Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 3/2003
Illamående
Fråga: Kan uttryck som illamående, må illa användas när någon mår dåligt psykiskt? Svar: Ibland används illamående och må illa i sammanhang där det tydligt är fråga om psykisk ohälsa. För en tid sedan stod det till...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Yhteisö
Fråga: Hur översätta finskans yhteisö? Svar: Yhteisö är ett relativt vanligt finskt ord som det många gånger är besvärligt att översätta till svenska. Översättningen är alltid beroende av sammanhanget. Det svenska...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Munsbit, inte mumsbit!
Fråga: Heter det munsbit eller mumsbit? Svar: Det korrekta uttrycket är munsbit, och enligt Svensk ordbok (1999) betyder det ”lämplig mängd mat för en tugga”. Ordet används även överfört om en mycket lätt uppgift...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Släktnamn eller efternamn?
Fråga: Heter det släktnamn eller efternamn? Svar: När det gäller lagtext är det en skillnad mellan Sverige och Finland. I sverigesvensk lagtext används nämligen efternamn i betydelsen ’namn som anger släkt- eller...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Gediget uttal
Fråga: Hur uttalas ordet gedigen? Jag har hört folk uttala det med sch-ljud i början, men så uttalar jag inte det själv. Svar: Gedigen uttalas enligt Svensk uttalsordlista (1994) je’di:gen, alltså med j i början och...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Dur och moll
Fråga: Varför heter tonarterna dur och moll på svenska men major och minor på engelska? Svar: Svenskans dur och moll kommer från latinets durus, hård, respektive mollis, mjuk. Benämningen dur sägs utgå från den...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Förkortning av veckodagar
Fråga: Hur förkortas veckodagarnas namn? Svar: Det normala sättet att förkorta veckodagarnas namn är att helt enkelt stryka leden dag och använda mån., tis., ons., tors., fre., lör., sön. Enligt Svenska skrivregler...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
S:t Michel
Fråga: Hur förkortas Sankt i namn som Sankt Michel, Sankt Petersburg osv.? Svar: Sankt förkortas S:t. Det blir alltså S:t Michel, S:t Petersburg, S:t Karins osv. Observera att förkortningen St. i ortnamn betyder Stora...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Du eller du, Ni eller ni?
Fråga: Ska tilltalspronomenen du och ni skrivas med stor eller liten bokstav t.ex. i reklamtext? Svar: Svenska skrivregler (punkt 128) ger följande klara regler för när stor respektive liten bokstav ska användas: 1....
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Vård eller behandling?
Fråga: Journalister verkar inte veta att det är en viss skillnad mellan vård och behandling (”hoito” på finska). De skriver ”dialysvård” och ”insulinvård”, ”vårdmetoder” etc. när de egentligen avser behandling. Svar:...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2003
Bibeln eller bibeln?
Fråga: Skrivs Bibeln med stor eller liten bokstav? Svar: Enligt Svenska skrivregler (punkt 126) används oftast stor bokstav i namn på religiösa skrifter: Bibeln, Koranen, Talmud.Det här gäller dock bara när namnet...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Spendera tid
Fråga: Jag blir allt mer trött på folk som säger att de ”spenderar” tid, spendera en dag i Stockholm till exempel. Möjligtvis kan man göra det till en finess att medvetet säga att man har spenderat kvällen framför...
Läs mer
- Artikel 1/2003
Mia Falk
Svenskan kommer förändras
Jag är rätt ung ännu, och får som språkvårdare ibland uppleva att äldre språkbrukare fördömer eller åtminstone ogillar språkdrag som i mitt personliga språk känns som det enda naturliga valet. De här diskussionerna om...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Malapropism
Fråga: Vad är en malapropism? Svar: En malapropism är ett felaktigt bruk av ett ord eller uttryck. En malapropism uppstår då talaren har missuppfattat ett ords betydelse och förväxlat detta med betydelsen hos ett ord...
Läs mer
- Noterat 1/2003
Språkörat hjälper tidningarna
De finlandssvenska dagstidningarna, Finska Notisbyrån och Forskningscentralen för de inhemska språken har inlett ett samarbete för att stärka och förbättra det skrivna språket i medierna. Projektet, som går under...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
Klassisk eller klassicistisk?
Fråga: Heter det klassisk musik eller klassicistisk musik? Svar: Klassisk och klassicistisk musik står för två delvis olika begrepp. Klassisk musik har två betydelser, för det första musik som under en längre epok har...
Läs mer
- Noterat 1/2003
Den nordiska språkkonventionen utvidgas
De nordiska ländernas regeringar undertecknade den 17 juni 1981 en konvention om nordiska medborgares rätt att använda sitt eget språk i ett annat nordiskt land. Konventionen trädde i kraft den 1 mars 1987 för...
Läs mer
- Noterat 1/2003
Nordterm 2003
Nordterm, samarbetsforumet för de nordiska terminologiorganen, anordnar vartannat år en konferens som är öppen för alla som är intresserade av terminologiska frågor. Konferensen Nordterm 2003 hålls den 11 till 14 juni...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2003
I faggorna
Fråga: Varifrån kommer det konstiga uttrycket vara i faggorna (t.ex. det är regn i faggorna)? Jag har aldrig hört ordet fagga i andra sammanhang. Svar: I nutida svenska förekommer fagga i bara uttrycket vara i...
Läs mer
- 1/2003
Svenskan i Finland 8
Konferensen Svenskan i Finland 8 ordnas av institutionen för Nordiska språk vid Tammerfors universitet den 16–17 oktober 2003. Konferensen hålls i Tammerforshuset. Programmet kommer att omfatta plenarföredrag och...
Läs mer