Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 2/2008
Medborgare, samfund och gemenskap
Medborgare, samfund och gemenskap
Läs mer
- Artikel 3/2008
Mikael Reuter
Nordiskt samarbete till gagn för språkvården
Nordiskt samarbete till gagn för språkvården
Läs mer
- Artikel 2/2008
Åsa Mickwitz
Ett papper om domänförlust och lexikalt inflytande
Domänförlust är ett ord som allt oftare dyker upp i språkvårdssammanhang. Men är engelska lånord enbart av ondo? Åsa Mickwitz är doktorand i nordiska språk vid Helsingfors universitet och skriver en avhandling om hur engelska lånord anpassas till svenska.
Läs mer
- Artikel 4/2008
Anna Lena Bucher
Den svenska Rikstermbanken öppnas snart!
I den nya Rikstermbanken är det tänkt att alla svenska termer så småningom ska samlas. Termbanken blir en stor webbaserad databas med terminologi från olika typer av organisationer. Anna-Lena Bucher, vd för Terminologicentrum TNC, berättar om innehåll och upplägg.
Läs mer
- Artikel 1/2008
Mikael Reuter
Välkommen som ny chef, Nina!
Svenska avdelningen på Focis har sedan januari 2008 en ny chef, Nina Martola. Hennes föregångare Mikael Reuter presenterar den färska föreståndaren. Fil. dr Mikael Reuter avgick vid årsskiftet som föreståndare för...
Läs mer
- Artikel 2/2007
Ylva Forsblom-Nyberg
En skål för sommaren
Midsommarafton. Juninatten är bara en blekare variant av dagen; skarven mellan skymning och gryning är flyktig och ogripbar, svår att uppfatta. Om det beror på den förtrollande aftonen eller på att vi kanske tittat...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2007
Rekommendation
I texter om den nya regeringen som tillträdde den 19 april i år förekommer ofta uttrycket Vanhasen II hallitus på finska. Det här mönstret med romerska siffror ska vi försöka undvika i texter på svenska och i stället...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2007
Mest eller flest?
Fråga: Jag undrar hur man enligt grammatiken ska konstruera superlativformen av pronomenet många respektive få. Man säger ”många/få bilar” och ”flera/färre bilar”, men hur ska man då säga det i superlativ? ”Mest”...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2007
Lärande i arbetet
Fråga: Enligt utbildningsordlistan är työssäoppiminen bl.a. inlärning i arbetet. Det verkar vara det som slagit igenom bäst av alternativen (ingår bl.a. i en del lagar). Men vad jag kan se förekommer uttrycket mest...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2007
Konstgjorda jobb
Fråga: Under den finska valdebatten har jag hört ett för mig helt nytt ord, tempputyö. Vad är den svenska motsvarigheten i Finland? Svar: Det finns en del sverigesvenska belägg på konstgjord/konstlad sysselsättning...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2007
Fasadvepa
Fråga: Stadsteatern brukar göra reklam för kommande pjäser med stora tygsjok på väggen. Tygsjoken kallas seinälakana på finska. Vad skall de kallas på finska? Svar: Finskans seinälakana är fasadvepa (plur. fasadvepor)...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2007
Ytansamling
Fråga: Trots idogt surfande har jag inte hittat någon vettig motsvarighet på svenska till finskans sinilevälautta. Uppenbarligen heter det inte algmatta. Svar: På svenska kallas det ytansamling, t.ex. ytansamling av...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2007
Rusa åstad
Fråga: Jag vore tacksam om ni kunde hjälpa med att förklara uttrycket rusa åstad? Jag kan på sätt och vis förstå uttrycket men det skulle vara intressant att få det förklarat ur ett historiskt perspektiv. Svar: Frasen...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2007
Som särskilt uppdrag
Fråga: Hur ska man förkorta o.t.o. (oman toimen ohella) på svenska? Svar: Motsvarigheten till oman toimen(sa) ohella är som särskilt uppdrag eller vid sidan av sin egen tjänst/befattning, och dessa uttryck brukar inte...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2007
Tiina Pitkäjärvi
Hjälpande hundar
Människans bästa vän kan vara utbildad för speciella ändamål och har då vanligtvis också ett namn för detta. Som bekant kallas hundar som används av synskadade ledarhundar. Det finns också servicehundar som tränas att...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2007
Skanna
Fråga: Vilket skrivsätt är rätt: scanna (scanner) eller skanna (skanner)? Alltså det är fråga om apparaten man digitaliserar t.ex. foton med. Svar: Vi rekommenderar skanna och skanner (flera skannrar). Orden uttalas...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2007
Ärendelista
Fråga: Kan ordet ”saklista” användas på svenska i betydelsen föredragningslista? Svar: Det kan det knappast. Ordet har visserligen en motsvarighet i norskans sakliste, men används inte just på svenska. Det...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2007
Amok
Fråga: Hur uttalas ordet amok? Svar: Ordet amok är av malajiskt ursprung och uttalas amåkk, med betoning på andra stavelsen. Det syftar på ett tillstånd där en person försöker döda eller allvarligt skada alla som...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2007
De utslagna
Fråga: Vad heter syrjäytynyt och syrjäytyneisyys på svenska? Svar: Syrjäytynyt kan översättas till svenska med ordet utslagen (oftast i pluralis, de utslagna), och syrjäytyneisyys med utslagning, marginalisering.
Läs mer
- Språkfrågor 2/2007
Hivvirus
Fråga: Jag har stött på ordet hivvirus i en text. Ska det faktiskt heta så? Det blir liksom tårta på tårta, eftersom hiv är en förkortning för humant immunbristvirus. Borde det inte heta HI-virus? Svar: Du har rätt i...
Läs mer