Avdelningar - Språkbruk
Avdelningar
- Språkfrågor 4/2001
Sordavala
Fråga: Anses Sordavala vara en föråldrad form av Sortavala eller används den fortfarande? Svar: Den svenska formen Sordavala är levande och ska användas i svenska texter.
Läs mer
- Språkfrågor 4/2001
Kognitiv karta
Fråga: Vad heter mielikuvakartta på svenska? På engelska heter det cognitive map eller mental map. Svar: Det heter kognitiv karta eller mental karta. Det är den, ofta visuella, föreställning vi har av en fysisk...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2001
Även Skrivregler kan ha fel
I den andra tryckningen av den nya utgåvan av Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden har några smärre tillägg och korrigeringar införts. På webbadressen www.spraknamnden.se/SSN/svskrivkorr.htm finns en...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2001
Folketymologi
Fråga: Vad är en folketymologi? Kan ni ge några exempel på sådana? Svar: En folketymologi är en språklig omvandling av ett ord så att det liknar ett ord i det egna språket med liknande betydelse. Detta brukar vanligen...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2001
Brand eller varumärke?
Fråga: Får man använda ordet brand (engelskt uttal) om ett varumärke? Svar: Trendkänsliga personer, speciellt inom marknadsföring, verkar inte tycka om ordet varumärke. Det andas inte modernitet och framåtanda. I...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2001
Hämta och söka
Fråga: Kan man hämta en bok till biblioteket och söka sitt barn på dagis? Svar: Många finlandssvenskar, speciellt i Nyland, använder orden hämta och söka felaktigt. De finska orden tuoda och hakea har påverkat...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2001
Kratta
Fråga: Hur används orden räfsa och kratta? Svar: En räfsa är enligt Svensk ordbok ett ”redskap för hopsamling av hö, löv e.d. på marken bestående av långa fjädrande pinnar fästa på ett långt skaft”. En kratta är...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2001
Småprat
Fråga: Man hör ofta ordet smalltalk användas. Finns det inget svenskt ord för det? Svar: Ja, det fina ordet småprat går att använda i stället. Småprat betyder kontaktskapande prat om oväsentligheter, enligt Svensk...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2001
Emeritusprofessor eller professor emeritus?
Fråga: Heter det professor emeritus eller emeritusprofessor? Och hur uttalas emeritus? Svar: På finska heter det emeritusprofessori, vilket leder till att många också på svenska använder det oriktiga...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2001
Usama bin Ladin eller Osama bin Laden?
Fråga: Ska man skriva Usama bin Ladin eller Osama bin Laden? Finns det några regler för hur arabiska namn skrivs på svenska? Svar: På svenska rekommenderas stavningen Usama bin Ladin. Det är den stavning som bäst...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2001
Plogkäppar
Fråga: Vad heter de pinnar (reflexförsedda plastkäppar eller kvistade vidjor) som finns längs vägkanterna för att snöplogen ska veta var vägen går när det har snöat mycket? Svar: Aurausviitta är den finska termen för...
Läs mer
- Språkfrågor 4/2001
Euro och cent – repetition inför övergången
Böjning Valutabeteckningen euro böjs inte i pluralis när det är fråga om belopp: 3 euro, 2 miljoner euro, många euro, betala i euro. Jämför med mark: 3 mark, 2 miljoner mark, många mark, betala i mark. Också eurocent...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2001
Vinstvarning?
Fråga: I min öron klingar det nu så aktuella ordet vinstvarning – i betydelsen en varning för att vinsten kommer att minska – mycket ologiskt. Borde det inte heta förlustvarning, alltså varning för förlust, på samma...
Läs mer
- Språkfrågor 3/2001
Ett tillbud är nära ögat
Fråga: Jag har ganska ofta sett uttrycket ’nära ögat-situation’. Finns det verkligen inget annat sätt att översätta finskans ’läheltä piti ‑tilanne’? Svar: ’Nära ögat-situation’ är en oriktig direktöversättning, som...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2001
Nina Martola
Första svenska ordboken
Norstedts första svenska ordbok är en ordbok gjord speciellt för barn, och även om den lider av en del barnsjukdomar så fyller den sitt syfte som ordbok för vetgiriga lågstadieelever. Nina Martola är lexikograf på Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
Grammatik för nybörjare
Boken Svensk universitetsgrammatik för nybörjare tar upp grundläggande terminologi inom grammatiken och ger en bra bas i studierna att bygga vidare på. Grammatiken är inte speciellt omfattande, men är säkert en...
Läs mer
- Artikel 3/2001
Nora Blomfelt
Hänger din huppare på en bygel?
Lenkkare, halare, verrare, huppare och pipo? Vad heter det egentligen? Nora Blomfelt, praktikant på Svenska språkbyrån, redogör här för vad de olika plaggen kallas.
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
Språkligt lösgodis
Ann-Marie Ivars har fyllt 60 år och hennes forskarkolleger har, såsom det ofta brukas i akademiska sammanhang, tillsammans skrivit en festskrift för att hylla henne. I festskriften ”Våra språk i tid och rum” skriver...
Läs mer
- Aktuell litteratur 4/2001
Charlotta af Hällström-Reijonen
Inledning till grammatiken
För den som inte vill köpa den närmare 3000 sidor tjocka Svenska Akademiens grammatik (SAG) finns nu ett budgetalternativ. Författarna till SAG har nämligen gett ut en bok vars innehåll är en lätt modifierad...
Läs mer
- Språknotiser 3/2001
Bushs
Mycket av det som skrivs i Språkbruk är tidlöst. Här citerar vi Språkbruk 1/1989: Genitiven av namnet på USAs nye president tycks bereda vissa problem. Ibland ser man nämligen namnet oböjt också i genitiv (”president...
Läs mer