Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 3/2007
Maria Lindh-Garreau
Fjärde bandet dialekter klart
Det är en nationell plikt att ge ut en dialektordbok. Det säger Peter Slotte, huvudredaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Fjärde bandet kommer ut till Helsingfors bokmässa 2007.
Läs mer
- Artikel 1/2007
Sonja Vidjeskog
Gott språk är klart språk
Hur ska myndigheterna skriva för att bli förstådda? Vilka är kriterierna för klarspråk? I november i fjol hölls den fjärde nordiska klarspråkskonferensen i Gilleleje i Danmark.
Läs mer
- Artikel 1/2007
Camilla Wide
"Den" i östnyländska
Inom bruket av demonstrativa pronomen förekommer stor variation mellan olika varieteter av svenska. I standardspråket dominerar formerna den där och den här. I dialekter och regionala varieteter kan emellertid andra...
Läs mer
- Artikel 3/2007
Mia Sandsjoe
Bebisvardag på svenska
När graviditetstestet visar positivt och det första barnet är på väg öppnar sig en hel ny värld. Hurra, vi ska bli föräldrar! Hjälp, hur ska vi klara av det här? Det finns gott om handböcker och tidskrifter för...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2007
Urban Östberg
Ny underhållande etymologisk ordbok
Vad finns det för likhet mellan ord som yoghurt, amok, sjå och hyvens? Jo, det är ord med en ganska avvikande stavning i svenskan och man kan nog misstänka att de (möjligen med undantag för sjå) inte tillhör vårt...
Läs mer
- Artikel 2/2007
Patrik Hadenius
Ny tidning om språk
I slutet av augusti kommer Språktidningen, ett populärvetenskapligt magasin bara om språk. Här berättar chefredaktör Patrik Hadenius om den nya tidningen. – Ni svenskar bryr er inte om ert språk, sa en kvinna jag...
Läs mer
- Artikel 2/2007
Maria Lindh-Garreau
I framtiden tänker vi simultant
De medel människan har att uttrycka sig med påverkar tankens sätt att arbeta. Människor som lever i en muntlig kultur tänker inte på samma sätt som skrivande människor. Men vad händer med tanken i en kultur där tekniken ger ett ständigt flöde av framställningar. Framställningar som skiftar mellan tal, skrift, bild och ljud?
Läs mer
- Artikel 1/2007
Mona Forsskåhl
De e
Jag har i min undersökning valt att fokusera på en mer okonventionell enhet i grammatisk forskning. Undersökningen utgår från formen, eller strängen, de e i samtal. Men varför då starta i denna form? Flera olika...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2007
Johan Schalin
Röster från språkstriden ‑ gamla ortnamn begeistrar
Varje minoritet har behov av symboler och berättelser om sin härkomst för att framhäva sin identitet. På allt sådant lider finlandssvenskarna kronisk brist. Våra skolor undervisar ingående om språkmajoritetens...
Läs mer
- Artikel 3/2007
Marika Tandefelt
Nämnd, inte glömd
Ordföranden för Svenska språknämnden i Finland, Marika Tandefelt, har läst historiken över Svenska språknämnden i Sverige. Hon tycker boken borde vara obligatorisk kurslitteratur för alla som studerar svenska.
Läs mer
- Artikel 2/2007
Språkpriset till Margareta Gustafsson
Hugo Bergroth-sällskapets språkpris (på 5 000 euro, donerat av Svenska kulturfonden) tillföll i år översättaren Margareta Gustafsson på riksdagens kansli. Äntligen, tänkte nog många! I motiveringen till priset sägs...
Läs mer
- Artikel 3/2007
Uttalande från Nordiska språkmötet/Nordmålforum 2007 om namnvård och språkpolitik
Den 7-9 september samlades ett sjuttiotal nordiska språkvårdare, experter på namnjuridik och namnforskare till ett möte i Uppsala under rubriken ”Namn, namnvård och språkpolitik i ett mångspråkigt Norden i dag”....
Läs mer
- Artikel 1/2007
Siv Björklund
Reflexiva verb och infinitivfraser
Verbfraser är intressanta ur ett språktillägnandeperspektiv, eftersom den sena syntaxutvecklingen inte alls är lika väldokumenterad som den tidiga och ofta brukar sammanfattas i rätt allmänna ordalag; t.ex. så att...
Läs mer
- Artikel 4/2007
Jannika Lassus
Information på vars och ens eget språk?
Enligt lag ska alla myndigheter i Finland betjäna svenskspråkiga medborgare på både svenska och finska. I praktiken innebär detta att var och en ska få tillgång till information på svenska eller finska. I Sverige är en språklag under arbete och utredningen ska vara klar vid årsskiftet. I denna artikel utreds på vilka språk och hur lättillgängligt socialförsäkring sinstitutionerna FPA och Försäkringskassan informerar om bidrag på internet. Jannika Lassus skriver på en doktorsavhandling om svenska socialförsäkringsbroschyrer till barnfamiljer.
Läs mer
- Artikel 4/2007
Lisa Södergård
Modern eller mossig? Hugo Bergroths Finlandssvenska 90 år
Hur står det till med svenskan i Finland? Vad har hänt sedan Hugo Bergroth skrev boken Finlandssvenska år 1917? Är samma problem fortfarande aktuella eller har något förändrats? Vilka utmaningar står språkvårdarna inför i dag? Det här är några av de frågor som diskuterades under det seminarium som arrangerades 23 november med anledning av att det är 90 år sedan Hugo Bergroths Finlandssvenska kom ut. Arrangörer var Svenska litteratursällskapet, Hugo Bergroth-sällskapet och Svenska språknämnden i Finland.
Läs mer
- Artikel 3/2007
Charlotta af Hällström-Reijonen
Nordiskt språkmöte om namn
Representanter för de olika språknämnderna och språkråden i de nordiska länderna samt namnforskare och experter på namnjuridik samlades i september i Uppsala till möte (Nordiska språkmötet/Nordmålforum). Tema för årets språkmöte var ”Namn, namnvård och språkpolitik i ett mångspråkigt Norden i dag”. På mötet diskuterades ortnamn och personnamn och de uppgifter nordisk namnvård står inför.
Läs mer
- Artikel 2/2007
Charlotta af Hällström-Reijonen, Pia Westerberg
Kan vi lita på politikerna?
Årets språkvårdsdag, anordnad av Hugo Bergroth-sällskapet på Hanaholmens kulturcentrum den 16 maj, hade som tema ”Det politiska språket”. Hur används det politiska språket i en finländsk, svensk och europeisk kontext?
Läs mer
- Artikel 1/2007
Beatrice Silén
Verb med dubbelt objekt
Vissa verb i svenskan såsom till exempel ge och visa struktureras vanligen med två objekt, ett som anger mottagare och ett som anger föremålet som överförs till mottagaren: De gav henne rapporten. Hon visade honom sin...
Läs mer
- Artikel 3/2007
Marit Lindqvist
Mission: fackböcker för sofflocksläsare
Vad kännetecknar god facklitteratur, rent språkligt sett? Marit Lindqvist talade med två förlagsredaktörer som båda arbetar med facklitteratur; Thomas Westerbom på Schildts och Hanna Lahdenperä på Söderströms.
Läs mer
- Artikel 2/2007
Lina Antman
En kappsäck kommer lastad – full av språkstimulerande idéer och uppslag
För fem år sedan samlades skoldirektörerna i sex kommuner i norra Österbotten kring kaffebordet och diskuterade språk. Det blev en livfull och engagerad diskussion kring hur man tillsammans och på bästa sätt ska stärka och stimulera barnens språkliga utveckling och väcka deras läslust. Tre år och ett gemensamt projekt senare flödar idéerna och tipsen fram och tillbaka genom de nyöppnade kanalerna mellan både kommunerna och de olika instanser som utbildar och fostrar våra barn. – Språket är intimt förknippat med vår självkänsla. Att kunna uttrycka sig är viktigt, men också att lära sig lyssna – vi behöver alla bli sedda och få känna att någon lyssnar på oss och försöker förstå oss, även om man inte håller med, säger Pia Norrbäck-Kackur, som hållit i trådarna för språkstimuleringsprojektet Dialogen. Hon står också som redaktör för idéboken Dialogen – ett språkstimuleringsprojekt (2005).
Läs mer