Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Artikel 2/2002
Charlotta af Hällström-Reijonen
Hugo Bergroth-sällskapet 10 år
Den 16 maj arrangerade Hugo Bergroth-sällskapet sin tionde språkvårdsdag på Hanaholmen, denna gång med temat ”Språklyft – om språkvård och språkplanering”. Ämnet belystes ur både finlandssvensk, sverigesvensk och...
Läs mer
- Artikel 3/2002
Lisa Södergård
Från änne till fotknyla – kroppsdelar på dialekt
I denna artikel skriver Lisa Södergård om dialektala benämningar på små kroppsdelar: änne, knyla, armbågastöt och snåll. Lisa Södergård arbetar på redaktionen för Ordbok över Finlands svenska folkmål (”Dialektordboken”).
Läs mer
- Artikel 1/2002
Urban Östberg
Fasta fraser i svenskan
Fasta fraser är svåra att lära sig för andraspråkstalare. Men det är de som gör språket idiomatiskt, skriver Urban Östberg, universitetsadjunkt vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet.
Läs mer
- Artikel 4/2002
Jonna Ahti
Språkliga drag i finlandssvenska chattkanaler
Att diskutera i realtid på Internet, chatta, blir allt populärare hela tiden. Vissa språkliga drag i chattandet är universella medan andra är mer specifika. I sin pro gradu-avhandling (Helsingfors universitet) studerade Jonna Ahti språkliga drag som kan anses vara typiska för finlandssvenska ungdomars samtal på Internet. I artikeln presenteras några sådana drag.
Läs mer
- Artikel 3/2002
Sven-Göran Malmgren
Det svenska ordförrådets utveckling sedan 1800 (1)
Det svenska ordförrådet har genomgått mycket stora förändringar under 1800- och 1900-talet. Detta är den första artikeln i en tvådelad artikelserie om det svenska ordförrådets utveckling under 200 år. Den första artikeln behandlar nyordsproduktion inom allmänspråket. Den andra artikeln publiceras i Språkbruk 4/2002. Artiklarna är skrivna av Sven Göran Malmgren, professor i svenska vid Göteborgs universitet.
Läs mer
- Artikel 2/2002
Ralf Svenblad
Släkt och osläkt i Anni Blomqvists Stormskärsromaner
En romanserie kan ge inblickar i skärgårdsbornas språk- och föreställningsvärld. Prov på detta ger Ralf Svenblad, ålänning, verksam som förlagsredaktör i Stockholm. Bidraget är tänkt att ingå i en kommande studie om folkmålet i Anni Blomqvists romaner om Maja: Stormskärsåländska.
Läs mer
- Artikel 1/2002
Bent Jørgensen
Storbyens stednavne
Hur väl känner tonåringar till ortnamnen i sin närmiljö? Uppfattar de också de bakomliggande principerna för namngivningen? Dr.phil. Bent Jørgensen, lektor vid Institut for Navneforskning vid Köpenhamns universitet, presenterar här en pilotundersökning han gjort om ortnamnen i Köpenhamn.
Läs mer
- Artikel 2/2002
Birgitta Romppanen
Alla elektroniska ordböcker håller inte måttet
Elektroniska ordböcker kan vara av mycket olika kvalitet. I denna artikel granskar Birgitta Romppanen, t.f. professor i modern finska vid Vasa universitet, sex finsk-svenska elektroniska ordböcker. Vissa av ordböckerna är direkt undermåliga. Birgitta Romppanen doktorerade i fjol på utvecklingen av den finsk-svenska och den enspråkiga finska ordboken.
Läs mer
- Artikel 3/2002
Niels Davidsen-Nielsen
Kan vi overleve engelsk i Norden?
Inom näringslivet och naturvetenskaperna i Norden har engelskan fått en dominerande ställning. Detta betyder ännu inte undergången för våra språk, men vi ska ta det som en varningssignal, och göra något för att förhindra en fortsatt utveckling i samma riktning. Något som behövs i de flesta nordiska länderna är en medveten språkpolitik. Niels Davidsen-Nielsen är professor i engelska vid handelshögskolan i Köpenhamn och vice ordförande i Dansk Sprognævn.
Läs mer
- Artikel 4/2002
Sven-Göran Malmgren
Det svenska ordförrådets utveckling sedan 1800 (2)
I förra numret av Språkbruk publicerades första delen av den tvådelade artikelserien Det svenska ordförrådets utveckling. I detta nummer skriver Sven-Göran Malmgren om förändringar i formordssystemet, fraser och konstruktioner samt utvecklingen av schacktermer och grammatiktermer. Sven-Göran Malmgren är professor i svenska vid Göteborgs universitet.
Läs mer
- Artikel 1/2002
Staffan Nyström
Angående ortnamns betydelse – om de nu har någon?
Under det seminarium som hölls i april 2001 för att fira dialekt- och namnforskaren Peter Slottes 60-årsdag ingick också en mer övergripande och teoretisk diskussion om ortnamn under ledning av Staffan Nyström. Här återges några av de tankar som berördes i diskussionen. Staffan Nyström är docent i nordiska språk och ortnamnsexpert vid Riksantikvarieämbetet i Stockholm.
Läs mer
- Artikel 3/2002
Karin Hoyer
Det finlandssvenska teckenspråket – ett av våra minsta minoritetsspråk
Det finlandssvenska teckenspråket är ett av Finlands minsta minoritetsspråk. Tyvärr ser dess framtid rätt dyster ut, och situationen upphjälps inte av att dövskolan i Borgå lades ned 1993. I artikeln ges en översiktsbild över teckenspråkens ställning och uppbyggnad. Teckenspråksforskaren Karin Hoyer har varit projektledare för det finlandssvenska teckenspråksprojektet vid Finlands Dövas Förbund rf, som avslutades i maj i år.
Läs mer
- Artikel 4/2002
Maria Österlund
LL = lättläst
Maria Österlund ger i denna artikel en översikt över LL, alltså lättlästa texter som till form och innehåll har anpassats för personer med olika typer av lässvårigheter. Maria Österlund är redaktör på den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet.
Läs mer
- Artikel 2/2002
Marika Tandefelt
Viborg som språkmiljö
Marika Tandefelt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, har de senaste åren ägnat Viborg och de fyra språken i staden särskild uppmärksamhet. I vår har den nya bok ‑ Viborgs fyra språk under sju sekel – som hon har skrivit tillsammans med två historiker utkommit på Schildts. I denna artikel ger Tandefelt en koncentrerad översikt över de språkliga förhållandena i Viborg från medeltiden till 1900-talets första hälft.
Läs mer
- Artikel 1/2002
Helena Englund, Karin Guldbrand
Personliga och läsarvänliga webbtexter
Vad är egentligen så speciellt med webbtexter? I den här artikeln tar författarna upp några faktorer som kan vara bra att känna till. Både Helena Englund och Karin Guldbrand arbetar som skribenter och webbredaktörer. De har tillsammans skrivit boken Klarspråk på nätet, som handlar om läsande, språk och form på webben.
Läs mer
- Artikel 1/2002
Mikael Reuter
Ett handlingsprogram för svenskan i Finland
Hur står det till med svenskan i Finland? Alldeles utmärkt, verkar det. Antalat finlandssvenskar har praktiskt taget slutat minska, antalet barn som skrivs in i de svenska skolorna överskrider prognoserna, vi har en...
Läs mer
- Artikel 4/2002
Mikael Reuter
Inte antingen eller, utan både och
I det här numret av Språkbruk ingår bland annat en presentation av språkgranskningsprogrammet Svefix och en intervju med Jan-Ola Östman, nyutnämnd professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. I den förra...
Läs mer
- Artikel 2/2002
Mikael Reuter
Nyckeln till ett människovärdigt liv
Ditt barn får mat och dricka på sitt bord. Får det också en egen skärv av ord? Ditt barn får ting av trä och plagg av ull. Får det också sin del av språkets gull? Ditt barn får ömhet och föräldrafamn. Ger du det...
Läs mer
- Artikel 3/2002
Mikael Reuter
Stöd minoriteten inom minoriteten
Det här numret av Språkbruk innehåller tre artiklar som på var sitt sätt tangerar frågan om s.k. domänförlust, alltså att ett språk helt eller delvis upphör att användas inom ett eller flera användningsområden. Men...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2001
100 kvadratmeter våningsyta
Fråga: Hur översätts ordet kerrosneliömetri till svenska? Svar: På svenska heter det kvadratmeter våningsyta (t.ex. 100 m2 våningsyta), inte ”våningskvadratmeter” som man kanske av det finska ordet kan förvillas att...
Läs mer