1800-talsprojekt med målet i sikte
3/2018

Bodil Rosqvist

1800-talsprojekt med målet i sikte

Svenska Akademiens ordbok beskriver svenskan under 500 år. I ordboken finns både vanliga ord som skratta och armbåge och okända ord som velnas. När ordboken är komplett, om fem till sex år, börjar revideringsarbetet.

På Svenska Akademiens ordboksredaktion i Lund arbetar 23 personer med produktionen av Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Detta projekt har pågått sedan slutet av 1800-talet och närmar sig nu sin fullbordan. År 2017 publicerades ord från utsug till vreta, och vi räknar med att komma fram till bokstaven ö om cirka fem år. Numera är det många användare som når oss via vår webbplats saob.se eller ordboksportalen svenska.se.

Historia och samtid

SAOB är en historisk och samtidsspråklig ordbok som beskriver skriven svenska från år 1521 fram till nutid. Med ”nutid” avses ordboksartiklarnas olika publiceringsår. Artikeln antenn som publicerades år 1900 behandlar ordets utveckling fram till detta årtal, medan artiklarna vilja och vittne som publicerades så sent som år 2017 alltså omfattar ytterligare drygt 100 års språkutveckling.

Att artikeln antenn skrevs för länge sedan syns bl.a. på den ålderdomliga stavningen i den redaktionella texten. Av bilden framgår att v-ljudet skrivs med -f- eller -fv­- och att verbet utgå böjs i plural. Vidare sägs ordets betydelse vara ’organ på insekters (eller andra djurs) huvud’, medan ingenting nämns om betydelsen ’an­ordning för mot­tagning och ut­sändning av radio­vågor’. Den tekniska användningen utvecklades först under 1900-talet, och har alltså inte hunnit behandlas.

Artikeln antenn från saob.se.

9 miljoner språkprov

Innehållet i SAOB baseras på cirka 9 miljoner lappar med textutdrag, s.k. språkprov. Språkproven har samlats in sedan 1880-talet ur drygt 20 000 olika texter från 1500-talet och framåt. Målet är att detta material ska vara representativt för det svenska skriftspråket med hänsyn till kronologi, ämnesområde, genre och regionalitet.

Varje lapp har ett stickord överst och under det ett utdrag ur den text där stickordet förekommer i sitt sammanhang, samt årtal och källangivelse. Lappformatet är praktiskt, eftersom språkproven lätt kan sorteras i bokstavsordning, i kronologisk ordning och/eller i olika betydelser. Alla definitioner i SAOB kompletteras av ett eller flera språkprov, och det först angivna språkprovet är alltid det äldsta (med den aktuella betydelsen) som finns i SAOB:s arkiv. Det tidigaste belägget för ordet antenn har exempelvis hämtats från De Geer i Tal hållna i vetenskapsakademien vid præsidii nedläggande år 1744.

Hela 9 miljoner språkprov utgör grunden för Svenska Akademiens ordbok. Det äldsta exemplet på varje ord och varje betydelse som finns i SAOB:s arkiv citeras alltid i ordboken.

Vanliga och okända ord

SAOB innehåller för närvarande cirka 466 000 uppslagsord. ”Vanliga” ord som , skratta och armbåge beskrivs, men också mer okända ord som tret (med betydelsen ’förargelse’ eller ’missnöje’) och velnas (’ha förhoppning om’). Den som i en äldre text stöter på ett okänt ord har stor chans att hitta en förklaring i SAOB. När det gäller välkända ord, som t.ex. armbåge, är användarna kanske inte i första hand ute efter att få reda på ordens betydelser. Men kanske undrar man hur länge uttrycket bjuda med armbågen har funnits i svenskan (åtminstone sedan 1881) eller vad det innebär att en vers ”går över armbågen” (nämligen att den är otymplig eller klumpig).

För varje huvudord ges uppgifter om uppslagsformer, uttal (om ordet är brukligt i standardsvenska), ordklass, böjningsmönster (förr och nu), stavning (förr och nu), etymologi (dvs. ordets historia) och – naturligtvis – betydelser.

Historiskt perspektiv

Det historiska perspektivet genomsyrar hela betydelsebeskrivningen i SAOB. Det betyder att ordens indelning i olika betydelser styrs av deras etymologi och inte av vilken betydelse som är vanligast eller har anträffats tidigast i svenskan. Substantivet likvid är exempelvis en ekonomisk term i dagens svenska. Eftersom ordet kommer av latinets liquidum, med grundbetydelsen ’vätska’ är det dock betydelsen ’ämne i flytande form’ som anges först i SAOB, trots att den är belagd först år 1853, nästan 200 år senare än betydelsen ’avräkning’ eller ’ekonomisk uppgörelse’, vars första belägg dateras 1650.

Man får veta att en plånbok ursprungligen var ’ett slags anteckningsbok i fickformat med sidor på vilka skrift lätt kunde utplånas’.

Detta betyder att man i SAOB ofta kan få en förklaring till hur ett ord har fått sin benämning. Man får veta att en plånbok ursprungligen var ’ett slags anteckningsbok i fickformat med sidor på vilka skrift lätt kunde utplånas’ och att ordet avslöja hör ihop med att göra något synligt genom att – bokstavligen – ta bort en slöja.

Från språkprov till färdig artikel

Ordboksarbetet är ett lagarbete som sker i en kedja, med språkproven från vårt arkiv som grund. Språkproven fördelas på medarbetarna i avsnitt eller partier, och artiklarna skapas utifrån dessa. Själv har jag t.ex. ganska nyligen avslutat arbetet med partiet vät–vättor, som innehöll cirka 2 200 språkprov. I detta spann ingår ord som väta, väte, vätska, vätte och det numera obrukliga ordet vättja (som betyder ’vässa’).

Innan jag som redaktör börjar analysera språkproven för att utforma artiklarna har partiet bearbetats av en förberedare som har ordnat materialet i olika uppslagsord och förtecknat ordens böjning och stavning. Med detta arbete som grund kan jag sedan utforma böjnings- och stavningsredovisningen för ”mina” ord. Betydelseanalysen görs genom att lapparna med språkprov sorteras i högar efter olika betydelser. Definitionerna utformas och finslipas efter hand som allt fler språkprov beaktas, och de språkprov som ska citeras i artikeln väljs ut. De flesta lapparna från materialet syns inte i artiklarna, utan har bara använts som hjälpmedel för den bakomliggande analysen.

När jag så småningom skrivit ett manus för partiet vät–vättor nagelfars detta av en kontrollant, med särskilt fokus på kontroll av alla hänvisningar och av alla citerade språkprov. Dessutom läses och kommenteras alla partier av redaktörskollegor, redaktionschefen och huvudredaktören.

Det är inte alltid självklart var gränserna går för vad som ska betraktas som ett och samma ord, eller för olika betydelser av ett ord.

Till vår hjälp har vi etymologiska ordböcker, encyklopedier och en- och flerspråkiga lexikon från olika århundraden och olika typer av textsamlingar på nätet. Vi anlitar också cirka 80 sakkunniga inom olika ämnen, t.ex. botanik, filosofi och medicin.

Trots att det finns tydliga ramar för hur en SAOB-artikel kan vara uppbyggd och för hur definitionerna utformas kan en redaktör inte på förhand ha en klar bild av hur de färdiga artiklarna kommer att se ut. Många avgöranden ska göras på vägen från en första analys av språkprovsmaterialet till en färdig artikel. Det är inte alltid självklart var gränserna går för vad som ska betraktas som ett och samma ord, eller för olika betydelser av ett ord.

Vätte – ett eller två uppslagsord?

Ordet vätte i betydelsen ’övernaturligt väsen’ hade formen vätter i fornsvenskan och är troligen ursprungligen en eufemistisk användning av ett ord med betydelsen ’ting’ eller ’något’. Samma ord finns exempelvis i danskans vætte och engelskans wight. Det dialektala uttrycket lite vätte ’en liten smula, lite grand’ har samma ursprung. Betydelserna ’övernaturligt väsen’ och ’lite grand’ betraktas därför som ett och samma ord både i Ordbog over det danske Sprog och i Oxford English Dictionary.

I svenskan verkar det dock vara mer begripligt att tala om två olika ord. De olika betydelserna av vätte anträffas i särskiljande stavningsvarianter och har dessutom olika genus. Sammantaget är det alltså mer som skiljer de båda betydelserna åt än som förenar dem till en enhet.

Ö inom räckhåll

Redaktionen räknar med att ha kommit till bokstaven ö inom de närmsta fem eller sex åren. När en komplett ordbok från A till Ö är färdig börjar det omfattande arbetet med att uppdatera och revidera ordboksinnehållet. 1900-talsord som couscous, dagis, kärnkraft och personnummer måste läggas till och de flesta äldre artiklar kommer att behöva uppdateras och revideras.

Målet är att hela ordboksinnehållet ska täcka de drygt femhundra år som brukar betraktas som den nysvenska perioden.

I framtiden ser vi framför oss att SAOB kommer att vara en digital ordbok som uppdateras löpande. Målet är att hela ordboksinnehållet ska täcka de drygt femhundra år som brukar betraktas som den nysvenska perioden.

Vad gäller artiklarnas utformning och innehåll finns för första gången på 140 år en möjlighet att tänka i nya banor. Vi kommer att sträva efter större användarvänlighet och tillgänglighet och använda de möjligheter som den digitala tekniken erbjuder.

Vi tar gärna emot respons på SAOB via fliken Kontakt på webbplatsen saob.se eller på e-postadressen ordbok@svenskaakademien.se.
Bodil Rosqvist
Skribenten är fil.dr i nordiska språk och biträdande huvudredaktör på Svenska Akademiens ordboksredaktion.