Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Avdelningar - Språkbruk

Avdelningar

Se alla Aktuell litteratur Artikel Intervju Krönikan Ledare Noterat Nyheter Opinion Perspektiv på finlandismer Språkfrågor
  • Brev till Språkbruk
  • Citat
  • Debatt
  • Dialekt
  • Dialektfrågan
  • Kommentarer
  • Kåseri
  • Minoritetsspråk i Europa
  • Perspektiv på finlandismer
  • Språkkontakt
  • Språknotiser
  • Språkprofilen
  • Perspektiv på finlandismer 4/2018

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    På Färöarna heter roskisbilen ruskbilur

    Rosk hör till våra kändaste finlandismer. Ordet rosk betyder skräp, sopor eller avfall i finlandssvenskan. En roskis kan vara en papperskorg men också en soppåse eller en soptunna.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Lennart Ryman

    Svenska personnamn på medeltiden

    Ursprunget till de medeltida personnamnen varierar från överlevande nordiska namn till nya kristna namn och namn som kom till Sverige med invandrade tyskar. I viss mån anpassades namnen till språket i landet – bland annat fick finnarna finna sig i att få sina namn försvenskade.

    Läs mer

  • Intervju 4/2018

    Lättläst fungerar som inkörsport till svenskan

    Sara Lövestam är författaren som själv skriver om sina böcker till lättläst format. Då får hon bland annat lov att undvika bisatser och synonymer och att sammanfatta ett helt kapitel i en enda mening.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Leila Mattfolk

    Nya namn kommer in, de gamla blir kvar

    År 2020 utökas den finlandssvenska namnlängden med 38 namn. Bland nykomlingarna finns till exempel Caroline, Naomi, Thelma, Colin, Malte och Milo.

    Läs mer

  • Krönikan 4/2018

    Erik Wahlström

    Wahlströms Lag

    För hundra tusen år sedan bodde en grupp människor på kusten i det som vi nu kallar Namibia. Det var ett trevligt ställe. Massor av musslor, fisk och tång att äta, lämpligt varmt. Mycket fritid. Människorna var som vi, utom att de inte kunde tala. Men körsång och folkdans var populärt.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Sammanställt av Bianca Holmberg

    Samhället behöver en alert och aktiv språknämnd

    Svenska språknämnden har tack vare sin sammansättning en unik överblick över de svenskspråkiga domänerna i Finland, men kunde ha en aktivare roll och sträva efter större synlighet i samhället, enligt de sex medlemmarna i den nya språknämnden.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2018

    Martin Persson

    Klassisk nordistisk avhandling om fornsvenska

    Johan Schalin: Preliterary Scandinavian sound change viewed from the east. ‑ Umlaut remodelled and language contact revisited. Nordica Helsingiensia 54. Finskugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet, 2018.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2018

    Bianca Holmberg

    Retorik är mer än att hålla tal

    Lennart Hellspong: Den retoriska människan. 20 sätt att se på retorik. Morfem 2018. 252 sidor.

    Läs mer

  • Övriga 4/2018

    Henrik Hu

    Kolorerad verklighet

    Trädens lövverk byter skepnad när det blir september allt som varit grönt och skönt blir plötsligt grann idyll. Någonstans i maj kom allt det gröna fram, remember? Hela sommarn badade vår värld i klorofyll. Färger...

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Emma Sköldberg

    Samhällsförändringar ska speglas i Svensk ordbok

    Den nya upplagan av Svensk ordbok ska avspegla det samtida språkbruket, vilket inkluderar också språket i sociala medier och kontroversiella ord.

    Läs mer

  • Artikel 4/2018

    Marco Bianchi

    Otto von Friesen och projektet Evighetsrunor

    Otto von Friesen (1870–1942) är en av portalgestalterna i svensk runforskning. Nu digitaliseras hans efterlämnade runologiska anteckningsböcker och fotografier och blir en del av den nya forskningsplattformen Evighetsrunor.

    Läs mer

  • Ledare 4/2018

    Pia Westerberg

    Nödvändigt samarbete

    Den här ledaren är ren och skär reklam.

    Läs mer

  • Krönikan 3/2018

    Kjell Westö

    Läsa, lyssna, härma

    Mina metoder för att lära mig språk har alltid varit intuitiva. Jag lyssnar, både på tal och sång, jag läser – i perioder kopiöst – och så försöker jag härma. Det är en metod som fungerat fint för mig.

    Läs mer

  • Artikel 3/2018

    Jenny Sylvin

    Skönlitterär språkgranskning – ett arbete för pedagogiska detektiver

    Tro aldrig att du vet något. Det låter som något ur jantelagen men det är ett av mina rättesnören när jag granskar språket i andras texter. Men tro aldrig heller att skribenten vet något – kolla upp allt.

    Läs mer

  • Artikel 3/2018

    Monica Äikäs

    Metaforer och metaforkrockar

    En stor del av de uttryck vi dagligen använder är metaforer. Ofta följer metaforerna ett slags logik, men det händer också att de krockar och ger upphov till metaforisk inkonsekvens.

    Läs mer

  • Artikel 3/2018

    Maria Bylin

    Grammatikalisering – seg språkförändring i smyg

    Ord som bruka och att illustrerar hur betydelser av ord sakta men säkert kan förändras och blekas ur. Den här processen kallas grammatikalisering.

    Läs mer

  • Perspektiv på finlandismer 3/2018

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Kännspak

    Finlandismen kännspak förekom redan i fornsvenskan, men i en annan betydelse än dagens ’lätt igenkännlig’. I dag används kännspak i olika betydelser i Finland och Sverige.

    Läs mer

  • Intervju 3/2018

    Bianca Holmberg

    Mediespråket är viktigt, tiden sätter gränser

    I nyhetsvärlden är det ständig tidspress och det gör att Magnus Swanljung får försöka använda den tid som står till buds så effektivt som möjligt, både när det gäller innehållet och språkriktigheten.

    Läs mer

  • Artikel 3/2018

    Bianca Holmberg

    I släkten flödar den språkliga kreativiteten

    Vet du vad en slarvmoster är? Och vem är egentligen gammelmormor? När det gäller släktförhållanden varierar benämningarna stort och det förekommer både regionala och rent hemmagjorda ord.

    Läs mer

  • Intervju 3/2018

    Bianca Holmberg

    Meänkieli fick sin första språkvårdare

    Samtidigt som många meänkielitalare har svenska som hemspråk finns det också en ny vilja att föra meänkieli vidare till nästa generation. Nu har Sverige för första gången en statligt anställd språkvårdare i meänkieli, Elina Kangas.

    Läs mer

Sida 8 av 130
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • 21
  • 22
  • 23
  • 24
  • 25
  • 26
  • 27
  • 28
  • 29
  • 30
  • 31
  • 32
  • 33
— Antal per sida
Visar 141-160 av 2 587 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Enskilda artikelförfattare ansvarar själva för åsikterna i sina artiklar.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket