Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 3/2003
Cita Reuter
"Översättaren är den enda som helt måste förstå en bok". Ett samtal med Thomas Warburton
Varför kallar Thomas Warburton översättaren för ”en litteraturens rörmokare”? Går det att översätta till något annat språk än sitt modersmål? Kan man översätta dialekter? Cita Reuter, radiojournalist, har intervjuat Thomas Warburton med anledning av hans självbiografi Efter 30 000 sidor. Från en översättares bord. Intervjun baserar sig på en radiointervju i programmet Reflektion våren 2003.
Läs mer
- Artikel 1/2003
Lotta Collin
Internet och språket – hot och möjligheter
Lotta Collin tar upp några positiva och negativa sidor med Internet i förhållande till vårt språk och vårt språkbruk. Diskussionen tar avstamp i hennes egna upplevelser och intryck som språkforskare med ett intresse för såväl kommunikationen i nya medier som språkriktighetsfrågor och språklig variation. Lotta Collin är doktorand på svenska institutionen vid Åbo Akademi.
Läs mer
- Artikel 1/2003
Robin Fortelius
Svefix i praktiken
Svefix är ett nytt program som kontrollerar stavning, grammatik och finlandismer i svenska texter. Planeraren Robin Fortelius vid Finländska bibliotekens webbtjänster redogör här för sina erfarenheter av Svefix. Skribenten är bibliotekarie och filosofie kandidat i nordiska språk.
Läs mer
- Artikel 3/2003
Björn-Eric Mattsson
De goda, de onda, de fula – och de nya. Några tankar om svensk dataterminologi
Vad gör trojanska hästar på Internet?Varför skall man inte tala om hemsida? Och vad betyder bredband, egentligen? I dag intar Internet en så självklar plats i vår vardag att vi knappt längre reflekterar över det. Behovet av en enhetlig terminologi inom området är stort. Här klargör Björn-Eric Mattsson begreppen inom den nyaste dataterminologin. I slutet av artikeln finns en förteckning över 50 nya svenska dataord med förklaringar. Björn-Eric Mattsson är datalärare vid Helsingfors svenska arbetarinstitut och datakonsult.
Läs mer
- Artikel 1/2003
Mikael Reuter
Journalister satsar på språket
I dag är det en fröjd att vara språkvårdare. Efterfrågan på språkvård är stor, språkvården är uppskattad och det finns en stor förståelse för språkvårdens syften. Det blir allt mer sällsynt att man stöter på...
Läs mer
- Artikel 3/2003
Mikael Reuter
Korpusar behövs – men lita inte blint på dem!
En korpus (eller närmare preciserat textkorpus) är en samlad textmängd som t.ex. kan göras till föremål för vetenskapligt studium. I dag används ordet i praktiken bara om elektroniska korpusar, som ofta omfattar flera...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2002
Symmetriska punktuppställningar
I många texter finns det rikligt med punktuppställningar, alltså led som ställts upp i punkter, med varje punkt på en ny rad. Sådana uppställningar ska vara symmetriska, dvs. alla led ska ha samma form. Det är inte...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2002
Användningen av mellanrum i skriven text
Mellanrum kan inte sättas ut helt efter tycke och smak, utan det finns vissa regler för användningen. Vi ska här ta upp de viktigaste reglerna (källa: Svenska skrivregler). Använd inte mellanrum: Det ska inte vara...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2002
Det går rentav med upp till
Fråga: Hur ska vi översätta finskans jopa? Svar: Ofta översätts jopa automatiskt med till och med, men den översättningen passar inte alltid. Andra svenska ord som kan användas beroende på sammanhanget är rentav, hela...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2002
Familjära sjukdomar
Fråga: Hur översätter man det engelska familial till svenska när det gäller t.ex. sjukdomar som förekommer familjevis? Engelskan har två ord: familiar, som betyder bekant, förtroendefull och familial, som betyder...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2002
Översättning av finskans koska
Fråga: Hur översätter man finskans koska? Svar: Finskans koska översätts ofta med då i de fall när det är kausalt, alltså anger orsak. Meningen ”Koska he olivat kotona, hän päätti käydä heillä” blir alltså lätt...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2002
Fuskpolo
Fråga: Vad heter en sådan yllekrage som många småbarn använder i stället för halsduk? På finska kallas den kauluri. Svar: På svenska kallas detta alternativ till halsduken för fuskpolo eller halsskydd. Fuskpolon är...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2002
Amerikan kör amerikanare
Fråga: Visst är det ju fel att säga amerikanare om man menar en person från Amerika och inte en amerikansk bil! Svar: Nej, det är inte fel. I Svensk ordbok ges två betydelser för amerikanare: ”amerikan” respektive...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2002
Andliga ord
Fråga: Hur översätts ordet henkinen till svenska? Svar: Ordet henkinen hör till de ord i finskan som kan översättas till svenska på flera olika sätt beroende på sammanhanget. Det ord som man först kommer att tänka på...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2002
Xylitol
Fråga: Hur böjs xylitol? Svar: Xylitol är ett en-ord och böjs alltså xylitolen i bestämd form. Termcentrum TNC rekommenderar n-genus för kemiska ämnesnamn som slutar på ‑ol; jämför alkohol, sorbitol, glykol.
Läs mer
- Språkfrågor 1/2002
Fimbulvinter
Fråga: Vad betyder fimbulvinter? Svar: Fimbulvinter betyder (lång) vinter med sträng kyla. Ordet har använts i svenskan sedan slutet av 1800-talet och är inlånat från fornisländskans fimbulvetr (fimbul ’jätte’, vetr...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2002
Vilorum/vilrum
Fråga: Ska vi kalla det rum där man kan vila på arbetsplatsen vilorum eller vilrum? Svar: Språkvården rekommenderar ordet vilrum för ett rum där man kan vila sig t.ex. på en arbetsplats. Vilorum används i den...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2002
Verbatim och verbaliter
Fråga: Vad betyder ordet verbatim, ett ord jag ibland har sett i vetenskapliga sammanhang? Svar: Verbatim betyder ’ordagrant’, ’ord för ord’ och är ett lån från medeltidslatinet. Ett annat latinskt ord som används i...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2002
Teknik och teknologi
Fråga: Vad är det för skillnad på teknik och teknologi? Svar: Teknologi kan definieras som ’läran om tekniken’, alltså det som man sysslar med inom forskning och undervisning. Teknik däremot är den praktiska...
Läs mer
- Språkfrågor 1/2002
Fikon fikon fik språkon!
Fråga: Varifrån kommer ordet fikonspråk och vad betyder det egentligen? Svar: Fikonspråk är ett hemligt språk, en språklek, som bygger på förvrängning med hjälp av ordet ”fikon”. Man talar fikonspråk genom att dela...
Läs mer