Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 2/2005
Mikael Reuter
Finlandssvenska ord i SAOL
En ny trettonde upplaga av Svenska Akademiens ordlista ska komma ut nästa år. Bland det som revideras finns de finlandssvenska orden och ordbetydelserna i ordlistan, som i den gällande 12 upplagan är cirka 350. Liksom...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
I, på eller inom ett område?
Fråga: Heter det i, på eller inom ett område? Svar: Det är inte alltid lätt att välja rätt preposition i svenskan. Ibland finns det flera olika prepositioner som kan användas med ett och samma substantiv. Så är det...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Peer review på svenska?
Fråga: Hej, jag undrar vilken term som används på svenska för peer review, dvs. då kolleger läser igenom och kommenterar varandras akademiska texter. I ett manuskript stötte jag nämligen på följande formulering, som...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Utelämna + preposition
Fråga: Vilken preposition används med verbet utelämna; heter det utelämna i en skrivelse eller från en skrivelse? Svar: I konstruktionsordboken Svenskt språkbruk finns ett par exempel på utelämna med prepositionen i,...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Ledningsgrupp
Fråga: Vad är johtoryhmä på svenska? Svar: På svenska talar vi om ledningsgrupp, ledargrupp eller styrgrupp. Det är alltså fråga om en grupp som består av direktören och cheferna vid t.ex. ett företag.
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Anslutande artikel
Fråga: Jag håller på att översätta instruktioner för en enkät till tidningsredaktioner och nu har jag stött på uttrycket henkilöivä kainalojuttu. Jag begriper inte riktigt vad som menas med kainalojuttu. Svar: På...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Samservice på medborgarkontor
Fråga: Finns det något ord för yhden luukun periaate på svenska? Svar: Yhden luukun periaate är ett begrepp som innebär att de kommunala tjänsterna erbjuds på ett och samma ställe. På svenska kan vi tala om samservice...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Turism för alla
Fråga: Undrar vad man på svenska använder för ord för esteetön matkailu? Jag och min kollega har preliminärt använt uttrycket ”gränslös turism”. Kan det vara frågan om det? Det är alltså frågan om turism för människor...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Har du beslutat dig?
Fråga: Hur böjs verbet besluta? Kan man göra ett beslut? Svar: Besluta böjs besluta, beslutar, beslöt/beslutade, beslutat. Böjningen besluter, beslutit, som är vanlig i Finland, är ålderdomlig men inte felaktig....
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Hur översätta hearing?
Fråga: Jag har blivit uppmanad att byta ut ordet hearing mot ”höring” i en av mina texter. Hur är det, har ordet höring genom skandinavisk påverkan börjat tränga in i svenskan? Enligt SAOL heter det ju hearing, ‑en...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Den stegvisa förändringen
Fråga: Är det korrekt att använda ord av typen gradvis som adjektiv, t.ex. i uttryck som ett gradvist övertagande? Svar: Ord av detta slag på ‑vis, t.ex. delvis, gradvis, parvis, radvis och stegvis, betecknas...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Bombay
Fråga: Det officiella namnet på den indiska staden Bombay är sedan några år tillbaka Mumbai. Vilket namn ska vi använda på svenska? Svar: Trots att det officiella namnet är Mumbai håller de svenska medierna än så...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Pålägg
Fråga: Hur ska det finska ordet levite översättas till svenska? Svar: Stora finsk-svenska ordboken ger den allmänna motsvarigheten bredbart pålägg, som säkert passar bra i många sammanhang. Dessutom ger ordboken...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Kanadensare i Kanada
Fråga: Heter det Canada eller Kanada på svenska? Svar: Tidigare rekommenderades Canada med c. Formen Kanada har emellertid segt levt kvar, och eftersom också avledningarna kanadensisk och kanadensare skrivs med k är...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Symtom eller symptom?
Fråga: Heter det symtom eller symptom? Svar: Bägge formerna går an. De upptas som alternativa former i Svenska Akademiens ordlista.
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Ungdomligt
Fråga: Jag har fäst mig att ordet ungdom ofta används i singularis i betydelsen ’ung människa’. Exempel: Det saknades en ungdom i laget; Han var stödperson för en ungdom. Är det här rätt? I bestämd form (ungdomen) går...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Richterskala
Fråga: Skrivs richterskala med stor eller liten bokstav? Svar: Sammansatta ord där förleden är ett egennamn skrivs med stor bokstav om förleden har kvar sin namnkaraktär: Estlandsvän, Hitlertiden, Åbotrakten,...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Hur uttalas byrå?
Fråga: Jag har alltid uttalat ordet byrå med betoning på första stavelsen (’by:rå) när det har betydelsen ’möbel’ och med betoning på andra stavelsen (by’rå) när det har betydelsen ’kontor’. Nu har jag hört att...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Personbeteckning eller personnummer?
Fråga: Jag har förstått att personbeteckning (fi. henkilötunnus) är en finlandism och att det heter personnummer i Sverige. Kan vi fritt använda det senare ordet också i Finland? Vad heter förresten henkilötunnuksen...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Policy i pluralis?
Fråga: Hur böjs ordet policy i pluralis? Svar: Ordet policy definieras i Svensk ordbok som ’grundprinciper för ett företags eller en organisations handlande’. Man kan t.ex. tala om en tidnings policy i en viss fråga....
Läs mer