sara-ronnqvist-och-sarah-wikner-foto-eveliina-tolvanen

– Steget mellan magisterstudier och fortsättningsstudier kan kännas skrämmande, och där hoppas jag att vår förening kan kännas som en trygg plats där man inte måste vara fullärd, säger Sara Rönnqvist, som är doktorand i nordiska språk och sekreterare i Föreningen för nordisk filologi (FNF) sedan 2020.

Tidskrift med bredd

Föreningen firar 90 år i år. Det var alltså 1932 som FNF grundades för att ”i akademiska och vidare kretsar väcka och upprätthålla intresset för ett vetenskapligt studium av de nordiska folkens språk, litteratur och folkminnen”. Föreningens främsta uppgift har varit och är att ge ut Folkmålsstudier (FMS) som utkommer en gång om året och är den enda vetenskapliga tidskriften inom nordistiken på svenska i Finland och en av två i Norden som publicerar artiklar från ett brett spektrum inom nordistik på svenska. Den andra är Språk och stil i Sverige. Det här ser föreningens ordförande, universitetslektor i svenska språket vid Åbo Akademi Sarah Wikner som otroligt viktigt.

– Många forskare publicerar sig på engelska trots att de forskar i till exempel svenska. Det är väldigt viktigt att det fortfarande finns möjligheter att sprida sin forskning på de skandinaviska språken, säger Rönnqvist.

Sara Rönnqvist och Sarah Wikner.
Sara Rönnqvist och Sarah Wikner. Foto: Eveliina Tolvanen

FMS innehåller vetenskapliga artiklar från många grenar inom nordistiken, bland annat en del andraspråksforskning och pedagogiskt inriktad språkforskning som Wikner tror kan intressera till exempel lärare.

Det är väldigt viktigt att det fortfarande finns möjligheter att sprida sin forskning på de skandinaviska språken.

– Tidskriften och föreningen är en fin plattform för personer som arbetar med språk och kommunikation inom olika branscher och som vill hålla sig a jour med vad som händer inom nordistiken och få kontakter, säger Rönnqvist.

En förening för alla

En uppfattning som Rönnqvist och Wikner gärna vill ändra på är att FNF bara är en förening för redan insatta forskare. Meningen är att alla från studenter till doktorander, lärare och en språkintresserad allmänhet ska kunna ha behållning av verksamheten som FNF ordnar.

Symposierna är forum som också passar dem som inte direkt forskar.

Folkmålsstudier har utkommit sedan 1933. Under 1970-talet breddades föreningens verksamhet med symposier och kurser. Ämnena berör allt från dialekter till lätt språk, och på årsmötena som är för föreningens medlemmar får också till exempel graduskribenter presentera sina resultat.

– Symposierna är forum som också passar dem som inte direkt forskar. Jag har deltagit i nästan alla symposier sedan jag var magisterstudent, säger Wikner.

– Meningen är att de som håller föredrag och presentationer ska göra det på ett sätt som också är tillgängligt för dem som inte är insatta i just hens ämne, säger Rönnqvist. På det sättet lär sig alla av varandra.

På en skrivreterat kan man komma oavsett om man skriver gradu, rapport eller doktorsavhandling.

En annan verksamhetsform som föreningen vill ordna mer av i framtiden är skrivretreater. Strax efter pandemin ordnades den första och blev mycket omtyckt bland deltagarna. På en skrivreterat kan man komma oavsett om man skriver gradu, rapport eller doktorsavhandling. Programmet kan bestå av någon föreläsning och sedan skrivarbete i intervaller, med fritt program, diskussion och samvaro vid måltiderna och på kvällarna. Nästa retreat är planerad till maj 2023.

Uppdrag: värna svenskan i Finland och nå nya intresserade

Inför de kommande åren ser Sarah Wikner och Sara Rönnqvist digitalisering och modernisering som de största frågorna. FNF har samma utmaningar som varje liten förening som verkar på frivillig basis: tid och pengar. Eftersom verksamheten sker ideellt går förnyelsearbetet långsamt, men Wikner och Rönnqvist ser det som viktigt att föreningen lever med sin tid för att vara aktuell även i framtiden. Nästa år utarbetas en layoutförnyelse av Folkmålsstudier och förr eller senare blir det aktuellt att bara ge ut tidskriften i digitalt format.

Till och med vår 90-åriga förening vill gärna värna intresset för svenskan i Finland.

– Det skulle också vara givande att jobba med popularisering för att forskare och en bredare allmänhet ska nå varandra och för att de forskningsresultat som språkforskningen bidrar med skulle tillämpas på ett samhälleligt plan. Där finns det också utrymme att fundera på hur vi kunde bredda läsekretsen och medlemskåren. Till och med vår 90-åriga förening vill gärna värna intresset för svenskan i Finland, de nordiska språken och språk överlag, säger Rönnqvist.

Föreningen för nordisk filologi FNF

  • Grundades 1932 i Helsingfors och fyller 90 år i år.
  • Syftet med föreningen är att verka för att upprätthålla ett intresse för vetenskapliga studier i nordistik.
  • Har i dagsläget 94 medlemmar.
  • Ger ut tidskriften Folkmålsstudier och ordnar symposier och andra evenemang.
  • Många medlemmar är forskare och doktorander men föreningen är öppen för alla språkintresserade.
  • På webben: fnf.fi
  • På Facebook: https://www.facebook.com/nordfil