Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Noterat 3/2017
Olika översättningsstrategier i Ryssland och i Sovjetunionen
Ryska översättares strategier har påverkats av samhällsklimatet visar Elena Rassokhina i sin avhandling Shakespeare’s sonnets in Russian: the challenge of translation. I avhandlingen granskar hon ryska översättningar...
Läs mer
- Noterat 3/2017
Vet du vad varsko betyder?
Hör du till dem som på skoj brukar göra det svenska högskoleprovets ordförståelseprov varje år för att testa hur många ord du kan? Brukar du klara det bra? Vet du vad tjänlig, burdus, varsko och pådrag betyder? En...
Läs mer
- Noterat 3/2017
Mysata, spelata och plugata i tvåspråkiga ungdomssamtal
I slutet av maj disputerade Jaana Kolu på sin doktorsavhandling i svenska vid Jyväskylä universitet. Kolus avhandling har namnet ”’Me ollaan mukana tässä experimentissä’” – Lingvistiska resurser och språkpraktiker i...
Läs mer
- Noterat 3/2017
Språk i Norden utkom med nytt nummer
Ett nytt nummer av Språk i Norden har utkommit. Det innehåller bland annat artiklar om språk och integration i Österbotten och nordisk och finsk språkpolitik i ett globalt perspektiv. Artiklarna bygger på de föredrag...
Läs mer
- Noterat 3/2017
Christoffer Herberts fick Yles språkpris
Journalisten Christoffer Herberts har tilldelats Svenska Yles språkpris för år 2016. Prismotiveringen lyder: ”Trots det höga tempot inom sportvärlden är Christoffer Herberts alltid mån om att ha ett välvårdat och...
Läs mer
- Noterat 3/2017
Vasa universitet får språkcenter
Enheten för språktjänst vid Vasa universitet blir vid årsskiftet Vasa universitets språkcenter. Professor Nina Pilke är direktör för det nya språkcentret vid Vasa universitet. Målet är att språkcentret ska samarbeta...
Läs mer
- Noterat 3/2017
Avhandling om den obligatoriska svenskans uppkomst
Janne Väistö disputerade i september på en avhandling i nordisk historia vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi: Toinen kotimainen toisen tasavallan Suomessa: Ruotsin kieli pakolliseksi...
Läs mer
- Ledare 3/2017
Charlotta af Hällström-Reijonen
Åsch!
I år firar vi att det är hundra år sedan Finland blev självständigt, men vi kan faktiskt på sätt och vis säga att vi också firar den finlandssvenska språkvårdens hundraårsjubileum. Det var nämligen den 6 november 1917...
Läs mer
- Artikel 2/2017
Henrik Hu
Hur förfärligt sågen klingar
Träden träffas, talar om livet. Aspen är skakad, hon darrar. Ekarna knotar, granarna barrar, hotet är inte överdrivet. Hassel och björk, som precis har fått dungar säger att skräcken är rotad när hela stammen är...
Läs mer
- Artikel 2/2017
Bianca Holmberg
Kravet på klarspråk gäller också namn
Trenden att skapa varumärken av myndigheter syns mer och mer i namngivningen inom den offentliga sektorn. Men det finns skäl att vara försiktig med att låta varumärkestänkandet påverka namn på myndigheter.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Monica Äikäs
Funderingar kring tidsadverbialet ibland
Tidsadverbialet ibland skiljer sig i vissa fall från andra motsvarande adverbial när det gäller placering i satsen.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2017
Caroline Sandström
Innovativ studie av sverigesvenska dialekter
Jannie Teinler: Dialekt där den nästan inte finns. En folklingvistisk studie av dialekternas sociala betydelse i ett standardspråksnära område. Skrifter utgivna av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet 98. Uppsala universitet 2016. 295 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2017
Monica Äikäs
Hur ska vi uttala Angela Merkel på svenska?
Olle Engstrand: Kan du säga Schweiz? En bok om uttal på svenska och utländska. Morfem 2016. 235 sidor.
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2017
Ylva Forsblom-Nyberg
Välstrukturerat och konkret om coachning
Marie Kronmarker: Feedback i praktiken. Handbok för journalister och redaktioner. Fojo och Morfem. Stockholm 2016. 132 sidor.
Läs mer
- Språkprofilen 2/2017
Bianca Holmberg
Jobbet har lärt Eivor Sommardahl förstå sitt samhälle
Det som Eivor Sommardahl har uppskattat mest under sin karriär som språkvårdare är det direkta mötet med skribenter. – Det skojigaste är att se när folk får en aha-upplevelse och inser att språk är roligt!
Läs mer
- Artikel 2/2017
Carola Ekrem
Gamla ordspråk lever i nya medier
Ordspråken är inte döda, utan spelar en viktig roll till exempel i sociala medier. På Svenska litteratursällskapet pågår arbetet med att göra gamla ordspråk tillgängliga i bokform och digitalt.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Bianca Holmberg
Hen – hur gick det sen?
Debatten gick het när pronomenet hen började få spridning i svenskan 2012, men hur ser bruket av hen ut på finlandssvenskt håll i dag?
Läs mer
- Artikel 2/2017
Bianca Holmberg
Mona Forsskåhl vill vässa argumenten för studier i nordiska språk
Som professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet vill Mona Forsskåhl fokusera på finlandssvenskt språkbruk i olika former. – Förhoppningsvis kan jag också bidra till att främja svenskans position i samhället – bland annat genom mina olika förtroendeuppdrag, säger hon.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Urban Östberg
Prepositioner, verbpartiklar och stavning är svårt i svenskan
För andraspråksinlärare är det svårt att förstå skillnaden mellan känna och känna till, och att lära sig att det heter i en affär men på ett café.
Läs mer
- Artikel 2/2017
Bianca Holmberg
Språket i kyrkan balanserar mellan gammalt och nytt
Språket i kyrkan kan och ska på många plan följa med sin tid, men det finns ord och uttryck som inte kan ersättas, även om de kan kännas svåra eller omoderna.
Läs mer