Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 1/2004
Ilse Cantell
Andra uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken
Den Stora finsk-svenska ordboken har uppdaterats och utkommer i en ny upplaga i höst. Ordboksredaktören Ilse Cantell berättar hur uppdateringen av Stora finsk-svenska ordboken gått till.
Läs mer
- Artikel 4/2004
Monica Äikäs
Vart tog sambandsorden vägen?
Vad är det som gör att vissa texter är lättare att läsa och har mer flyt än andra? Monica Äikäs, som bl.a. språkgranskar läromedel på Svenska språkbyrån, diskuterar sambandsordens betydelse i översatt läromedelstext.
Läs mer
- Artikel 2/2004
Hans Landqvist
Ord och gränser – om sushi, sal och ett antal andra ord i svenskan
I den här artikeln behandlar Hans Landqvist några frågor om förändringar i svenskans ordförråd utifrån sitt eget och andras arbete inom projektet. Artikeln utgår från ett föredrag vid 2003 års Humanistdagar vid Göteborgs universitet.
Läs mer
- Artikel 3/2004
Per Amnestål
Språkarbete på HBL
Språkarbete på HBL
Läs mer
- Artikel 3/2004
Marit Lindqvist
"Språk får inte bli en sanitetsteknisk fråga" – om språkgranskning av finlandssvensk skönlitteratur
"Språk får inte bli en sanitetsteknisk fråga" ‑ om språkgranskning av finlandssvensk skönlitteratur
Läs mer
- Artikel 1/2004
Magnus Hinnenberg
Ny finsk-svensk-finsk militärordbok
I vår utkommer en ny finsk-svensk-finsk militärordbok. Magnus Hinnenberg berättar här om bakgrunden till ordboken och om arbetet med den. Magnus Hinnenberg är chef för språk- och översättningssektorn vid Försvarsmaktens central för utvecklingen av utbildningen (FöCUU).
Läs mer
- Artikel 4/2004
Anna Sågvall Hein
Maskinöversättningens mål och möjligheter
Vad kan översättas maskinellt i dag? Och hurdant blir resultatet? Anna Sågvall Hein, professor i datorlingvistik vid Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet, presenterar det senaste inom maskinell översättning.
Läs mer
- Artikel 1/2004
Fredrik Hertzberg
"Och att brott mot den språkkonvention". Den finlandssvenska modernismens språkbrott i sociohistorisk belysning
Litteraturvetaren, fil. dr Fredrik Hertzberg menar att de finlandssvenska modernisternas språkrevolt till en stor del handlade om att överbrygga det gap som uppstått mellan människan och språket genom den språkliga standardiseringen i början av 1900-talet. Den litterära modernismen var ett försök att jämka det litterära språket till det moderna samhället. Modernisterna upptäckte att finlandssvenskan hade en stark egen estetisk potential.
Läs mer
- Artikel 4/2004
Theodor Kallifatides
Att översätta sig själv
På översättarseminariet i Sigtuna i september 2004 höll författaren Theodor Kallifatides ett bejublat middagstal som vi till vår stora glädje nu kan publicera i Språkbruk.
Läs mer
- Artikel 2/2004
Caroline Sandström
Hur hon, han, he blivit den och de i Nyland
Caroline Sandström har forskat i dialektutjämningen i östra och mellersta Nyland. I sin licentiatavhandling Från tre genus till två i östra och mellersta Nyland undersöker hon de förändringar som skett i Nyland under den senare hälften av 1900-talet.
Läs mer
- Artikel 3/2004
Rickard Domeij
Datorn granskar språket – hur påverkar tekniken oss?
Datorn granskar språket ‑ hur påverkar tekniken oss?
Läs mer
- Artikel 1/2004
Mikael Reuter
Ord, ord, ord ...
Det står mycket om ord i det här numret av Språkbruk, och det är ingen tillfällighet. Inom det närmaste halvåret utkommer dels en ny och kraftigt omarbetad och uppdaterad upplaga av Stora finsk-svenska ordboken, dels...
Läs mer
- Artikel 4/2004
Mikael Reuter
Från ord till handling
Det så kallade idémötet i Åbo i oktober, med rubriken För svenskan – i tid, hade som ett av sina huvudsyften att lyfta fram de möjligheter som den nya språklagen ger oss och de förslag till språkstärkande åtgärder som...
Läs mer
- Artikel 3/2004
Mikael Reuter
Hur eniga är vi om språknormen?
Hur eniga är vi om språknormen?
Läs mer
- Artikel 2/2004
Mikael Reuter
Språkteknologi är dagens melodi – men det är människan som behärskar språket
Det var knappast någon tillfällighet att årets traditionella Hugo Bergroth-dag på Hanaholmen den 18 maj blev en sådan publiksuccé att ett femtiotal hugade deltagare rentav måste avvisas. Språkvårdsdagens tema var...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Skönheten finns i betraktarens öga
Fråga: Finns det någon svensk motsvarighet till det engelska uttrycket beauty is in the eye of the beholder? Svar: Det engelska uttrycket myntades av den irländska författaren Margaret Wolfe Hungerford i boken Molly...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
När stavningsprogrammet har fel
Fråga: Mitt stavningsprogram reagerar ibland på ord som jag är säker på att jag har stavat rätt. Vad är det för fel på dem? Svar: Alla stavningsprogram måste utgå från någon form av ordlista som ger rätt former av...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Ha en bra dag
Fråga: Är det verkligen korrekt att säga ”ha en bra dag” till någon? Är det inte engelska på svenska? Svar: Uttrycket ”Ha en bra dag!” kommer mycket riktigt från engelskans ”Have a nice day!”. Det är relativt...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Sting och styng
Fråga: Hjälp oss att lösa en tvist – heter det sting eller styng, det man får när man springer? Svar: Sting och styng är två former av samma ord – för övrigt samma ord som har gett oss stygn, som är en så kallad...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Att planka
Fråga: Jag har på sistone sett verbet planka använ das om att låta bli att betala bussbiljett. Är det ett nytt ord och kan jag börja använda det? Svar: Verbet planka finns både i Svensk ordbok och Bonniers svenska...
Läs mer