facebook för några månader sedan:...
Läs mer
- Artikel 3/2010
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Som helsingforsare får jag ibland höra att jag uttalar för mycket konsonanter i vissa ord (”tomaatter”, ”roossor” osv.) och av sverigesvenskar får jag höra att jag låter som ett ”moomintroll” (om det nu är något att...
Läs mer
- Artikel 1/2010
Ledare
Detta nummer av Språkbruk handlar i hög grad om undervisningen i svenska i finska skolor. Men i motsats till vad som vanligen är fallet tas de positiva sidorna fram. Vad är det som gör att resultaten av undervisningen...
Läs mer
- Artikel 2/2010
Charlotta af Hällström-Reijonen
Ledare
Språkvård lönar sig. Inte bara för att det är trevligt med ett korrekt språk, utan för att det sparar pengar. Detta gäller t.ex. terminologiarbete, som syftar till entydig termanvändning inom olika områden....
Läs mer
- Språkfrågor 4/2009
Språkfrågor
Språkfrågor
Läs mer