Avdelningar - Språkbruk

Artikel 25.5.2022

Melina Bister, Jouko Lindstedt

Vem talar esperanto?

Antagligen har du någon gång hört om esperanto: ett konstgjort språk som inte kan användas som ett ”riktigt” språk? Ett språk med den ursprungliga intentionen att ersätta alla andra språk i världen? Det finns en hel del osanna myter om esperanto, anser Melina Bister och Jouko Lindstedt. De skriver om ett språk som är både levande och uttrycksfullt, med en aktiv talgemenskap.

Läs mer

Artikel 18.5.2022

Andreas Nord

Från nåd till service – 300 år av samhällsinformation

Vare sig man vill eller inte styr pengarna mycket i vår vardag. Att mynt och sedlar byts ut är en väsentlig information som måste nå alla medborgare. Det här var lika viktigt år 1710 som år 2010. Andreas Nord har jämfört myndighetsinformationens tilltal och metoder i två svenska myntreformer med trehundra års mellanrum.

Läs mer

Fem frågor 5.5.2022

Fem frågor till Henrik Othman

Henrik Othman är en välkänd finlandssvensk, numera pensionerad, journalist och ledarskribent på Österbottens Tidning. Othman har bland annat varit medlem i Svenska språknämnden i Finland och fått det prestigefyllda Topeliuspriset. Under sin långa karriär skrev Othman över 1 800 ledare. Othman är fenomenal på att leka med ord i olika sammanhang. Språkbruk ställde honom fem frågor.

Läs mer

Artikel 28.4.2022

Lovisa Jakobsson

Är ett helvete alltid ett helvete?

För översättare bjuder svordomar på en utmaning i särklass. Ibland kan grovheter mångdubblas i en direktöversättning, ibland resulterar en sådan i ren förvirring − för vad är det för fult med spanjorernas nattvardsbröd egentligen? Översättaren Lovisa Jakobsson beskriver det svåra och roliga uppdraget att överföra våra jävlaranamma till andra språk.

Läs mer

Artikel 21.4.2022

Martin Persson

Dags att vända på steken: Dagens ungdom talar för bra!

Språkpoliser och allehanda förståsigpåare går gärna åt ”nutidens ungdom” för slarvigt språkbruk. I dag har det blivit allt vanligare att tala som vi skriver, och det blir i stället alldeles för korrekt bokstavstroget, tycker Martin Persson.

Läs mer

Artikel 13.4.2022

Thomas Rosén

Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska

Kriget i Ukraina ställer inte bara nationen utan också dess nationalspråk i fokus. Plötsligt är vi nyfikna på hur ukrainska låter jämfört med ryska. Förstår talarna varandra? Thomas Rosén, lektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet, belyser de två grannspråkens likheter och skillnader. Smärtpunkterna för språkens framtida utveckling i Ukraina har enligt honom accentuerats ytterligare av den ryska invasionen.

Läs mer

Aktuell litteratur 12.4.2022

Monica Äikäs

Väck det fonetiska örat − ny bok om uttalets betydelse i svenskundervisningen

Ju mer man kan och vet om ett språks uttal, desto bättre blir uttalet. Bland annat detta är slutsatsen i en nyutkommen bok om uttalsinlärning.

Läs mer

Aktuell litteratur 12.4.2022

Martin Persson

Rökstenen − en sällsam gåta för nutida tolkare

Henrik Williams bok Rökstenen och världens undergång ger sig i kast med Nordens längsta runtext. Den är en djup, populärvetenskaplig lärdomsvandring genomsyrad av berättarglädje, bedömer Martin Persson i sin recension för Språkbruk.

Läs mer

Synpunkten 7.4.2022

Olle Josephson

Ordbokspolitik är kulturpolitik

Ordboksarbete har blivit både viktigare och kostsammare i ett digitaliserat och mångspråkigt samhälle. Trots ett nybildat konsortiums räddningsoperation i vår för Svenska Akademiens Ordbok kommer staten inte undan sitt långsiktiga ansvar. Det anser Olle Josephson i sitt inlägg om framtiden för Svenska Akademiens Ordbok och ordböcker i allmänhet.

Läs mer

Artikel 31.3.2022

Bianca Ortiz Holmberg

Skolslangen är brokig – men favoriter finns

Alla säger hissa och rella om skolämnena historia och religion, medan biologi, geografi och huslig ekonomi har en uppsjö av benämningar i olika delar av Svenskfinland.

Läs mer

Ledare 21.3.2022

Charlotta af Hällström-Reijonen

Låt oss inte tala nyspråk

”Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka” Jag läste George Orwells roman 1984 år 1984 som så många andra, men bestämde mig för att läsa den på nytt. Eller läsa och läsa, jag lyssnade på den som ljudbok....

Läs mer

Artikel 17.3.2022

Monica Äikäs

Då och när som orsaksmarkörer

Både då och när kan uttrycka orsak, men det finns skillnader i användningen. Monica Äikäs reder ut dessa skillnader.

Läs mer

Artikel 3.3.2022

Dimitrios Kokkinakis, Mia-Marie Hammarlin

Vaccinskepsis undersöks med hjälp av språkteknologi

För forskare ger den digitala världen nya möjligheter att förstå hur människor känner i olika samhällsaktuella frågor. Genom att studera vaccinrelaterade diskussioner i sociala medier kan vi öka vår förståelse för såväl vaccinattityder som värderingar i frågan.

Läs mer

Krönikan 17.2.2022

Saliven Gustavsson

Diagnos: galopperande dialectos

Vi betraktar dialekternas ymnighetshorn genom ett par progressiva glasögon (finskans moniteholasit heter faktiskt så, lärde jag mig nyss!) för simplare duger ej. Vi konstaterar att motivet är en mångfasetterad mosaik,...

Läs mer

Fem frågor 3.2.2022

Fem frågor till Jannika Lassus

Jannika Lassus arbetar som universitetslektor i svenska språket vid Finsk-ugriska och nordiska avdelningen vid Helsingfors universitet. Hon är ordförande för Svenska språknämnden i Finland sedan den 1 juni 2021.

Läs mer

Synpunkten 20.1.2022

Jörg Tiedemann

Språk(teknologi) är nyckeln till intelligens och rättvisa

Språket är nyckeln till det vi kallar intelligens och kollektivt kunnande, skriver Jörg Tiedemann. Därför häpnar han över att vi till synes kritiklöst har överlåtit hanteringen av språkliga data till globala teknologijättar.

Läs mer

Aktuell litteratur 5.1.2022

Anna Maria Gustafsson

Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder

När Sveriges Radio var ungt var nålsögat till posten som hallåa extremt smalt. Veteranen Åke Jonsson guidar läsaren från tiden när kvinnor och skåningar var portförbjudna till dagens radiospråk.

Läs mer

Intervju 16.12.2021

Heidi Hendersson

Tjena i Sverige och god dag i Finland – så kommunicerar vi olika över landsgränsen

Finlandssvenskar kommer snabbare till saken och sverigesvenskar har en tendens att använda sig av mer positiva tillrop. Det är några av skillnaderna mellan svenskan som talas på de olika sidorna om Östersjön.

Läs mer

Aktuell litteratur 16.12.2021

Jan-Ola Östman

Skillnader mellan sverigesvenskan och finlandssvenskan upphör aldrig att intressera och fascinera

Jan-Ola Östman recenserar slutrapporten för projektet Interaktion och variation i pluricentriska språk.

Läs mer

Intervju 10.12.2021

Bianca Ortiz Holmberg

Termarbete i en global kris

Klar och tydlig myndighetskommunikation är mycket viktig särskilt i en kris. Arbetet med statsrådets kanslis coronaordlista gjorde det här ännu tydligare för Niina Elomaa och Henna Eronen.

Läs mer