Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg, Ulla Onkamo
Ungegn – över 50 år av internationellt ortnamnssamarbete
Också ortnamnen har sitt eget FN-organ. Ungegn är ett forum där namnexperter från hela världen diskuterar till exempel hur ortnamn ska samlas in, stavas och translittereras.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg
Konkreta ord är som syre för hjärnan
Programledaren, komikern, författaren och språkvetaren Fredrik Lindström var en av talarna på konferensen Mediespråk 2018. Språkbruk ställde några frågor till honom.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg
Språkinstitutet ska stå för en genomtänkt språksyn
– Det är viktigt att vi bidrar med en objektiv och välgrundad språksyn i ett samhälle där det finns många olika åsikter om språk, säger Charlotta af Hällström-Reijonen, ny chef för Språkinstitutets svenska avdelning.
Läs mer
- Intervju 1/2018
Bianca Holmberg
Jan-Ola Östman – meriterad professor som vill förbättra världen
Engelska, pragmatik, teckenspråk, solvdialekt, ansvar och ideologi, nyanlända i Österbotten, nordiska språk. Emeritusprofessor Jan-Ola Östmans långa och ovanligt mångsidiga akademiska karriär började när han var på väg mot en natt på Amsterdams gator.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Kristy Beers Fägersten
På svenska svär vi gärna på engelska
Jävla skit eller what the fuck? För svordomsforskarna är det inte helt enkelt att definiera vad en svordom är. På svenska blir det till exempel allt vanligare att svära på engelska.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Anna Sågvall Hein
Den maskinella översättningen ökar – översättaren behövs ändå
Maskinell översättning har kommit i bruk alltmer på senare år. Det finns flera olika maskinöversättningstjänster tillgängliga på nätet, men den kvalitet som de olika tjänsterna erbjuder varierar.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2018
Bianca Holmberg
Talskrivarnas roll i politiken
Hans Gunnarsson och Staffan Thulin: Talskrivarna. Om retoriken i politiken. Carlssons Bokförlag 2017. 390 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2018
Pia Westerberg
Kreativ grammatik
Jessica Eriksson, Camilla Grönvall Fransson & Annelie K Johansson: Kreativ grammatikundervisning. Från förskoleklass till åk 6. Columbus förlag 2017. 247 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2018
Bianca Holmberg
Informativ och njutbar nöjesläsning om mat från A till Ö
Jan-Öjvind Swahn: Matens historia från A till Ö. Ordalaget 2017. 4 upplagan. 351 sidor.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Wivan Nygård-Fagerudd
Spetskunskap för tungspetsen
När sverigesvensken säger köld hör finlandssvensken ordet sköld. I princip. I praktiken förstår vi varandra väl och kan tryggt tala svenska enligt respektive variant. Men vilket är rätt uttal för den som sjunger Sibelius ”innan vinterns köld dig nådde”?
Läs mer
- Artikel 1/2018
Bianca Holmberg
Nyord i Norden 2017
De globala fenomenen #metoo och fejkade nyheter präglade hela Norden 2017. Samtidigt visar ord som lillavelger (Norge), josse (Finland), kompetensutvisning (Sverige) och kvotekonge (Danmark) vad som har varit aktuellt i respektive land under året.
Läs mer
- Artikel 1/2018
Anne Bergman
Påskdagarnas namn – gammal teologi och roliga påhitt
Namnen på påskdagarna kommer både från kyrklig och folklig tradition. Till de folkliga namnen hör till exempel mulenmåndag och kråkmåndag, tränutisdag och spatsertisdag.
Läs mer
- Ledare 1/2018
Pia Westerberg
Minerad språkmark
”Kan vi ha med en artikel i Språkbruk där skribenten diskuterar uttrycket shithole countries?” I vårt textcentrerade samhälle är vi livrädda att säga eller skriva fel ord vid fel tillfälle. Det handlar inte enbart om...
Läs mer
- Krönikan 1/2018
Jonas Jungar
Glöm det där med ”kort och kraftigt” – på webben är det nu långa rubriker som gäller
Det var antagligen en följd av det begränsade utrymmet i papperstidningen. Sättarna på tryckeriet hade bara ett visst antal tecken till sitt förfogande. Det koncisa och destillerade blev därmed något eftersträvansvärt i fråga om rubriksättning.
Läs mer
- Övriga 1/2018
Henrik Hu
Orsak och konsekvens
Det ena leder ofta till det andra, vi kan se samband och kausalitet. Ibland kan tingen kopplas till varandra, men lika ofta råder oklarhet. Det uppstår svamp om husen är för täta, en rygg tar skada av en dålig stol,...
Läs mer
- Artikel 4/2017
Susanna Nygård
Det förvirrande språket emoji
Många av oss använder emojier när vi skriver t.ex. meddelanden, men underlättar de textförståelsen eller gör de oss förvirrade?
Läs mer
- Krönikan 4/2017
Marina Meinander
Hällä väliä! Huvudsaken är att vi pratar med varandra
Min relation till språk är både traumatisk och lekfull. Det lekfulla kommer sig av att jag som elvaåring flyttade till Tyskland och kastades in i en heltysk miljö utan att kunna mera än fem ord tyska. Där sprattlade...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2017
Bianca Holmberg
Ohejdad ordglädje
Maria Sjödin: O som i ordbok. 2 563 ovanliga, oborstade, omistliga ord. Morfem 2017. 247 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2017
Charlotta af Hällström-Reijonen
Nyttan med språkvetenskap
David Håkansson, Anna-Malin Karlsson (red.): Varför språkvetenskap? Kunskapsintressen, studieobjekt och drivkrafter. Studentlitteratur 2017. 292 sidor.
Läs mer
- Artikel 4/2017
Monica Äikäs
Få, färre, färst – att fylla luckor i böjningsmönster
Kan man använda superlativformen färst av adjektivet få? Svaret är numera ja. Adjektivet få har tidigare saknat superlativform i Svenska Akademiens ordlista, men i den nyaste upplagan är böjningsmönstret fullständigt:...
Läs mer