Första sidan - Språkbruk
.jpg/c047de04-20c1-fcb9-7cf6-94349122437a?imageThumbnail=2)
-
26.11.2021
May Wikström
Kortversion av skrivregler under arbete
Målet en lättläst utgåva med det viktigaste alla behöver veta.
Läs mer
-
25.11.2021
Ralf Svenblad
Från overalls till halare
Det amerikanska arbetsplagget kom in i vårt vardagsspråk via finländska emigranter.
Läs mer
-
18.11.2021
Ny hållbarhetstermgrupp Vi behöver kommunicera om klimatkrisen med svenska ord
Vet du vad tipping point, decoupling och decarbonization betyder? Under tidig höst initierade Språkrådet i Sverige Hållbarhetstermgruppen. Språkbruk ställde några frågor till Karin Webjörn, Åsa Holmér och Linnea Hanell på Språkrådet kring gruppens arbete.
Läs mer
-
18.11.2021
Charlotta af Hällström-Reijonen
Språkbruk behövs!
För fyra år sedan skrev jag det som jag trodde var min tjugoåttonde och sista ledare i Språkbruk. Men tydligen blev den inte den sista, för här skriver jag en ledare igen. När chefredaktören sedan januari 2021, Bianca...
Läs mer
-
11.11.2021
Monica Äikäs
Ibland liknar finskan och engelskan varandra
Oftast är det svenskan och engelskan som liknar varandra och finskan som avviker, men det finns undantag.
Läs mer
-
8.11.2021
May Wikström
Språklärarna: Ett misstag att flytta ner B1-svenskans timmar till lågstadiet
För få timmar, för långa avbrott i undervisningen, knäckt motivation hos både elever och lärare. Språklärarna dömer ut reformen av B1-svenskan.
Läs mer
-
4.11.2021
Rune Skogberg
Bonn aptit!
Äta bör man annars dör man. Men alltid är det inte så lätt att veta hur maträtter eller livsmedel uttalas eller skrivs.
Läs mer
-
1.11.2021
May Wikström
I Språkinstitutet sammanstrålar vägarna i Leena Nissiläs yrkeskarriär: Språket ska vara tillgängligt för alla
”Språk konkurrerar aldrig sinsemellan!” För Leena Nissilä, Språkinstitutets nya direktör, är det inget hot att nya språk tar plats i det finländska samhället.
Läs mer
-
28.10.2021
Sofia Ahläng
Sockenboöknamnen illustrerade känslan av ”vi och dom”
Många sockenboöknamn härstammar från byslagsmålen som förekom under 1800-talet, och de kunde vara både nedsättande och skämtsamma. Eller vad sägs om Hindärsby knåttan och Fladaflaskorna?
Läs mer
-
21.10.2021
Charlotta af Hällström-Reijonen
Finlandssvenska fester del 2: skrälldus, gulej, karonka och gem
Blusning, bataklang, bahia, blaj och bailu skrev jag om i förra delen av denna artikelserie, men de är långt ifrån de enda finlandssvenska benämningarna på glada tillställningar. I denna artikel tar jag upp finlandismerna skrälldus, gulej, karonka och gem.
Läs mer
Sociala medier
