Hoppa till innehåll
FrontPage
FrontPage
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Avdelningar - Språkbruk

Avdelningar

Se alla Aktuell litteratur Artikel Intervju Krönikan Ledare Noterat Nyheter Opinion Perspektiv på finlandismer Språkfrågor
  • Brev till Språkbruk
  • Citat
  • Debatt
  • Dialekt
  • Dialektfrågan
  • Kommentarer
  • Kåseri
  • Minoritetsspråk i Europa
  • Perspektiv på finlandismer
  • Språkkontakt
  • Språknotiser
  • Språkprofilen
  • Aktuell litteratur 1/2002

    Sandra Forsman

    Snabbkurs i tvåspråkighetsfrågor

    Den som letat efter en introduktion till eller en sammanfattning av ämnet tvåspråkighet i Finland gör klokt i att öppna Marika Tandefelts rapport Finländsk tvåspråkighet. Här redogör Tandefelt, professor i svenska vid...

    Läs mer

  • Språkfrågor 2/2002

    Språkfrågor i urval

    Språkfrågor i urval

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2002

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Avgränsning av namnkategorier

    Namnforskningen har traditionellt varit indelad i ortnamnsforskning och personnamnsforskning. Det finns emellertid namn som varken är ortnamn eller personnamn, och de har placerats i en egen grupp, övriga namn. Är...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2002

    Sandra Forsman

    Mångsidiga Margareta Westman

    När Margareta Westman, professor i svenska och föreståndare för Svenska språknämnden, avled i augusti 2000 beslöt Svenska språknämnden att samla några av hennes mest läsvärda artiklar och uppsatser i en och samma bok....

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2002

    Sandra Bernas

    Mediekonsumtion – på vilket språk?

    Forskare och studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet har tillsammans med sakkunniga inom medievärldens olika delområden sammanställt antologin Svenska medier i Finland...

    Läs mer

  • Artikel 2/2002

    Aktuell litteratur

    Aktuell litteratur

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2002

    Silva Lindberg

    Hur går det till när ord får nya betydelser?

    Studier av semantiska förändringar har inte bara ett historiskt intresse (t.ex. gråben i stället för varg) utan ger även en djupare förståelse för nutida formuleringar (t.ex. lightfeminist och aktiv­kort). ...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2002

    Sandra Bernas

    Svensk-finsk språkkontakt nu och då

    Konferensrapporten från den tjugofemte sammankomsten för svenskans beskrivning innehåller 30 av de föredrag som ungefär 150 konferensdeltagare åhörde i Åbo den 11 och 12 maj 2001. Utgivare av skriften är Marketta...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2002

    Sandra Forsman

    Inspirerande om språkunder­visning

    Den engagerade modersmålsläraren – ständigt på jakt efter nya undervisningsmetoder och idéer – har en ny källa att ösa ur i Anna-Lena Østerns Svenska med sting!, där hon redogör för flera års forskning och praktisk...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 2/2002

    Mikael Reuter

    Spirituella men handfasta språkråd

    Hur används orden avlida, omkomma och förolyckas? Kan vi tala om hedersmord? Vad är det för skillnad mellan utlämna och utelämna, mellan tveksam och tvivelaktig, relikt och relik? Kan man tala om att skejta och rejva?...

    Läs mer

  • Artikel 2/2002

    Nina Martola

    Ny svensk ordbok

    Förra året kom en helt ny svenska definitionsordbok ut, Natur och kulturs svenska ordbok. Bakom den står en arbetsgrupp på över tjugo personer, men som författare anges Per Olof Köhler, Ulla Messelius och Birgitta...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 1/2002

    Sandra Forsman

    Handbok i svenska för den skrivsugne

    Vad ska en handbok i svenska innehålla? Någon kanske anser att den bör ta upp grunderna i grammatiken, och gärna innehålla en lista över grammatiska termer, så att man kan slå upp en svår term om man glömt bort vad...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2002

    Sandra Bernas

    Människans språkförmåga och språkliga oförmågor

    Har du undrat över om människans språkförmåga är medfödd eller helt inlärd, och om (och i så fall, varför) den är förbehållen just människan? Finns det något fog för påståendet att man aldrig kan lära sig ett språk...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2002

    Charlotta af Hällström-Reijonen

    Mångspråkig festskrift

    Det är rätt allmänt förekommande i akademiska kretsar att i samband med bemärkta personers jämna födelsedagar ge ut festskrifter. Mindre vanligt är det att festobjektet självt ger ut en bok. Det har emellertid...

    Läs mer

  • Artikel 2/2002

    Peter A. Sjögren

    Svenska språkböcker förenar nytta med nöje

    Böcker om språk och hur man använder det är en livskraftig genre i Sverige. Peter A. Sjögren ger här en översikt över nyutkomna språkböcker riktade till den breda allmänheten. Artikelförfattaren är fristående förlagskonsult i Stockholm, tidigare bl.a. huvudredaktör i Nationalencyklopedin, och styrelseledamot i Svenska språknämnden. Artikeln är en bearbetning av en artikel publicerad i Dagens Forskning 29.4.2002.

    Läs mer

  • Artikel 1/2002

    Peter Slotte

    God ortnamnssed

    I Sverige stadgar kulturminneslagen att ortnamn ska behandlas enligt ”god ortnamnssed”. Ortnamnsexperten Staffan Nyström diskuterar i Ortnamnen och kulturminneslagen elva typfall som aktualiserar tolkning av vad god ortnamnssed är. Peter Slotte, namnvårdare på Forskningscentralen för de inhemska språken, har läst Nyström.

    Läs mer

  • Noterat 2/2002

    Solbada

    Citat ur Språkbruk 1/1993: I finskan används frasen ottaa aurinkoa, som har gett upphov till frasen ta sol i finlandssvenskan. Eftersom det finns hopp om att vi så småningom ska få se lite mer av solen vill vi gärna...

    Läs mer

  • Artikel 1/2002

    Björn-Eric Mattsson

    Gott nytt mobilår!

    Centralen för teknisk terminologi har gett ut en ordlista med 365 ord som hänför sig till mobiltekniken. Björn-Eric Mattsson, datakonsult och Hugo Bergroth-pristagare 2000, ordinerar i sin recension läsarna ett ord per dag.

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2002

    Terhi Ainiala

    Forska i namn

    Vad är det man forskar i när man forskar i namn? ”Det måste vara någonting med namnens ursprung att göra” är med största sannolikhet gemene mans åsikt. Och det är inte helt fel; en viktig del av namnforskningen är att...

    Läs mer

  • Aktuell litteratur 4/2002

    Urban Östberg

    Jordens smartaste ord

    Det finns en myt om att svenskan skulle vara ett torftigt och ordfattigt språk. Ofta åberopar man någon ordbok där antalet ord i jämförelse med ett annat språk – i regel engelska men i Finland ofta också finska –...

    Läs mer

Sida 94 av 129
  • 69
  • 70
  • 71
  • 72
  • 73
  • 74
  • 75
  • 76
  • 77
  • 78
  • 79
  • 80
  • 81
  • 82
  • 83
  • 84
  • 85
  • 86
  • 87
  • 88
  • 89
  • 90
  • 91
  • 92
  • 93
  • 94
  • 95
  • 96
  • 97
  • 98
  • 99
  • 100
  • 101
  • 102
  • 103
  • 104
  • 105
  • 106
  • 107
  • 108
  • 109
  • 110
  • 111
  • 112
  • 113
  • 114
  • 115
  • 116
  • 117
  • 118
  • 119
— Antal per sida
Visar 1 861-1 880 av 2 566 resultat.
  • ← Första
  • Föregående
  • Nästa
  • Sista →
  • Första sidan
  • Artiklar
  • Avdelningar Nuvarande sida
  • Blogg
  • Arkiv

Språkbruk innehåller bland annat artiklar av språkforskare, intervjuer med personer som jobbar med språk och språkrelaterade nyheter. Språkbruk ger också råd och rekommendationer i språkliga frågor och recenserar språklitteratur.

Om kakor (cookies)
Registerredogörelse

Chefredaktör

Bianca Ortiz Holmberg
bianca.ortiz@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 211

Redaktionssekreterare

Pia Westerberg
pia.westerberg@sprakinstitutet.fi
tfn 0295 333 300

 

Utgivare

Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken, www.sprakinstitutet.fi 

Redaktion

Svenska avdelningen 
Hagnäskajen 6, FI-00530 Helsingfors 
Tfn 0295 333 300 
E-post: sprakbruk@sprakinstitutet.fi 
www.sprakinstitutet.fi

Språkbruk utkommer endast på nätet från och med januari 2021. Nya artiklar publiceras regelbundet.

Kontakta oss

Institutet för de inhemska språket Institutet för de inhemska språket