null Låt oss inte tala nyspråk

Ledare 21.3.2022

Charlotta af Hällström-Reijonen

Låt oss inte tala nyspråk

”Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka”

Jag läste George Orwells roman 1984 år 1984 som så många andra, men bestämde mig för att läsa den på nytt. Eller läsa och läsa, jag lyssnade på den som ljudbok. Jag hade hunnit glömma hur medryckande den är, och jag nästan sträcklyssnade på den – i Thomas Warburtons njutbara översättning till svenska i uppläsning av Björn Granath. Det är inte för intet som denna bok är en riktig klassiker! Den är som bekant en dystopi om en diktatur där det styrande partiet ändrat på språket för att hindra fri tanke. Lexikografer har en viktig roll i detta arbete. Alla ord som är farliga för partiet har tagits bort, och ”nyspråk” (Newspeak i det engelska originalet) har skapats med syfte att inskränka tankemöjligheterna.

Jag rekommenderar varmt en (om)läsning.

Det är en fascinerande litterär idé att man genom språket kan påverka tankarna hos en hel befolkning. Men det är tyvärr inte bara ett litterärt grepp utan något som man försökt göra i många diktaturer och något som nu görs i dagens Ryssland. Kriget i Ukraina kallas av Putin och hans anhängare i Kreml för ”militär specialoperation” och rentav en ”fredsbevarande operation”, och målet är inte ockupation utan att ”avmilitarisera och avnazifiera" Ukraina. Västs ekonomiska sanktioner mot Ryssland tolkas däremot som krigsförklaringar av Putin samtidigt som ryssar är förbjudna att använda ordet krig i det här sammanhanget. Språket har alltså blivit ett redskap i kriget, ett vapen.

Språket har stor symbolisk betydelse, och särskilt ortnamn blir lätt politiserade. Diskussionen kring hur man stavar Ukrainas huvudstad har aktualiserats hos oss. Ska den etablerade formen Kiev användas eller ska vi stava namnet Kyjiv, vilket är en svensk translitterering av den ukrainska namnformen? (Kiev är en gammal translitterering från ryskan, en modern translitterering skulle ge formen Kijev.) Även om namnformen Kiev inte ska ses som ett ställningstagande för Ryssland i kriget är det ett faktum att det finns mycket politik i stavningen, och denna diskussion är inte avslutad än. Det lutar mot att vi så småningom går över till att skriva Kyjiv på svenska.

Språket har stor symbolisk betydelse, och särskilt ortnamn blir lätt politiserade.

I många länder har man bytt namn på gatan där ryska ambassaden ligger. Nya namn är t.ex. ”Ukrainska hjältars gata" (Vilnius), ”Självständiga Ukrainas gata” (Riga) och ”Fria Ukrainas gata” (Tirana). Korsningen utanför Rysslands ambassad i Oslo byter namn till Ukrainas plass. Liknande namnbyten har diskuterats också i Helsingfors.

Även om de här namnbytena knappast påverkar krigets utgång, handlar det om symbolhandlingar, och är ytterligare ett bevis på att språket kan användas för politiska syften.

Viktigare än att byta namn på en gata i Helsingfors är ändå att ge vanliga medborgare i Ryssland chansen att läsa nyheter som inte är skrivna på ett Orwellskt nyspråk, nyheter där ordet krig inte censurerats. Yle har sedan flera år tillbaka dagligen publicerat Novosti Yle, nyheter på ryska, vilket är mycket bra. Och vi ska också vara nöjda över att de nordiska tidningarna Helsingin Sanomat, Dagens Nyheter och Politiken nu börjat översätta utvalda artiklar till ryska. Det är viktigt att kalla kriget vid dess rätta namn. Då finns det kanske lite bättre chanser till fred.

Charlotta af Hällström-Reijonen

Skribenten är chefredaktör för Språkbruk. Foto: May Wikström

Tillbaka till början