Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Aktuell litteratur 1/2002
Sandra Forsman
Snabbkurs i tvåspråkighetsfrågor
Den som letat efter en introduktion till eller en sammanfattning av ämnet tvåspråkighet i Finland gör klokt i att öppna Marika Tandefelts rapport Finländsk tvåspråkighet. Här redogör Tandefelt, professor i svenska vid...
Läs mer
- Språkfrågor 2/2002
Språkfrågor i urval
Språkfrågor i urval
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2002
Charlotta af Hällström-Reijonen
Avgränsning av namnkategorier
Namnforskningen har traditionellt varit indelad i ortnamnsforskning och personnamnsforskning. Det finns emellertid namn som varken är ortnamn eller personnamn, och de har placerats i en egen grupp, övriga namn. Är...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2002
Sandra Forsman
Mångsidiga Margareta Westman
När Margareta Westman, professor i svenska och föreståndare för Svenska språknämnden, avled i augusti 2000 beslöt Svenska språknämnden att samla några av hennes mest läsvärda artiklar och uppsatser i en och samma bok....
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2002
Sandra Bernas
Mediekonsumtion – på vilket språk?
Forskare och studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet har tillsammans med sakkunniga inom medievärldens olika delområden sammanställt antologin Svenska medier i Finland...
Läs mer
- Artikel 2/2002
Aktuell litteratur
Aktuell litteratur
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2002
Silva Lindberg
Hur går det till när ord får nya betydelser?
Studier av semantiska förändringar har inte bara ett historiskt intresse (t.ex. gråben i stället för varg) utan ger även en djupare förståelse för nutida formuleringar (t.ex. lightfeminist och aktivkort). ...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2002
Sandra Bernas
Svensk-finsk språkkontakt nu och då
Konferensrapporten från den tjugofemte sammankomsten för svenskans beskrivning innehåller 30 av de föredrag som ungefär 150 konferensdeltagare åhörde i Åbo den 11 och 12 maj 2001. Utgivare av skriften är Marketta...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2002
Sandra Forsman
Inspirerande om språkundervisning
Den engagerade modersmålsläraren – ständigt på jakt efter nya undervisningsmetoder och idéer – har en ny källa att ösa ur i Anna-Lena Østerns Svenska med sting!, där hon redogör för flera års forskning och praktisk...
Läs mer
- Aktuell litteratur 2/2002
Mikael Reuter
Spirituella men handfasta språkråd
Hur används orden avlida, omkomma och förolyckas? Kan vi tala om hedersmord? Vad är det för skillnad mellan utlämna och utelämna, mellan tveksam och tvivelaktig, relikt och relik? Kan man tala om att skejta och rejva?...
Läs mer
- Artikel 2/2002
Nina Martola
Ny svensk ordbok
Förra året kom en helt ny svenska definitionsordbok ut, Natur och kulturs svenska ordbok. Bakom den står en arbetsgrupp på över tjugo personer, men som författare anges Per Olof Köhler, Ulla Messelius och Birgitta...
Läs mer
- Aktuell litteratur 1/2002
Sandra Forsman
Handbok i svenska för den skrivsugne
Vad ska en handbok i svenska innehålla? Någon kanske anser att den bör ta upp grunderna i grammatiken, och gärna innehålla en lista över grammatiska termer, så att man kan slå upp en svår term om man glömt bort vad...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2002
Sandra Bernas
Människans språkförmåga och språkliga oförmågor
Har du undrat över om människans språkförmåga är medfödd eller helt inlärd, och om (och i så fall, varför) den är förbehållen just människan? Finns det något fog för påståendet att man aldrig kan lära sig ett språk...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2002
Charlotta af Hällström-Reijonen
Mångspråkig festskrift
Det är rätt allmänt förekommande i akademiska kretsar att i samband med bemärkta personers jämna födelsedagar ge ut festskrifter. Mindre vanligt är det att festobjektet självt ger ut en bok. Det har emellertid...
Läs mer
- Artikel 2/2002
Peter A. Sjögren
Svenska språkböcker förenar nytta med nöje
Böcker om språk och hur man använder det är en livskraftig genre i Sverige. Peter A. Sjögren ger här en översikt över nyutkomna språkböcker riktade till den breda allmänheten. Artikelförfattaren är fristående förlagskonsult i Stockholm, tidigare bl.a. huvudredaktör i Nationalencyklopedin, och styrelseledamot i Svenska språknämnden. Artikeln är en bearbetning av en artikel publicerad i Dagens Forskning 29.4.2002.
Läs mer
- Artikel 1/2002
Peter Slotte
God ortnamnssed
I Sverige stadgar kulturminneslagen att ortnamn ska behandlas enligt ”god ortnamnssed”. Ortnamnsexperten Staffan Nyström diskuterar i Ortnamnen och kulturminneslagen elva typfall som aktualiserar tolkning av vad god ortnamnssed är. Peter Slotte, namnvårdare på Forskningscentralen för de inhemska språken, har läst Nyström.
Läs mer
- Noterat 2/2002
Solbada
Citat ur Språkbruk 1/1993: I finskan används frasen ottaa aurinkoa, som har gett upphov till frasen ta sol i finlandssvenskan. Eftersom det finns hopp om att vi så småningom ska få se lite mer av solen vill vi gärna...
Läs mer
- Artikel 1/2002
Björn-Eric Mattsson
Gott nytt mobilår!
Centralen för teknisk terminologi har gett ut en ordlista med 365 ord som hänför sig till mobiltekniken. Björn-Eric Mattsson, datakonsult och Hugo Bergroth-pristagare 2000, ordinerar i sin recension läsarna ett ord per dag.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2002
Terhi Ainiala
Forska i namn
Vad är det man forskar i när man forskar i namn? ”Det måste vara någonting med namnens ursprung att göra” är med största sannolikhet gemene mans åsikt. Och det är inte helt fel; en viktig del av namnforskningen är att...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2002
Urban Östberg
Jordens smartaste ord
Det finns en myt om att svenskan skulle vara ett torftigt och ordfattigt språk. Ofta åberopar man någon ordbok där antalet ord i jämförelse med ett annat språk – i regel engelska men i Finland ofta också finska –...
Läs mer