Vad är Hållbarhetstermgruppen för något?
Hållbarhetstermgruppen är en arbetsgrupp med sakkunniga och terminologer som tar sig an termer och begrepp inom ämnesområdet hållbar utveckling. Det rör sig dels om engelska termer som ännu inte har någon etablerad svensk motsvarighet, exempelvis decarbonization, dels om komplexa begrepp som redan har en svensk term och är definierade men som behöver förklaras på ett begripligt sätt, exempelvis biologisk mångfald. Men så finns också en hel del uttryck som fått fäste i samhällsdebatten men som är svåra att ringa in och beskriva, exempelvis nettonollutsläpp.
Varför är det viktigt med en termgrupp just nu?
Den planetära kris vi befinner oss i är akut och angelägen för var och en av oss. Därför måste kunskap om krisen och förståelse för vad vi behöver göra kommuniceras ut på ett, för så många som möjligt, entydigt och begripligt vis. Det kan jämföras med kriskommunikationen i samband med covid-19-pandemin som snabbt behövde nå ut till alla människor. På presskonferenser användes av förklarliga skäl då och då termer från det medicinska ämnesområdet; termer som var nödvändiga att använda men som också behövde förklaras.
För Hållbarhetstermgruppens del handlar det om termer från flera olika ämnesfält, från både naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningsområden. Eftersom krisen är global med engelska som arbetsspråk är det inte konstigt att vi i detta skede ofta använder engelska uttryck även i svenskspråkiga sammanhang. Men vi behöver kunna kommunicera om krisen på svenska, något som efterfrågas av både forskare, journalister, översättare, myndighetsrepresentanter och allmänhet.
Vi vill ju också från Språkrådets håll bidra till att arbeta för FN:s hållbarhetsmål som finns beskrivna Agenda 2030 utifrån den kompetens vi har, det vill säga den språkliga.
Vilka ingår i gruppen?
Förutom oss från Språkrådet, med språklig och terminologisk kompetens, består gruppen i huvudsak av sakkunniga från lärosäten, myndigheter och forskningsinstitut. Vi har också med viktiga samhällsaktörer från medier och intresseorganisationer. Med i gruppen är också en översättare med språkriktningen engelska-svenska.
För att förankra arbetet brett och för att kunna sprida kunskapen vidare har vi en plan på att upprätta en remissgrupp med andra sakkunniga och viktiga intressenter som får möjlighet att ge synpunkter på termerna och beskrivningarna. Men vi har inte riktigt kommit igång med den processen än.
Vad har ni för målsättningar med gruppen?
Vårt mål är att på Hållbarhetstermgruppens webbsidor(siirryt toiseen palveluun) löpande tillgängliggöra svenska termer och beskrivningar av begrepp som är relevanta för samhällsdebatten om hållbar utveckling. Vi vill också snabbt kunna fånga upp nya begrepp för att beskriva och benämna dem på svenska, liksom undersöka nya benämningar för gamla företeelser, så kallade retronymer. Kanske kommer vi framöver att prata mer om oekologisk mat än om ekologisk? Det är ju så att den samhällsomställning vi är mitt uppe i och vars innebörd och omfattning vi idag inte riktigt kan föreställa oss ofelbart kommer att leda till en mängd nya företeelser och begrepp, och därmed en mängd nya ord att använda, tydliggöra, sprida och översätta.
Hållbarhetstermgruppens arbete har just börjat men vår förhoppning är ju att den ska finnas så länge behovet finns, och det lär vara en tid framöver.
**
Frågorna till Hållbarhetsarbetsgruppen ställdes av Pia Westerberg.
Elina Sjölinder: Hur ska vi tala om biologisk mångfald?(siirryt toiseen palveluun) (Språkbruk 4/2020)