Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Avdelningar - Språkbruk

Avdelningar

Se alla Aktuell litteratur Artikel Intervju Krönikan Ledare Noterat Nyheter Opinion Perspektiv på finlandismer Språkfrågor
  • Brev till Språkbruk
  • Citat
  • Debatt
  • Dialekt
  • Dialektfrågan
  • Kommentarer
  • Kåseri
  • Minoritetsspråk i Europa
  • Perspektiv på finlandismer
  • Språkkontakt
  • Språknotiser
  • Språkprofilen
  • Språkfrågor 1/2005

    Skejta och skejtning

    Fråga: Jag har förstått att det går bra att skriva ordet skejta med svensk stavning. Men finns det ett motsvarande substantiv skejting eller skejtning? Och finns det någon svensk motsvarighet till skateboard? Svar:...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/2005

    Paret Karlsson

    Fråga: Heter det paret Karlsson är bekymrade eller paret Karlsson är bekymrat? Svar: Ordet par är ett s.k. kollektivt substantiv som är singularis till formen men betecknar två individer. Konstruerar vi predikatet...

    Läs mer

  • Språkfrågor 3/2005

    Effektivaste eller mest effektiva?

    Fråga: Kan man säga effektivaste? Heter det inte den mest effektiva? Svar: Adjektiv kan kompareras antingen med ändelser (glad, gladare, gladast) eller genom omskrivning (äkta, mer äkta, mest äkta). De flesta adjektiv...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2005

    Pia Westerberg

    Arbetsmarknadsord

    En ny arbetsmarknadsordlista har kommit ut. Ordlistan, som utarbetats i samarbete mellan Finans­ministeriet och Statsrådets kansli, innehåller omkring 370 begrepp som hänför sig till statens arbetsgivar- och...

    Läs mer

  • Noterat 2/2005

    Pia Westerberg

    Ordspråk och talesätt

    År 1559 avslutade den flamländske konstnären Pieter Bruegel d.ä. sin berömda tavla Nederländska ordspråk i vilken han visualiserade över 150 ordspråk och talesätt. Britta Juska-Bacher, forskare vid universitetet i...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2005

    Sofia Wallin

    Ny upplaga av Finsk-svensk utbildningsordlista

    Sedan den första upplagan av utbildningsordlistan utkom 1997 har en hel del nya termer tillkommit i och med att utbildningslagstiftningen förnyats och nya läroplaner fastställts för såväl den allmänbildande...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/2005

    Alexander Paile

    Datorn granskar språket

    Datorn granskar språket är en utmärkt liten bok för den som är intresserad av hur språkgranskningsprogram fungerar – av deras brister och möjligheter. Den lämpar sig också för var och en som skriver på dator och som...

    Läs mer

  • Noterat 2/2005

    Mikael Reuter

    Ny medarbetare

    Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken har i år två nya medarbetare. Pol.mag. Maria Lindh-Garreau arbetar sedan början av maj som språkutbildare inom projektet Språkörat (språkvård och...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2005

    Pia Westerberg

    Ny högskoleordlista

    En ny högskoleordlista har utkommit. Ordlistan innehåller högskoleterminologi på sju språk (finska, svenska, engelska, tyska, spanska, franska och ryska). Ordlistan innehåller inemot 900 centrala begrepp och...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2005

    Maria Lindh-Garreau

    Från korrektur till språkansvar

    Det finns ett litet rum, knappt större än ett skåp, på Åbo Underrättelser. Det är ett slags bur med fönster mot redaktionen, en centralt belägen men ändå avskild plats. Korrektur står det ovanför. Det rummet är numera...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2005

    Alexander Paile

    Tillgängliga webbplatser

    I den nyutkomna boken Tillgängliga webbplatser – i praktiken behandlar författarna Helena Englund och Maria Sundin frågor om webbdesign med tanke på läsare med begränsad förmåga att tillgodogöra sig text. Läsförmågan...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/2005

    Malin Dahlman

    Förortsslang

    I min värld har en stockholmare som talar riktig stockholmska varit en söderkis eller söderböna som talar med släpig och nasal röst, inte gör skillnad mellan kort ö och u och drar ut på breda långa e-ljud: ”Hurru-du,...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2005

    Urban Östberg

    Idiom och ordspråk med djur

    Spela apa, ha en räv bakom örat och vara som hund och katt är alla exempel på uttryck som innehåller namn på olika slags djur. En sammanfattande benämning för de flesta av dem är idiom, fasta fraser med –...

    Läs mer

  • Noterat 2/2005

    Malin Borgström

    Fras- och idiomlistor på tjeckiska och polska

    Phraseologica bohemica & polonica är en cd-rom med fras- och idiomlistor på tjeckiska och polska. Den tjeckiska listan är från A till O och är översatt till ungerska, finska och svenska. Fraslistan på polska finns...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2005

    Mikael Reuter

    Ny bok om fonetikens grunder

    ”Ingen av de fonologiska modeller som vi betraktat ger en komplett eller invändningsfri beskrivning av ljuden och ljudmönstren i jordens språk. Ett flertal alternativa teoretiska ansatser har också prövats (– –). Men...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 3/2005

    Marianne Blomqvist

    Ny svensk-estnisk ordbok

    När jag i förrfjol kvistade in i en bokhandel, en raamatukauplus, i Gamla stan i Tallinn för att köpa en svensk-estnisk ordbok, var det enda man kunde erbjuda ett ficklexikon tryckt 2002. Det fick duga som första...

    Läs mer

  • Noterat 2/2005

    Sofia Wallin

    Ny idrottsordlista

    Vad är vardagsmotion och vad heter kuntoliikunta på svenska? Vilken benämning har spelarna i ett volleybollag och vad kallas piruetterna i konståkning? Forskningscentralen för de inhemska språken håller i samarbete...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2005

    Lars Hedman

    Visst är hon längre än mig

    Vi språkbrukare, inte minst vi journalister, lyfter ofta pekfingret för att markera ”så heter det verkligen inte”. Vi kan påstå att det heter ”ta i betraktande”, ”före morgonen” och ”längre än jag” och att allt annat...

    Läs mer

  • Artikel 2/2005

    Robin Fortelius

    Biblioteken som svenska språkbärare

    I dag kan vi göra mycket annat än bara låna böcker på ett bibliotek. Robin Fortelius berättar bland annat om hur våra bibliotek utvecklats till sanna kunskapscentrum och vad biblioteken egentligen gör på webben. Dessutom betonar han vikten av bibliotekens språkbärande roll.

    Läs mer

  • Artikel 4/2005

    Kjell Weimer

    Ytterligare en finlandism?

    Har Kjell Weimer upptäckt en ny finlandism? Här redogör han för sina iakttagelser beträffande användningen av ordet ytterligare i finlandssvenskan. Artikeln bygger på det föredrag Kjell Weimer höll på konferensen Svenskan i Finland i Jyväskylä i våras.

    Läs mer

Sida 83 av 129
  • 58
  • 59
  • 60
  • 61
  • 62
  • 63
  • 64
  • 65
  • 66
  • 67
  • 68
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76
  • 77
  • 78
  • 79
  • 80
  • 81
  • 82
  • 83
  • 84
  • 85
  • 86
  • 87
  • 88
  • 89
  • 90
  • 91
  • 92
  • 93
  • 94
  • 95
  • 96
  • 97
  • 98
  • 99
  • 100
  • 101
  • 102
  • 103
  • 104
  • 105
  • 106
  • 107
  • 108
— Antal per sida
Visar 1 641-1 660 av 2 578 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Enskilda artikelförfattare ansvarar själva för åsikterna i sina artiklar.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket