Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 1/2005
Rune Skogberg
Visioner, värderingar och önskade positioner
Det är lätt att gå vilse i snårskogen när företag och myndigheter presenterar sina värderingar och visioner, strategiska avsikter och målbilder. Rune Skogberg reder ut ord och uttryck inom strategisk styrning.
Läs mer
- Artikel 3/2005
Finsk-svensk-finsk vinordlista
Svenska språkbyråns sommarpraktikant Malin Borgström har uppdaterat och bearbetat en finsk-svensk-finsk vinordlista som ursprungligen ingick i Sverigefinska språknämndens tidskrift Kieliviesti 2/2003. Vinexperten Georg H. Borgström har granskat faktainnehållet. De ord som försetts med en asterisk (*) förklaras på sidan 25.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Birgitta Lindgren
Med svenskan in i ett nytt årtusende
Svenskan överlevde detta sekelskifte och skall förhoppningsvis leva kvar ett bra tag till. Tillväxten av nya ord hittills är det i alla fall inget fel på. Birgitta Lindgren, nyordsredaktör vid Svenska språknämnden, ger här en överblick över nyorden under det nya årtusendets och århundradets första år.
Läs mer
- Artikel 2/2005
Catrin Norrby
Du, ni, titel eller förnamn?
Catrin Norrby redogör för det svenska tilltalsskicket i Finland och Sverige i början av tjugohundratalet. Vem säger ni och vem säger du?
Läs mer
- Artikel 3/2005
Mats-Peter Sundström
Översättning och språkkontakt i Europaparlamentet
Nästan en tredjedel av översättarna i Europaparlamentets svenska översättningsenhet är finlandssvenskar. Mats-Peter Sundström som är en av dem frågar sig vad detta beror på och om detta syns i översättningarna.
Läs mer
- Artikel 4/2005
Mickel Grönroos
Från översättningsminne till översättningsintelligens
Datorn kommer att revolutionera översättningsarbetet. Detta har man påstått i över 60 år. Men fortfarande lämpar sig automatisk maskinöversättning endast för texter ur väl avgränsade domäner och ett översättningsminne är bara till nytta om texten som ska översättas motsvarar tidigare översatt text. Är datorn inte översättarens bäste vän trots allt? Artikeln bygger på ett anförande om datorstödd översättning som Mickel Grönroos höll på det svensk-finska översättarseminariet i Vasa i september 2005.
Läs mer
- Artikel 1/2005
Mikael Reuter
Vad betyder finlandssvensk?
Det har sagts att det är ett typiskt finlandssvenskt drag att ta avstånd från benämningen finlandssvensk. Man vill inte vara finlandssvensk utan till exempel tvåspråkig helsingforsare, svenskösterbottning eller...
Läs mer
- Artikel 4/2005
Ylva Hård af Segerstad
Kreativt och välanpassat språkbruk i nya medier
E-post, chatt och textmeddelanden utarmar språket menar vissa. Ylva Hård af Segerstad menar att det är precis tvärtom. Att till exempel skriva textmeddelanden på ett begränsat utrymme gör oss kreativa. Vi anpassar oss efter respektive medium enligt de förutsättningar som ges.
Läs mer
- Artikel 3/2005
Mikael Reuter
Språkriktighet, förflackning och finlandssvenska
Den nya Språkriktighetsboken, utgiven av Svenska språknämnden, har redan fått berättigad uppmärksamhet också i våra finlandssvenska medier. I det här numret av Språkbruk presenteras den kort av redaktören Jan...
Läs mer
- Artikel 2/2005
Mikael Reuter
Finlandssvenska ord i SAOL
En ny trettonde upplaga av Svenska Akademiens ordlista ska komma ut nästa år. Bland det som revideras finns de finlandssvenska orden och ordbetydelserna i ordlistan, som i den gällande 12 upplagan är cirka 350. Liksom...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
I, på eller inom ett område?
Fråga: Heter det i, på eller inom ett område? Svar: Det är inte alltid lätt att välja rätt preposition i svenskan. Ibland finns det flera olika prepositioner som kan användas med ett och samma substantiv. Så är det...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Peer review på svenska?
Fråga: Hej, jag undrar vilken term som används på svenska för peer review, dvs. då kolleger läser igenom och kommenterar varandras akademiska texter. I ett manuskript stötte jag nämligen på följande formulering, som...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Utelämna + preposition
Fråga: Vilken preposition används med verbet utelämna; heter det utelämna i en skrivelse eller från en skrivelse? Svar: I konstruktionsordboken Svenskt språkbruk finns ett par exempel på utelämna med prepositionen i,...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Ledningsgrupp
Fråga: Vad är johtoryhmä på svenska? Svar: På svenska talar vi om ledningsgrupp, ledargrupp eller styrgrupp. Det är alltså fråga om en grupp som består av direktören och cheferna vid t.ex. ett företag.
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Anslutande artikel
Fråga: Jag håller på att översätta instruktioner för en enkät till tidningsredaktioner och nu har jag stött på uttrycket henkilöivä kainalojuttu. Jag begriper inte riktigt vad som menas med kainalojuttu. Svar: På...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Samservice på medborgarkontor
Fråga: Finns det något ord för yhden luukun periaate på svenska? Svar: Yhden luukun periaate är ett begrepp som innebär att de kommunala tjänsterna erbjuds på ett och samma ställe. På svenska kan vi tala om samservice...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Turism för alla
Fråga: Undrar vad man på svenska använder för ord för esteetön matkailu? Jag och min kollega har preliminärt använt uttrycket ”gränslös turism”. Kan det vara frågan om det? Det är alltså frågan om turism för människor...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2004
Har du beslutat dig?
Fråga: Hur böjs verbet besluta? Kan man göra ett beslut? Svar: Besluta böjs besluta, beslutar, beslöt/beslutade, beslutat. Böjningen besluter, beslutit, som är vanlig i Finland, är ålderdomlig men inte felaktig....
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Hur översätta hearing?
Fråga: Jag har blivit uppmanad att byta ut ordet hearing mot ”höring” i en av mina texter. Hur är det, har ordet höring genom skandinavisk påverkan börjat tränga in i svenskan? Enligt SAOL heter det ju hearing, ‑en...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2004
Den stegvisa förändringen
Fråga: Är det korrekt att använda ord av typen gradvis som adjektiv, t.ex. i uttryck som ett gradvist övertagande? Svar: Ord av detta slag på ‑vis, t.ex. delvis, gradvis, parvis, radvis och stegvis, betecknas...
Läs mer