Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 1/2006
Jannika Lassus
Informationsbroschyrer i förändring
Folkpensionsanstalten har satsat på att göra mer läsarvänliga förmånsbroschyrer. Jannika Lassus berättar hur man gått tillväga.
Läs mer
- Artikel 4/2006
Gun Oker-Blom
Språkrum och språkbruk
Antalet tvåspråkiga familjer har sedan 1980-talet stadigt ökat från en femtedel till nästan en tredjedel av alla skolelever, och detta påverkar naturligtvis språket i de finlandssvenska skolorna. Huvudmålet för Utbildningsstyrelsens spetsprojekt Språkrum är att ge finlandssvenska lärare med heterogena barngrupper fungerande undervisnings- och inlärningsstrategier, dvs. utveckla språkpedagogiska arbetssätt för att underlätta och utveckla barns språkutveckling och inlärning. Gun Oker-Blom, som är ledare för projektet, berättar om Språkrum.
Läs mer
- Artikel 2/2006
Wendy Prins
Grannspråksförståelse i Sverige och Svenskfinland
År 2003–2004 kartlades nordbors förståelse av danska, norska och svenska i forskningsprojektet Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering. Projektet finansierades av Nordiska kulturfonden och leddes av Lars-Olof Delsing, professor i svenska vid Lunds universitet. Resultaten presenteras i den nyutkomna rapporten Håller språket ihop Norden? En forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska, svenska och norska.
Läs mer
- Artikel 3/2006
Leila Mattfolk
Moderna importord i språken i Norden – ur finlandssvenskt perspektiv
I fem års tid har en grupp forskare undersökt hur andra språk, i synnerhet engelskan, påverkar våra nordiska språk i dag. Leila Mattfolk, en av forskarna inom projektet, berättar vad projektet kommit fram till.
Läs mer
- Artikel 4/2006
Mikael Reuter
Pluricentriska språk
Svenskan i Finland talas som modersmål av ett litet mindretal av befolkningen men åtnjuter ändå ställningen som officiellt nationalspråk. Det ligger därför nära till hands att jämföra svenskan i Finland med exempelvis...
Läs mer
- Artikel 2/2006
Mikael Reuter
Mångfald, bredd och gemenskap – och en förebild för andra
Forskningscentralen för de inhemska språken (Focis) firar i år sitt trettioårsjubileum. Centralen inrättades alltså 1976, under en intressant period på några år då mycket hände inom språkområdet i Norden. År 1974...
Läs mer
- Artikel 3/2006
Mikael Reuter
Nordisk språkpolitik
De nordiska undervisningsministrarna godkände på sitt möte den 1 september i år en deklaration med rubriken ”En demokratisk språkpolitik för det mångspråkiga Norden”. De är den första språkpolitiska deklarationen i...
Läs mer
- Artikel 1/2006
Mikael Reuter
Håller vi på att mista det omistliga?
Nordiska gymnasister är sämre än sina föräldrar på att förstå de skandinaviska grannspråken, och dagens ungdomar förstår med all sannolikhet grannspråken sämre än vad ungdomarna gjorde för trettio år sedan. Särskilt...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2005
Till eller tills?
Fråga: Jag har en längre tid retat upp mig på användningen av ”till(s) på”, exempelvis: ”Till på fredag kommer ett lågtryck in över landet.” eller ”Det här ska vara klart tills på tisdag.” Är det faktiskt helt korrekt...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2005
Halvtionyheterna
Fråga: I Radio Vega Åbolands sändningar talar några av redaktörerna om ”halvtie-nyheterna”. Mitt öra säger att det här är influens från finskan och att det heter ”halv tians nyheter” eller ”nyheterna halv tio”. Vad...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2005
Byafester och höstmarknader
Fråga: Vad heter perinnetapahtuma på svenska? På finska omfattar ordet allt från byafester och lokala marknader till första maj-firande. Finns det något motsvarande ord på svenska överhuvudtaget? Svar: Ordet...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2005
Har du en extrasäng?
Fråga: I en översättning har jag stött på både huvilasänky och pukkisänky, men lyckas inte hitta vettiga översättningar till svenska i ordböcker eller på nätet. Kan huvilasänky (hopfällbar järnsäng) eventuellt...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2005
Inskolning
Fråga: Hur ska vi bäst översätta ordet perehdyttämiskoulutus ? Svar: Ett lämpligt ord för perehdyttämiskoulutus är introduktionsutbildning eller bara introduktion. Också ordet inskolning används en hel del. Det avser...
Läs mer
- Noterat 3/2005
Handlingsprogrammet nu kapitelvis
Nu kan du läsa Svenska språknämndens handlingsprogram Tänk om … kapitelvis på vår webbplats, och läsa just det som angår dig och ditt område. Handlingsprogrammet berör följande områden: familjen, skolan, den högre...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2005
Kyssas i presens
Fråga: Hur böjs verbet kyssas i presensform? Svar: Kyssas hör till de verb i svenskan som har reciprok betydelse. Den reciproka betydelsen hos verbens s-former betecknar ömsesidighet; kyssas betyder ’kyssa varandra’....
Läs mer
- Språkfrågor 4/2005
Handling eller dokument?
Fråga: Vad är det för skillnad mellan handling och dokument? Svar: Det förefaller som om dokument var det allmännare och mer övergripande ordet av de två. Terminologicentrum TNC har föreslagit följande definition av...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2005
American Express-kort
Fråga: Jag har sett varianterna ”American Express kort” utan bindestreck, ”American Express-kort” med bindestreck och ”American Express ‑kort” med bindestreck och mellanrum före bindestrecket. Vilket alternativ är...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2005
Landstigning förbjuden?
Fråga: Kära språkrådgivare! Vårt problem är: ”Landstigning förbjuden” eller ”Landstigning förbjudet”. Vi har ju vår egen uppfattning om saken, men den kan ju vara fel … Svar: Huvudregeln är att adjektiv som är...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2005
Omställningsskydd
muutosturva = omställningsskydd Omställningsskyddet stöder uppsagda arbetstagare att få ett nytt arbete. Det officiella namnet är tillägg för sysselsättningsplan (fi. työllistymisohjelmalisä). För att få detta tillägg...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2005
Vägkorridor
Fråga: Jag har märkt att man i finska texter ofta använder begreppet laatukäytävä, när man talar om en trafikrutt t.ex. för kollektivtrafik till och från en flygplats, en järnvägsstation eller motsvarande – alltså en...
Läs mer