Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Ledare 4/2017
Charlotta af Hällström-Reijonen
Språkbruk behövs!
Det har skett ganska många förändringar på Språkinstitutets svenska avdelning denna höst, och den ena förändringen har gett upphov till den andra. Bland annat har Anna Maria Gustafsson utsetts till ledande...
Läs mer
- Artikel 4/2017
Joanna Nylund
Memocate vill underlätta kommunikationen med personer med demens
Det Helsingforsbaserade företaget Memocate, verksamt inom ramarna för Helsingfors universitet, skapar digitala produkter som ska underlätta den vardagliga kommunikationen med personer med demens. Dess grundare och ledande forskare, språkvetaren Camilla Lindholm drivs av en stark vilja att göra dessa personers liv mer människovärdigt.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Sofie Henricson, Marie Nelson
Kommunikativa mönster i Sverige och Finland Att tolka det unika utifrån det generella
Hur framför handledare i Sverige och i Finland synpunkter på en students akademiska text? Hur bemöter studenten handledarens råd? Räcker ja eller okej som återkoppling på ett råd, eller krävs mer uppgraderade uttryck som jättesmart eller härligt? Hur länge kan det vara tyst i ett svenskt handledningssamtal i Sverige och i Finland innan tystnaden blir tryckande? Hur ser ålänningar på den svenska som talas i Sverige och i Finland och hur håller vi egentligen tummarna i de båda länderna, när vi hoppas att det ska gå bra för någon?
Läs mer
- Artikel 3/2017
Henrik Hu
Om metaforernas kraft
Vill man att ens läsarskara fattar mer än orden bara är det värt att komplettera med en bild som säger mera. Tänker du på bara tecken ser du bågarna och strecken, men de bilder du kan måla får berättelsen att...
Läs mer
- Artikel 3/2017
Eeva-Liisa Nyqvist
Grammatik i tidigt fullständigt språkbad
Hur kan man utveckla grammatikundervisningen i språkbad för att göra undervisningen mer effektiv?
Läs mer
- Artikel 3/2017
Caroline Sandström
Fönster, vindöga och andra gluggar i nordiska språk
I vår nordiska språkgemenskap har många ord för fönster använts genom tiderna.
Läs mer
- Språkfrågor 3/2017
Monica Äikäs
Språkfrågor 3/2017
Hus Fråga: Ska jag skriva riksdagshuset med liten bokstav eller Riksdagshuset med stor? Namn skrivs i princip med stor bokstav, också namn på byggnader. Riksdagshuset används oftast som ett namn, och då är det korrekt...
Läs mer
- Artikel 3/2017
Pia Mikander
På den grymma tiden då man var slav
Västerlänningar presenteras ofta som mer betydelsefulla än andra människor i världen i våra läroböcker. Finns det något man kan göra åt detta?
Läs mer
- Artikel 3/2017
Katarina von Numers-Ekman
Barns och ungas läsande i Svenskfinland
Katarina von Numers-Ekman var Svenskfinlands egen läsambassadör i tre år. Här berättar hon vilka insikter hon kommit till under åren som läsambassadör.
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2017
Anna Maria Gustafsson
Digitala texter
Dansken Kresten Bjergs bok Den digitale læsers hjerne. En skrivguide til fagfolk är precis som titeln säger en praktisk skrivhandledning. Till skillnad från många andra skrivguider fokuserar Bjerg helt på digitala...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2017
Bianca Holmberg
Textgranskningsråd från A till Ö
När författarna till Uppdrag textgranskning skriver om sina tilltänkta läsare nämner de både dem som är utbildade inom språkområdet och jobbar professionellt med textgranskning och dem som inte har någon språklig...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2017
Olle Josephson
Finlandssvenskan mister sin exotism
”Finlands svenska myndighetsspråk förefaller vara i kläm mellan två normer: den klarspråkspräglade sverigesvenska myndighetsprosan och den distanserade och i någon mån auktoritära finska myndighetsprosan.” Så skriver...
Läs mer
- Aktuell litteratur 3/2017
Ann-Marie Wikström
Nya skrivregler
Den fjärde upplagan av Svenska skrivregler kom ut i våras. Skrivreglerna ges ut med åtta–nio års mellanrum och språket hinner förändras en hel del mellan de olika upplagorna. Svenska skrivregler har sedan 1947 varit...
Läs mer
- Artikel 3/2017
Maria Hagberg, Sandra Bäck
Positiv psykologi viktig vid inlärning
Konferensen Nordand 13 ordnades den 7–9 juni 2017 vid Vasa universitet. Nordand är en forskningskonferens om Nordens språk som andraspråk.
Läs mer
- Artikel 3/2017
Bianca Holmberg
En läkare behöver ett nyansrikt språk
Tom Pettersson är läkaren och läraren med ett stort intresse för svenska språket. – Vi har ansvar för att upprätthålla ett komplett språk, även om det kräver en del av den enskilda läraren, säger han om svenskan inom medicinen.
Läs mer
- Artikel 3/2017
Monica Äikäs
”Här lägger vi punkt” Om hyperkorrektion i finlandssvenskan
De flesta av oss vill gärna använda ett så korrekt språk som möjligt, men ibland blir det fel just av den anledningen.
Läs mer
- Språkprofilen 3/2017
Bianca Holmberg
”Att besvara språkfrågor är som att lösa gåtor”
Att besvara språkfrågor har varit en av Monica Äikäs favorituppgifter i jobbet som språkvårdare. Frågorna har gett henne många uppslag till uppskattade artiklar i Språkbruk.
Läs mer
- Artikel 3/2017
Johan Bärlund
Juridiken och det nordiska
Nordiska förmögenhetsrättsjurister diskuterade den nordiska språkgemenskapen på de nordiska förmögenhetsrättsdagarna.
Läs mer
- Krönikan 3/2017
Ivo Holmqvist
Dansk ordvandring längs snitslad bana
Språket är ett föränderligt flöde, och det kan tyckas vara en naturlag att när nya ord kommer till så faller samtidigt gamla från. Så är det i Svenska Akademiens ordlista där antalet nyord skulle göra boken ohanterlig...
Läs mer
- Noterat 3/2017
Två nya språkvårdare på Språkinstitutet
Från mitten av augusti är Maria Vidberg fast anställd som namnvårdare vid Språkinstitutet. Filosofie doktor Maria Vidberg har varit vikarierande namnvårdare på Språkinstitutet sedan september 2015. Från och med mitten...
Läs mer