Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 3/2003
von och af i namn
I adliga efternamn som von Numers och af Björkesten ska namnpartikeln skrivas med liten bokstav, oberoende av om namnet kommer först i en mening eller inte. Detta gäller även namn som inleds med de la, de, di, la...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Om salvor och krämer
Fråga: Vad är skillnaden mellan kräm och salva? Svar: Både salva och kräm kan användas antingen i medicinskt eller kosmetiskt syfte. En kräm liknar en salva men innehåller en större andel vatten, vilket gör den...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Lite grann
Fråga: Heter det lite grand eller lite grann? Svar: Substantivet grand betyder enligt Svensk ordbok ’liten partikel’, men det används också allmännare om en obetydlig mängd eller tidsrymd. I Bibeln talas det om att se...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Genitiv av prepositionsfraser
Fråga: Hur ska jag bilda genitiv av Bankföreningen i Finland? Det låter så stelt att säga till exempel ”Bankföreningens i Finland årsmöte”. Svar: Tidigare ansågs det att genitiv-s skulle fogas till huvudordet och inte...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Betalningsanmärkning
Om man inte har skött sina räkningar kan man råka ut för en anteckning i kreditupplysningsregistret, vilket till exempel kan leda till att man inte får låna pengar eller skaffa kreditkort på en viss tid. Denna...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Sexman
Fråga: Vad betyder sexman? Svar: Det är fråga om en historisk benämning. Enligt uppslagsverket Finland var en sexman eller rotemästare en person ”som av sockenstämman utsågs att ansvara för vissa kyrkliga...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Heimlichmanövern
Fråga: Vad heter Heimlichin ote på svenska? Svar: Enligt Nationalencyklopedin är det korrekta uttrycket Heimlichmanövern, och en koll på webben bekräftar detta. ”Heimlichs grepp” är tydligen en direkt översättning...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Förnybar och förnyelsebar
Fråga: Heter det förnybar eller förnyelsebar? Svar: Båda formerna förekommer och tas upp i Svenska Akademiens ordlista och andra ordböcker. Vi rekommenderar ändå i första hand förnybar, dels för att adjektiv på ‑bar i...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
HIV eller hiv?
Fråga: Ska vi skriva hiv/HIV med stora eller små bokstäver? Svar: Båda förkortningarna finns med i Svenska Akademiens ordlista (tolfte upplagan), men bara hivanges som förled i sammansättningar: hiv-drabbad, hiv-test,...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Han eller hon?
Fråga: Vad ska vi numera använda för pronomen för substantiv som kan stå för både män och kvinnor, t.ex. individ, elev, kund? Tidigare skulle man ju i allmänhet använda han. Svar: I detta jämställdhetens tidevarv kan...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Servetter
Fråga: Heter det serviett eller servett? Svar: På svenska heter det servett. Man ser ofta stavningen ”serviett” i Finland, vilket antagligen till en del beror på att ordet på finska heter servietti och på franska...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Illamående
Fråga: Kan uttryck som illamående, må illa användas när någon mår dåligt psykiskt? Svar: Ibland används illamående och må illa i sammanhang där det tydligt är fråga om psykisk ohälsa. För en tid sedan stod det till...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Yhteisö
Fråga: Hur översätta finskans yhteisö? Svar: Yhteisö är ett relativt vanligt finskt ord som det många gånger är besvärligt att översätta till svenska. Översättningen är alltid beroende av sammanhanget. Det svenska...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Munsbit, inte mumsbit!
Fråga: Heter det munsbit eller mumsbit? Svar: Det korrekta uttrycket är munsbit, och enligt Svensk ordbok (1999) betyder det ”lämplig mängd mat för en tugga”. Ordet används även överfört om en mycket lätt uppgift...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Släktnamn eller efternamn?
Fråga: Heter det släktnamn eller efternamn? Svar: När det gäller lagtext är det en skillnad mellan Sverige och Finland. I sverigesvensk lagtext används nämligen efternamn i betydelsen ’namn som anger släkt- eller...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Gediget uttal
Fråga: Hur uttalas ordet gedigen? Jag har hört folk uttala det med sch-ljud i början, men så uttalar jag inte det själv. Svar: Gedigen uttalas enligt Svensk uttalsordlista (1994) je’di:gen, alltså med j i början och...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Dur och moll
Fråga: Varför heter tonarterna dur och moll på svenska men major och minor på engelska? Svar: Svenskans dur och moll kommer från latinets durus, hård, respektive mollis, mjuk. Benämningen dur sägs utgå från den...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Förkortning av veckodagar
Fråga: Hur förkortas veckodagarnas namn? Svar: Det normala sättet att förkorta veckodagarnas namn är att helt enkelt stryka leden dag och använda mån., tis., ons., tors., fre., lör., sön. Enligt Svenska skrivregler...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
S:t Michel
Fråga: Hur förkortas Sankt i namn som Sankt Michel, Sankt Petersburg osv.? Svar: Sankt förkortas S:t. Det blir alltså S:t Michel, S:t Petersburg, S:t Karins osv. Observera att förkortningen St. i ortnamn betyder Stora...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Du eller du, Ni eller ni?
Fråga: Ska tilltalspronomenen du och ni skrivas med stor eller liten bokstav t.ex. i reklamtext? Svar: Svenska skrivregler (punkt 128) ger följande klara regler för när stor respektive liten bokstav ska användas: 1....
Läs mer