Artiklar - Språkbruk
Alla artiklar
Innehåll med År 2022 .
-
Aktuell litteratur 22.9.2022
Monica Äikäs
Rikt verk om översatt skönlitteratur
Sekler av svensk översättningshistoria presenteras i prisbelönt faktabok som frilägger översättarens ofta bortglömda roll. Monica Äikäs har läst Dolda gudar och recenserar för Språkbruk.
Läs mer
-
Artikel 1.9.2022
Linn Alenius Wallin
Förföräldrar – en svensk motsvarighet till grandparents
Varför finns det inte ett ord på svenska som sammanfattar alla far- och morföräldrar, likt engelskans grandparents eller finskans isovanhemmat?
Läs mer
-
Artikel 31.8.2022
May Wikström
Språkkunskaper öppnar dörrar till drömjobb i hela världen
Europeiska språkdagen den 26 september är en glad fest för Europas språkliga mångfald och rikedom. I år får finländska ungdomar en fartfylld inblick i hur drömmen om ett spännande jobb motiverade brandmannen Matias att lära sig franska.
Läs mer
-
Artikel 23.8.2022
Jennifer Amin
Babels omvända pyramid
Mamma är uppenbart upprörd och sårad, rodnaden från halsen upp till öronen avslöjar henne. Det är svårt att inte finna situationen dråplig. Vi brukar reda ut missförstånd men nu får jag inte en syl i vädret för hon...
Läs mer
-
Artikel 18.8.2022
Mirja Saari
In memoriam – Marketta Sundman 1949–2022
En av Finlands främsta forskare i svenska språket, professor Marketta Sundman (f. Soininvaara), avled den 21 april 2022. Hon var uppvuxen i Helsingfors och avlade sin magister- och licentiatexamen vid Helsingfors...
Läs mer
-
Artikel 11.8.2022
Tomi Riitamaa
Ämbar eller hink – sverigesvensk okunskap och finlandismernas existensberättigande som litterärt tema
Länge låg den bergrothska anden som ett ok över många finlandssvenska författare, även om flera också genom tiderna vågat trotsa konventionen om ett skriftspråk fritt från finlandismer. Tomi Riitamaa visar bland annat hur finlandssvenska författare i dag inte bara bryter med den idén, utan också tematiserar både finlandismernas existensberättigande och en upplevd sverigesvensk okunskap om det finlandssvenska.
Läs mer
-
Artikel 23.6.2022
Ida Västerdal
Estlandssvenskan – en östsvensk doldis
Att svenska talas i Finland får vi lära oss i skolan i Sverige och även om många nog tyvärr har en ganska snäv bild av finlandssvenskan är den i alla fall inte okänd. Men när jag berättar om min forskning om estlandssvenska höjer de flesta på ögonbrynen – estlandssvenska, vad är det?
Läs mer
-
Artikel 16.6.2022
May Wikström
”Dialekterna är verkligen vårt kulturarv”
Ur arkivet på Hagnäs strand stiger tusentals dialektröster från Houtskär, Lappträsk, Nedervetil, Lumparland ... Det kulturarv som redigeras av ordboksredaktionen på Institutet för de inhemska språken är inte bara historia. Folkmålet lever och mår väl. Samtidigt är den vetenskapliga dokumentationen av de svenska dialekterna i Finland unik. I sommar har redaktionen publicerat ytterligare 1 300 artiklar på nätet, tillsammans med nytt gränssnitt och en uppdaterad sökguide.
Läs mer
-
Artikel 9.6.2022
Janina Andersson
Sociala medier innebär möjligheter och utmaningar
Språket på sociala medier stod i fokus under årets språkvårdsdag. Temat tacklades ur flera olika vinklar och under dagen behandlades såväl digitala språkverktyg som olika åldersgruppers språkbruk på webben och myndigheter som delar roliga videor.
Läs mer
-
Artikel 25.5.2022
Melina Bister, Jouko Lindstedt
Vem talar esperanto?
Antagligen har du någon gång hört om esperanto: ett konstgjort språk som inte kan användas som ett ”riktigt” språk? Ett språk med den ursprungliga intentionen att ersätta alla andra språk i världen? Det finns en hel del osanna myter om esperanto, anser Melina Bister och Jouko Lindstedt. De skriver om ett språk som är både levande och uttrycksfullt, med en aktiv talgemenskap.
Läs mer
-
Artikel 18.5.2022
Andreas Nord
Från nåd till service – 300 år av samhällsinformation
Vare sig man vill eller inte styr pengarna mycket i vår vardag. Att mynt och sedlar byts ut är en väsentlig information som måste nå alla medborgare. Det här var lika viktigt år 1710 som år 2010. Andreas Nord har jämfört myndighetsinformationens tilltal och metoder i två svenska myntreformer med trehundra års mellanrum.
Läs mer
-
Artikel 28.4.2022
Lovisa Jakobsson
Är ett helvete alltid ett helvete?
För översättare bjuder svordomar på en utmaning i särklass. Ibland kan grovheter mångdubblas i en direktöversättning, ibland resulterar en sådan i ren förvirring − för vad är det för fult med spanjorernas nattvardsbröd egentligen? Översättaren Lovisa Jakobsson beskriver det svåra och roliga uppdraget att överföra våra jävlaranamma till andra språk.
Läs mer
-
Artikel 21.4.2022
Martin Persson
Dags att vända på steken: Dagens ungdom talar för bra!
Språkpoliser och allehanda förståsigpåare går gärna åt ”nutidens ungdom” för slarvigt språkbruk. I dag har det blivit allt vanligare att tala som vi skriver, och det blir i stället alldeles för korrekt bokstavstroget, tycker Martin Persson.
Läs mer
-
Artikel 13.4.2022
Thomas Rosén
Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska
Kriget i Ukraina ställer inte bara nationen utan också dess nationalspråk i fokus. Plötsligt är vi nyfikna på hur ukrainska låter jämfört med ryska. Förstår talarna varandra? Thomas Rosén, lektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, belyser de två grannspråkens likheter och skillnader. Smärtpunkterna för språkens framtida utveckling i Ukraina har enligt honom accentuerats ytterligare av den ryska invasionen.
Läs mer
-
Artikel 31.3.2022
Bianca Ortiz Holmberg
Skolslangen är brokig – men favoriter finns
Alla säger hissa och rella om skolämnena historia och religion, medan biologi, geografi och huslig ekonomi har en uppsjö av benämningar i olika delar av Svenskfinland.
Läs mer
-
Artikel 17.3.2022
Monica Äikäs
Då och när som orsaksmarkörer
Både då och när kan uttrycka orsak, men det finns skillnader i användningen. Monica Äikäs reder ut dessa skillnader.
Läs mer
-
Artikel 3.3.2022
Dimitrios Kokkinakis, Mia-Marie Hammarlin
Vaccinskepsis undersöks med hjälp av språkteknologi
För forskare ger den digitala världen nya möjligheter att förstå hur människor känner i olika samhällsaktuella frågor. Genom att studera vaccinrelaterade diskussioner i sociala medier kan vi öka vår förståelse för såväl vaccinattityder som värderingar i frågan.
Läs mer