Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Avdelningar - Språkbruk

Avdelningar

Se alla Aktuell litteratur Artikel Intervju Krönikan Ledare Noterat Nyheter Opinion Perspektiv på finlandismer Språkfrågor
  • Brev till Språkbruk
  • Citat
  • Debatt
  • Dialekt
  • Dialektfrågan
  • Kommentarer
  • Kåseri
  • Minoritetsspråk i Europa
  • Perspektiv på finlandismer
  • Språkkontakt
  • Språknotiser
  • Språkprofilen
  • Artikel 4/2010

    Eva Orava

    Tillgänglig information som målsättning

    Låt oss tänka på begreppet tillgänglighet. Vad gör att t.ex. myndighetsinformation kan klassas som tillgänglig? Att den finns i någon slags form på internet? Att ”de flesta” har möjlighet att ta till sig den? Nej, då är nog kraven väldigt lågt ställda. Med vilka olika mätare borde vi då egentligen bedöma tillgängligheten?

    Läs mer

  • Krönikan 3/2010

    Leif Höckerstedt

    Skumpa, skumvin och mousserande vin

    I somras stegade jag med dam till den eleganta bardisken på det utsökt inredda hotellet i Gävle. Några tjejer stod bakom disken och pratade glatt och noterade oss blixsnabbt och frågade vänligt vad det fick vara....

    Läs mer

  • Krönikan 4/2010

    Andrea Reuter

    Unglaublich wunderbar!

    Häromveckan var jag på en hemmafest på Södermalm i Stockholm. Gästerna bestod av ungefär 20 personer i trettioårsåldern, de flesta med jobb inom reklam, foto och kultur och med en bostadsadress på Södermalm eller...

    Läs mer

  • Artikel 1/2010

    Dimitrios Kokkinakis, Ulla Gerdin

    Läkartidningens arkiv i en ny skepnad

    Sverige har det tagits fram en medicinsk korpus baserad på Läkartidningens digitala arkiv. Denna resurs möjliggör precisa sökningar och värdefull tillgång till medicinsk terminologisk information på olika nivåer. Dimitrios Kokkinakis från Göteborgs universitet och Ulla Gerdin från Socialstyrelsen presenterar projektet.

    Läs mer

  • Artikel 2/2010

    László Vincze

    Mediespråk i ljuset av etnolingvistisk vitalitet

    Medierna spelar en central roll i våra liv ur många aspekter. En av de här aspekterna är att medierna fungerar genom språket, bär språket och producerar språket, och därför kan de forma vår förbindelse till språken. I tvåspråkiga kontexter har i synnerhet det här särdraget stor betydelse. Undersökningar visar att folk tillbringar nästan lika mycket tid med medierna som på arbetsplatsen eller i skolan, och det är ju inte egalt på vilket språk man tillbringar dessa flera timmar om dagen. Den här artikeln diskuterar vilka objektiva faktorer som påverkar medieanvändningen i fyra tvåspråkiga regioner i Europa: i Nyland och Österbotten, samt Sydtyrolen i Italien med tyska som minoritetsspråk och Transsylvanien i Rumänien med ungerska som minoritetsspråk.

    Läs mer

  • Artikel 1/2010

    Henry Rask

    Kommentar till Mikael Parkvalls artikel

    Det nu avslutade märkesåret 1809 har fört med sig många kontrafaktiska spekulationer om vad det hade blivit av Finland om Sverige segrat i kriget mot Ryssland. Mest dock på det muntliga planet, det är bara ett fåtal...

    Läs mer

  • Artikel 4/2010

    Marita Härmälä, Maija Lappalainen, Mirja Tarnainen

    Språkfärdighet som väg till det finska samhället

    Att använda språket i kommunikativa situationer i vardagen är ett effektivt och naturligt sätt att lära sig ett nytt språk. I artikeln diskuterar författarna begreppet språkfärdighet och dess betydelse i de svensktalande invandrarnas vardag.

    Läs mer

  • Minoritetsspråk i Europa 3/2010

    Sarah Kvarnström

    Frisiska

    De flesta spanjorer, fransmän och engelsmän har ingen aning om att finlandssvenskan existerar – men knappast är det heller så många finlandssvenskar som känner till friuliska, occitanskan eller korniskan. I Europa finns omkring 60 olika minoritetsspråk som sammanlagt talas av ca 55 miljoner människor, siffror som i och för sig varierar beroende på hur man räknar. Skillnaden i antalet talare per språk är emellertid stor, eftersom minoritetsspråk i allmänhet definieras i förhållande till regionens majoritetsspråk. Occitanskan som talas i södra Frankrike har t.ex. 11 miljoner talare medan korniskan endast behärskas av ett hundratal personer på den brittiska halvön Cornwall. Klart är då att också språkens ställning och funktion i det omgivande samhället är väldigt olika.

    Läs mer

  • Artikel 2/2010

    Maria Vidberg

    Orientering i stadsmiljö med hjälp av ortnamn

    Alla de platser omkring oss som vi behöver tala om har ett namn. Det kan handla om ett officiellt namn (Hagnäs, Mannerheimvägen) eller ett inofficiellt (Kurvin, Stockas klocka). En del platser som bostadshus, affärer och skolor kan man relatera till med de postadresser de har (Porthansgatan 13, Alexandersgatan 52, Stenbäcksgatan 14). Forskaren Maria Vidberg berättar om hur vi gör när vi talar om platser omkring oss.

    Läs mer

  • Artikel 4/2010

    Lotta Collin

    Språkval i statusuppdateringar på Facebook

    Vilka språk använder vi i vår kommunikation på Facebook och varför? Lotta Collin berättar om vilka stategier vi väljer.

    Läs mer

  • Artikel 1/2010

    Mikael Parkvall

    Språksituationen i Sverige och Finland om inte 1809 hade varit

    I dag ser vi det som en självklarhet att Sverige och Finland är två skilda nationer som språkligt domineras av svenska respektive finska. Men hur skulle situationen för de båda språken ha tett sig om de båda länderna än i denna dag hade varit ett enda – om 1809 inte hade varit? Mikael Parkvall höll ett föredrag om detta på det svensk-finska översättarseminariet i höstas. Texten är en kraftigt förkortad version av föredraget.

    Läs mer

  • Artikel 2/2010

    Lars Melin

    Artikelns val

    Att skriva en tidningsartikel innebär många språkliga val: det finns många sorters rubriker, ingresser, mellanrubriker och – inte minst – vinklingar. I denna artikel avser jag att presentera de viktigaste av dessa...

    Läs mer

  • Artikel 3/2010

    Monica Äikäs

    Om sambandsord i översatt text

    Små ord och uttryck spelar en större roll än vi anar. Språkvårdaren Monica Äikäs visar hur viktiga konnektiverna kan vara för logiken i en text.

    Läs mer

  • Artikel 4/2010

    Annika Bergström

    Heta känslor i ett kyligt landskap Om svenska temperaturadjektiv i konkret och utvidgad användning

    Det svenska valet 2010 är nyligen över. Under valrörelsen har känslorna svallat heta och de politiker som förmått hålla huvudet kallt i en het debatt när de attackerats av politiska motståndare, men ändå lyckats framstå som känslomässigt varma och medkännande mot medborgarna, har ansetts stå som segrare på den politiska prispallen i media dagen efter. Politiker som inte stått pall för trycket har i­stället riskerat att bli iskalla kandidater i striden om makten i det svenska samhället.

    Läs mer

  • Artikel 3/2010

    Therese Leinonen

    Vokaluttal i svenska dialekter

    Therese Leinonen var doktorand vid universitetet i Groningen från 2006 till 2010. I juli i år disputerade hon på avhandlingen An Acoustic Analysis of Vowel Pronunciation in Swedish Dialects. I avhandlingen beskriver hon hur de svenska vokalerna uttalas på 98 olika orter jämnt fördelade över hela det svenska språkområdet. I denna artikel ger hon några exempel på de resultat hon har kommit fram till.

    Läs mer

  • Artikel 2/2010

    Eva Orava

    Förfalla eller upphöra att gälla?

    Handboken Svenskt lagspråk i Finland har kommit ut i ny, reviderad upplaga. Boken lanserades den 19 maj, samtidigt som Statsrådets svenska språknämnd under högtidliga former firade sina 50 år. Lagstiftningsrådet Ann-Marie Malmsten, som lett revideringsarbetet, delar i en intervju med sig av erfarenheter från omarbetningen och information om den nya utgåvan.

    Läs mer

  • Språkprofilen 1/2010

    Eva Orava

    Svenskan är elevens och lärarens gemensamma projekt

    Att sätta fingret på vad som gör att svenskundervisningen känns aktuell och angelägen för eleverna kan vara svårt. Vilka språkliga färdigheter är viktiga med tanke på framtiden? Av vad får ungdomarna språkliga upplevelser? Språkbruk har diskuterat motivation och levande språkkontakt med Marko Paasonen, gymnasielärare i svenska.

    Läs mer

  • Artikel 3/2010

    Brigitte Mral

    Kvinnors retorik – en vinst för demokratin?

    Många kvinnliga politiker får beröm för att de talar ett konkret och vardagsnära språk vi alla förstår. Vad är det som gör den ”kvinnliga” retoriken till ett vinnande koncept?

    Läs mer

  • Artikel 1/2010

    Maria Green-Vänttinen, Hanna Lehti-Eklund

    Vad ligger bakom goda resultat i svenska? En presentation av projektet Svenska i toppen

    Vad är hemligheten med toppresultat i svenska vid finska skolor? Forskarna i projektet Svenska i toppen har intervjuat elever, lärare och rektorer för att ringa in vilka inlärningsmetoder som gör det lättare att lära sig svenska.

    Läs mer

  • Artikel 2/2010

    Ann Blückert

    Väg varje ord på guldvåg, som Högsta domstolen

    Är juridiskan ett eget språk? Ann Blückert har undersökt den språkliga inskolning som juridik­studenter får i form av skrivhandledning och kommentarer till de texter de producerar. Vilka språkliga budskap förmedlas genom kommentarerna? I artikeln lyfts glimtvis också studenternas tankar om juridiskt skrivande fram.

    Läs mer

Sida 62 av 129
  • 37
  • 38
  • 39
  • 40
  • 41
  • 42
  • 43
  • 44
  • 45
  • 46
  • 47
  • 48
  • 49
  • 50
  • 51
  • 52
  • 53
  • 54
  • 55
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76
  • 77
  • 78
  • 79
  • 80
  • 81
  • 82
  • 83
  • 84
  • 85
  • 86
  • 87
— Antal per sida
Visar 1 221-1 240 av 2 576 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket