He ee int mang såm talar såten i daa int! Det svaret fick jag i Facebook-gruppen Då Nagu var Nagu, efter att ha delat med mig av Kurt Zilliacus dialektinspelning från 1958, på temat vad man brukade använda Kulas körkbå:tn till (facit för den nyfikne: ja minns vi anvend-n allti åm johannenettrena å ti fara u:t å ro: me:).
Dialektproverna är bland det populäraste som Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) har att bjuda på, om man får tro deras webbstatistik. Och då finns det ändå många pärlor på SLS webbplats, som Albert Edelfelts brev och Zacharias Topelius skrifter. Tydligen ligger dialekterna oss varmt om hjärtat.
Ljudprov på Wikimedia Commons och Wikipedia
Nu finns dialekterna som spelats in av SLS även på Wikimedia Commons, vilket är en grundförutsättning för att hänvisningar till dem ska kunna finnas i artiklar på Wikipedia. På Wikimedia Commons(siirryt toiseen palveluun) finns hela 269 ljudfiler, vanligen från knappa två minuter till dryga tre minuter långa.
Vem som helst får alltså använda filerna, spela upp dem publikt, ändra på dem eller rentav bygga in dem i kommersiella produkter.
De enskilda filerna länkas från kategorisidan och har namn av typen https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Finland_Swedish_Nagu_Åboland_dialect_1958.oga(siirryt toiseen palveluun). Just den filen används i Wikipedia-artiklarna om Nagu(siirryt toiseen palveluun) (på svenska(siirryt toiseen palveluun), finska(siirryt toiseen palveluun) och engelska(siirryt toiseen palveluun)), i Wikipedia-artikeln om Åboländska(siirryt toiseen palveluun) (även Turunmaanruotsi(siirryt toiseen palveluun) på finska) och i Wikidata-objektet(siirryt toiseen palveluun) för åboländska.
Dialektproverna får användas fritt
Pricken på i:et är att de 269 ljudfilerna får användas fritt, enligt licensen CC-BY. CC står för Creative Commons, BY för den engelska prepositionen ”by” och åsyftar att den som använder filen måste ange källan, i detta fall Svenska litteratursällskapet. Andra begränsningar finns inte. Vem som helst får alltså använda filerna, spela upp dem publikt, ändra på dem eller rentav bygga in dem i kommersiella produkter. Varje hembygdsförening med självaktning ser förstås till att socknens Wikipedia-artikel hänvisar till lämpliga uppladdade ljudfiler från SLS-samlingen.
Den nyfikne idkar självstudier
Spelar man upp samtliga snuttar har man underhållning i cirka tio timmar. Guldkornen är de äldsta inspelningarna och förstås inspelningarna från den egna hemorten eller orter man har emotionella band till.
Ett bra sätt att välja och vraka är att börja med att läsa transkriptionerna. Ögnar man igenom dem märker man om dialekten är utpräglad eller bara avviker lite grann från standardspråket.
Intervjupersonen berättar ofta om vad som hände i barndomen eller ungdomen, undi krigsti:dn, till sjöss, inom lantbruket eller på fester.
Behållningen ligger inte enbart i dialekten, utan också i själva innehållet. Intervjupersonen berättar ofta om vad som hände i barndomen eller ungdomen, undi krigsti:dn, till sjöss, inom lantbruket eller på fester. Lyssnar man på inspelningen från Pyttis, lär man sig om en slikan tär jo:rdbrukssko:la. Ti: lä:rdis vi i smiddjån ti sko: hestana.
Ju äldre inspelning, desto viktigare blir den standardspråkliga översättningen, som ingår i uppladdningen. Tri: gångår åm å:re sko man no klipp få:ren. åm hö:stn å – i Mittjieiliti:dn – å senn sko man no klipp dåm tjyndelsmessti:dn å Johanneti:dn, så då: sko dåm allti klippas. Så uttalade sig Agda Nyberg, f. 1885 i Grop, Tenala. De flesta sentida lyssnare hänger väl med i att Johanneti:n åsyftar midsommar, och kan eventuellt från skriftskolan minnas att det finns något som heter kyndelsmäss. Men Mittjieiliti:dn? Jo: Mikaelitiden syftar på Mikaelidagen som infaller den 29 september.
Dagens IT kommer inte långt på tio timmar fördelade på över tjugo dialekter, så det är knappast möjligt att syntetisera kompletta dialektuttalsregler ur materialet. Vi får alltså vänta på att mobiltelefonen talar Pyttisdialekt. Men ju mer öppna data, desto mer lokalkunskap hos AI.
Projekt Fredrika gjorde de sista fem procenten
Över 95 procent av jobbet har gjorts av Svenska Litteratursällskapet. Redan på 1950-talet rörde sig Kurt Zilliacus och andra forskare i bygderna med mikrofonen i högsta hugg. Materialet sparades, sorterades, transkriberades och arkiverades. Under detta årtusende har SLS digitaliserat materialet och lagt upp det på nätet, samt försett materialet med en modern licens som möjliggör spridning och användning. Hatten av för SLS!
Under 5 procent av jobbet har gjorts av Projekt Fredrika r.f. (projektfredrika.fi(siirryt toiseen palveluun)) vars syfte är att bättre beskriva det svenska Finland på Wikipedia och Wikimedia Commons. Fredrikas projektledare Robert Silén har överfört filerna inklusive transkribering till dialekt och standardsvenska från sls.finna.fi(siirryt toiseen palveluun). Han har också klassificerat dem enligt Wikimedia Foundations regler och fört in dialektfilerna på en karta över Finland, med färgglada prickar för de orter där inspelningen ägt rum.
Bruksanvisning: Surfa, klicka och lyssna!
Nu är det enkelt för var och en att gå in på sv.wikipedia.org/wiki/Finlandssvenska(siirryt toiseen palveluun), klicka på kartan med prickarna för inspelningsorterna, lyssna och njuta! Och att höra av sig till hembygdsföreningen, så andra än vi Nagubor också får guldkant på sin identitet.
Samarbete för det svenska i Finland
SLS och Projekt Fredrika förbättrar sedan 2022 tillsammans synligheten för det svenska i Finland i Wikivärlden. Ett urval av SLS arkivmaterial, Biografiskt Lexikon för Finland, SLS utgivning med mera finns nu representerat som öppen data i Wikidata och Wikipedia. Arkivmaterialet finns precis som tidigare även på den nationella portalen sls.finna.fi.
Ljudklippen är korta smakprov ur arkivets samlingar. De 29 äldre arkivinspelningarna publicerades ursprungligen i publikationen Från Pyttis till Nedervetil (red. Harling-Kranck). De övriga 240 ljudklippen hör till det omfattande insamlingsprojektet Spara det finlandssvenska talet, som pågick 2005–2008.