Dekorativ bild

Den 1 augusti 1972 infördes grundskolan i Finland. Övergången från folkskola, medborgarskola och mellanskola till grundskola skedde i etapper under åren 1972–1977. Man började i Lapplands län, och fortsatte sedan söderut. Sist infördes grundskolan i huvudstadsregionen när Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla övergick till grundskolans läroplan 1977. Eftersom jag inledde min skolgång 1977 i Helsingfors tillhör jag den första årskullen i huvudstadsregionen som aldrig gått i folkskola.

Många, både föräldrar och lärare, var skeptiska när grundskolan introducerades men syftet var att ge alla barn lika möjligheter till fortsatta studier och också gratis skolmaterial, skolluncher och hälsovård.

Samma tanke låg väl också bakom beslutet att införa en enhetlig språkundervisning för alla, vilket innebar att alla elever förutom sitt modersmål skulle undervisas i två obligatoriska språk: ett främmande språk och ”det andra inhemska”, dvs. svenska eller finska.

Många, både föräldrar och lärare, var skeptiska när grundskolan introducerades men syftet var att ge alla barn lika möjligheter till fortsatta studier.

Grundskolan hade också konsekvenser för modersmålsundervisningen. I en handledning som kompletterar modersmålsämnets läroplan 1977 var synen på språkvarieteter betydligt mer nyanserad i jämförelse med tidigare läroplaner för folkskolan. Nu var inte längre ett syfte med modersmålsundervisningen att lära ut ett ”högspråkligt” uttal. Skolan skulle nu hjälpa eleverna utveckla ett talat språk baserat på standardspråkets lexikon och grammatik, men i övrigt tillåta lokala variationer i uttal, intonation och satsmelodi. Tidigare lärarhandledningar hade uttalat sig negativt om dialekter, men från 1977 börjar man tala om den språkliga variationen i ett samhälle i en mer tillåtande ton, och att språket uttrycker en persons identitet och sociala samhörighet, vilket omgivningen ska respektera. (Läs mer om detta i Sven-Erik Hanséns artikel ”Från folkskola till grundskola – aspekter på språkutveckling och språkvård” i Finländsk svenska från 1860 till nutid(siirryt toiseen palveluun), 2019. Artikeln behandlar utvecklingen av modersmålsundervisningen, och språkvårdens roll i den i ett långt perspektiv.)

Det tar tid innan lärarhandledningarnas ideal omsätts i praktiken i våra samhällen, men i dag är inställningen till dialekter mestadels positiv och man kan i olika medier höra en mycket bredare skala av svenska från olika delar av landet.

Grundskolans införande är faktiskt en mycket viktig milstolpe i vårt lands historia! Införandet av grundskolan var en klok satsning som bidrog till en ökad jämlikhet och stabilitet i vårt samhälle och som vi i dag kan vara tacksamma för!