Det är viktigt att nästa regering bidrar till att öka den språkliga medvetenheten och förbättra de språkliga färdigheterna i samhället. Språket har en nyckelroll för att främja dels demokratin, dels jämlikhet och stärka förtroendet och delaktigheten i samhället.

Språket är myndighetens viktigaste verktyg

Förståelsen för språkets betydelse ökar inom den offentliga förvaltningen. Många myndigheter arbetar aktivt för att utveckla språket i de texter och tjänster som myndigheterna erbjuder. Språkinstitutet föreslår följande åtgärder i regeringsprogrammet för att främja det här arbetet:

• Webbkurserna i klarspråk ska bli en del av introduktionen för nya anställda på statliga myndigheter.
• En språklig konsekvensanalys ska göras för lagar och författningar.
• Språkexperter ska tas med i utvecklingen av digitala tjänster.

Myndigheternas språkbruk spelar en avgörande roll för hur väl jämlikheten och öppenheten inom förvaltningen fungerar. Ett begripligt myndighetsspråk bidrar till att allmänheten lättare hittar rätt information och rätt tjänster och gör strukturerna inom förvaltningen mer genomskinliga. Ett krångligt språk minskar däremot jämlikheten och underminerar förtroendet för myndigheterna. Därför påverkar språkbruket också stabiliteten och krisberedskapen i samhället.

Myndigheternas språkbruk spelar en avgörande roll för hur väl jämlikheten och öppenheten inom förvaltningen fungerar.

Ett begripligt språk gör också myndigheternas verksamhet mer effektiv, eftersom den som behöver använda tjänsterna behöver mindre rådgivning och kan sköta sina ärenden mer självständigt. Begripliga texter gör myndigheternas arbete smidigare, förbättrar resultatet och sparar pengar. Myndigheter läser och använder varandras texter, vilket betyder att obegripliga texter är ett problem också för förvaltningen i sig.

Webbkurser i klarspråk för statsanställda

Språkinstitutet erbjuder webbkurser i klart myndighetsspråk. Kurserna finns fritt tillgängliga på statsförvaltningens gemensamma lärplattform E-oppiva. Helheten består av sex webbkurser, varav en är på svenska. Kurserna ger en mångsidig bild av vilken betydelse ett gott myndighetsspråk har. De ger också praktiska tips för hur man skriver och förbättrar myndighetstexter.

Språkinstitutet föreslår att webbkurserna i klarspråk blir en del av introduktionen för statsanställda.

Språkinstitutet föreslår att webbkurserna i klarspråk blir en del av introduktionen för statsanställda och att nya anställda avlägger antingen den svenska kursen eller de finska kurserna inom ett halvår efter att de börjat jobba. Förslaget finns redan i handlingsprogrammet Klart myndighetsspråk ett handlingsprogram från år 2013 och i det senaste handlingsprogrammet inom finansministeriets projekt Öppen förvaltning.

Språkinstitutet föreslår att kurserna i klart myndighetsspråk blir en obligatorisk del av introduktionen i arbetet för nya statsanställda.
Språkinstitutet föreslår att kurserna i klart myndighetsspråk blir en obligatorisk del av introduktionen i arbetet för nya statsanställda.

Hösten 2022 gjorde Språkinstitutet en enkät bland anställda inom den offentliga sektorn (ännu inte publicerad). Många deltagare svarade att de inte utvecklat sin läs- och skrivkompetens sedan modersmålsundervisningen i gymnasiet. Det här visar hur nödvändigt det är att offentligt anställda erbjuds en möjlighet att uppdatera och komplettera sina kunskaper i att skriva begripliga texter som uppfyller användarnas behov.

Språklig konsekvensanalys för lagar och författningar

I lagberedningen görs en bedömning av lagförslagens inverkan på bland annat ekonomin, miljön, jämlikheten och myndigheters verksamhet. Också de språkliga följderna beaktas, men bara utifrån hur ett lagförslag påverkar de lagstadgade rättigheterna att använda ett visst språk i ett visst sammanhang.

Det är också viktigt att bedöma om termer, titlar och uttryck fungerar på båda nationalspråken.

Språkinstitutet föreslår en förnyelse av anvisningarna för hur en konsekvensanalys av lagtexter ska göras. Det behövs anvisningar om hur lagspråkets kvalitet ska bedömas. Fokus borde ligga på termer, uttryck och språkliga strukturer som kan vara svåra att förstå och på eventuella föråldrade uttryck som inte är sakliga. Det är också viktigt att bedöma om termer, titlar och uttryck fungerar på båda nationalspråken.

De termer och formuleringar som finns i lagtexter avspeglar sig i otaliga andra texter och sammanhang. Lagspråkets språkliga inverkan på till exempel beslut, avtal, rapporter och ansökningar är alltså stor. Lagspråkets kvalitet, det vill säga dess begriplighet och funktionalitet, påverkar också hur lång tid myndigheter, organisationer och företag behöver för att anpassa dels lagtexter, dels andra texter som baserar sig på lagtext för sin kommunikation utåt.

Involvera språkexperter i utvecklingen av digitala tjänster

Den offentliga förvaltningen strävar efter att användarna i första hand ska sköta sina ärenden digitalt. Det förutsätter att tjänsterna är användbara och tekniskt tillgängliga. Dessutom behövs större satsningar på den språkliga tillgängligheten. Språkinstitutet understryker att språkexperter behöver involveras systematiskt när nya digitala myndighetstjänster börjar planeras. Tjänstens finska och svenska versioner ska planeras samtidigt.

Språkinstitutet understryker att språkexperter behöver involveras systematiskt när nya digitala myndighetstjänster börjar planeras.

Det är viktigt att användarna smidigt kan hantera sina ärenden på nätet, men för många är det krävande att själva uträtta ärenden elektroniskt eftersom innehållet i myndigheters webbtjänster ofta är komplicerat. Ett klart och begripligt språk är en förutsättning för att en digital tjänst ska vara språkligt tillgänglig. Det här betyder att också formuleringarna i bland annat rubriker, länkar och blanketter ska utgöra en fungerande språklig helhet. Samarbete mellan it-experter, innehållsexperter och språkexperter är en förutsättning för tillgängliga och användarvänliga digitala tjänster.