Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Avdelningar - Språkbruk

Avdelningar

Se alla Aktuell litteratur Artikel Intervju Krönikan Ledare Noterat Nyheter Opinion Perspektiv på finlandismer Språkfrågor
  • Brev till Språkbruk
  • Citat
  • Debatt
  • Dialekt
  • Dialektfrågan
  • Kommentarer
  • Kåseri
  • Minoritetsspråk i Europa
  • Perspektiv på finlandismer
  • Språkkontakt
  • Språknotiser
  • Språkprofilen
  • Artikel 1/2006

    Jannika Lassus

    Informationsbroschyrer i förändring

    Folkpensionsanstalten har satsat på att göra mer läsarvänliga förmånsbroschyrer. Jannika Lassus berättar hur man gått tillväga.

    Läs mer

  • Artikel 4/2006

    Gun Oker-Blom

    Språkrum och språkbruk

    Antalet tvåspråkiga familjer har sedan 1980-talet stadigt ökat från en femtedel till nästan en tredjedel av alla skolelever, och detta påverkar naturligtvis språket i de finlandssvenska skolorna. Huvudmålet för Utbildningsstyrelsens spetsprojekt Språkrum är att ge finlandssvenska lärare med heterogena barngrupper fungerande undervisnings- och inlärningsstrategier, dvs. utveckla språkpedagogiska arbetssätt för att underlätta och utveckla barns språkutveckling och inlärning. Gun Oker-Blom, som är ledare för projektet, berättar om Språkrum.

    Läs mer

  • Artikel 2/2006

    Wendy Prins

    Grannspråksförståelse i Sverige och Svenskfinland

    År 2003–2004 kartlades nordbors förståelse av danska, norska och svenska i forskningsprojektet Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering. Projektet finansierades av Nordiska kulturfonden och leddes av Lars-Olof Delsing, professor i svenska vid Lunds universitet. Resultaten presenteras i den nyutkomna rapporten Håller språket ihop Norden? En forskningsrapport om ungdomars förståelse av danska, svenska och norska.

    Läs mer

  • Artikel 3/2006

    Leila Mattfolk

    Moderna importord i språken i Norden – ur finlandssvenskt perspektiv

    I fem års tid har en grupp forskare undersökt hur andra språk, i synnerhet engelskan, påverkar våra nordiska språk i dag. Leila Mattfolk, en av forskarna inom projektet, berättar vad projektet kommit fram till.

    Läs mer

  • Artikel 4/2006

    Mikael Reuter

    Pluricentriska språk

    Svenskan i Finland talas som modersmål av ett litet mindretal av befolkningen men åtnjuter ändå ställningen som officiellt nationalspråk. Det ligger därför nära till hands att jämföra svenskan i Finland med exempelvis...

    Läs mer

  • Artikel 2/2006

    Mikael Reuter

    Mångfald, bredd och gemenskap – och en förebild för andra

    Forskningscentralen för de inhemska språken (Focis) firar i år sitt trettioårsjubileum. Centralen inrättades alltså 1976, under en intressant period på några år då mycket hände inom språkområdet i Norden. År 1974...

    Läs mer

  • Artikel 3/2006

    Mikael Reuter

    Nordisk språkpolitik

    De nordiska undervisningsministrarna godkände på sitt möte den 1 september i år en deklaration med rubriken ”En demokratisk språkpolitik för det mångspråkiga Norden”. De är den första språkpolitiska deklarationen i...

    Läs mer

  • Artikel 1/2006

    Mikael Reuter

    Håller vi på att mista det omistliga?

    Nordiska gymnasister är sämre än sina föräldrar på att förstå de skandinaviska grannspråken, och dagens ungdomar förstår med all sannolikhet grannspråken sämre än vad ungdomarna gjorde för trettio år sedan. Särskilt...

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/2005

    Till eller tills?

    Fråga: Jag har en längre tid retat upp mig på användningen av ”till(s) på”, exempelvis: ”Till på fredag kommer ett lågtryck in över landet.” eller ”Det här ska vara klart tills på tisdag.” Är det faktiskt helt korrekt...

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/2005

    Halvtionyheterna

    Fråga: I Radio Vega Åbolands sändningar talar några av redaktörerna om ”halvtie-nyheterna”. Mitt öra säger att det här är influens från finskan och att det heter ”halv tians nyheter” eller ”nyheterna halv tio”. Vad...

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/2005

    Byafester och höstmarknader

    Fråga: Vad heter perinnetapahtuma på svenska? På finska omfattar ordet allt från byafester och lokala marknader till första maj-firande. Finns det något motsvarande ord på svenska överhuvudtaget? Svar: Ordet...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/2005

    Har du en extrasäng?

    Fråga: I en översättning har jag stött på både huvilasänky och pukkisänky, men lyckas inte hitta vettiga översättningar till svenska i ordböcker eller på nätet. Kan huvilasänky (hopfällbar järnsäng) eventuellt...

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/2005

    Inskolning

    Fråga: Hur ska vi bäst översätta ordet pereh­dyttämiskoulutus ? Svar: Ett lämpligt ord för perehdyttämiskoulutus är introduktionsutbildning eller bara introduktion. Också ordet inskolning används en hel del. Det avser...

    Läs mer

  • Noterat 3/2005

    Handlingsprogrammet nu kapitelvis

    Nu kan du läsa Svenska språknämndens handlingsprogram Tänk om … kapitelvis på vår webbplats, och läsa just det som angår dig och ditt område. Handlingsprogrammet berör följande områden: familjen, skolan, den högre...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/2005

    Kyssas i presens

    Fråga: Hur böjs verbet kyssas i presensform? Svar: Kyssas hör till de verb i svenskan som har reciprok betydelse. Den reciproka betydelsen hos verbens s-former betecknar ömsesidighet; kyssas betyder ’kyssa varandra’....

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/2005

    Handling eller dokument?

    Fråga: Vad är det för skillnad mellan handling och dokument? Svar: Det förefaller som om dokument var det allmännare och mer övergripande ordet av de två. Terminologicentrum TNC har föreslagit följande definition av...

    Läs mer

  • Språkfrågor 4/2005

    American Express-kort

    Fråga: Jag har sett varianterna ”American Express kort” utan bindestreck, ”American Express-kort” med bindestreck och ”American Express ‑kort” med bindestreck och mellanrum före bindestrecket. Vilket alternativ är...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/2005

    Landstigning förbjuden?

    Fråga: Kära språkrådgivare! Vårt problem är: ”Landstigning förbjuden” eller ”Landstigning förbjudet”. Vi har ju vår egen uppfattning om saken, men den kan ju vara fel … Svar: Huvudregeln är att adjektiv som är...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2005

    Omställningsskydd

    muutosturva = omställningsskydd Omställningsskyddet stöder uppsagda arbetstagare att få ett nytt arbete. Det officiella namnet är tillägg för sysselsättningsplan (fi. työllistymisohjelmalisä). För att få detta tillägg...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/2005

    Vägkorridor

    Fråga: Jag har märkt att man i finska texter ofta använder begreppet laatukäytävä, när man talar om en trafikrutt t.ex. för kollektivtrafik till och från en flygplats, en järnvägsstation eller motsvarande – alltså en...

    Läs mer

Sida 81 av 129
  • 56
  • 57
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76
  • 77
  • 78
  • 79
  • 80
  • 81
  • 82
  • 83
  • 84
  • 85
  • 86
  • 87
  • 88
  • 89
  • 90
  • 91
  • 92
  • 93
  • 94
  • 95
  • 96
  • 97
  • 98
  • 99
  • 100
  • 101
  • 102
  • 103
  • 104
  • 105
  • 106
— Antal per sida
Visar 1 601-1 620 av 2 578 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Enskilda artikelförfattare ansvarar själva för åsikterna i sina artiklar.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket