Barn som läser blir framgångsrika
3/2014

Satya Brink

Barn som läser blir framgångsrika

Läsning är enormt viktigt för barn och unga, det råder det ingen tvekan om. Läskompetensen bland barn i Finland är god men håller på att försämras. Satya Brink ger konkreta förslag på hur denna trend kan brytas.

Läsning är föda för intellekt och själ

När barn försjunker i en bok får de utlopp för sin inbyggda nyfikenhet och lär sig att koncentrera sig. Samtidigt får de hjärngymnastik i en värld av komplexa tankar, logik och humor. En bok kan erbjuda glädje, mystik, spänning, kunskap och insikt i ett enda paket, och rätt bok vid rätt tidpunkt hjälper läsaren att slappna av, lindrar stress och ger ro i sinnet. Läsning är det bästa sättet att ta reda på saker, i synnerhet saker man behöver veta eller som man vill veta. Det är ett sätt att utöka sitt ordförråd samtidigt som man inhämtar ny kunskap och nya idéer och får erfara ordens makt i poesi, fantasi, ordlekar och skämt. Som en följd blir man skicklig på att använda språket, så att man förmår kommunicera med andra på ett tydligt och övertygande sätt. Böcker överbryggar avstånd i tid och rum genom att låta oss läsa om människor, platser och händelser som vi annars inte skulle komma i kontakt med. Man lär sig empati genom att ta del av mänskliga erfarenheter från gången tid, nutid och framtid. Barndomen är den period när man bygger upp sin läskompetens för resten av livet. Forskning har visat att barn lär sig läsa till ungefär åtta års ålder – efter denna ålder läser man för att lära.

Läsning är en förberedelse för livet

Det är viktigt att barn tidigt blir fascinerade av läsning, för läskompetens påverkar deras möjligheter i livet. Detta är empiriskt bevisat genom OECD:s kunskapsutvärdering PISA (Programme for International Student Assessment), som visar att läskompetens ökar sannolikheten för framgång i livet. I Kanada har det konstaterats ett samband mellan goda resultat i lästest vid 15 års ålder och framgång i eftergymnasial utbildning: en rakare väg till högre utbildning efter skolan, större sannolikhet för att bli antagen för studier i ett önskat ämne, framgång i examen. Goda resultat i lästest har också visat sig ha samband med högre inkomster och lägre arbetslöshetstal, och innebär en ökad sannolikhet för behärskning av både engelska och franska, vilket leder till inkomstfördelar och till och med till att läsförmågan i lägre grad försämras med åren. Läskompetens är en nyckel till framgång i livet.

Men graden av läskompetens har inte enbart samband med utveckling och framgång för individen, utan också med framgång för landet Finland. Allt tyder på att framgång för både individen och landet har samband med individens läsnivå, men också med läsnivån hos de människor som omger individen. Läsnivån i samhället inverkar också, till exempel den genomsnittliga läsnivån i Finland samt antalet svaga och antalet goda läsare i landet.

Femtonåriga finländares läskompetens försämras

Av de 65 länder som deltar i PISA-undersökningen har Finland hört till de mest framgångsrika i internationella jämförelser, men landet har inte hållit jämna steg med andra länder när det gällt förändringar i genomsnittsresultat eller rangordning.

År Genomsnittsresultat Länder med bättre resultat
2000 546 -
2003 543 -
2006 547 Korea 556
2009 536 Shanghai 556
Korea 539
2012 524 Shanghai 570
Hongkong 545
Singapore 542
Japan 538
Korea 536

Trenden visar att länder som Japan inte endast har lyckats kontinuerligt förbättra sitt genomsnittsresultat utan också har lyckats förbättra svaga läsares resultat.

Tre nyckelåtgärder för att förbättra barns läskompetens i Finland

1. Förbättra läskompetensen i finska och svenska skolor genom att fokusera på läsning i de lägsta årskurserna: Målet borde vara att alla barn ska ha en tillfredsställande läskompetens oberoende av var de går i skola. I Finland är skillnaderna stora mellan skolor på landet och skolor i städerna, mellan regioner och mellan finska och svenska skolor, vilket bidrar till att kompetensen försämras. Både i finska och i svenska skolor finns det ett stort antal barn med svag läskompetens. De finskspråkiga barnens resultat har blivit sämre, men de svenskspråkiga barnens resultat ligger fortlöpande mycket under det nationella genomsnittet. Genomsnittet för skolorna i tre svenskspråkiga regioner ligger under OECD-genomsnittet 500.

Svenska skolor enligt region Genomsnittligt läsresultat i PISA 2012
Alla svenska skolor 508
Språköarna 492
Åland 526
Österbotten 497
Åboland 514
Nyland 498
Helsingforsregionen 529
Finland 524

En pågående studie visar att några svenska skolor har lyckats förbättra det genomsnittliga läsresultatet i klasserna mellan årskurs 5 och årskurs 9 medan andra inte har lyckats göra det.

2. Minska skillnaden i läskompetens mellan pojkar och flickor: Den genomsnittliga könsskillnaden i OECD-länderna är 39 poäng. Av alla länder som deltagit i PISA är det endast Albanien, Bulgarien, Litauen, Jordanien, Trinidad och Tobago som uppvisar större skillnader mellan pojkar och flickor än Finland, det vill säga skillnader på över 50 poäng.

  Flickor Pojkar Skillnad Eftersläpning i tid
Finskspråkiga 563 510 53 mer än ett skolår
Svenskspråkiga 536 484 52 mer än ett skolår

Flickor i finska skolor har ett genomsnittsresultat som ligger strax under genomsnittet för flickor i Shanghai, och flickor i svenska skolor ligger över det nationella genomsnittet. Medan pojkar i finska skolor ligger över OECD-genomsnittet 500 ligger pojkar i svenska skolor tydligt under det.

Skillnaden mellan pojkar och flickor i svenska skolor är i vissa områden så hög som 70 poäng, vilket motsvarar en eftersläpning på ungefär ett och ett halvt år. En pågående studie visar att skillnaden mellan pojkar och flickor är uppenbar i årskurs 4 och att alla skolor inte klarar av att minska skillnaden före årskurs 9.

Om pojkarnas läskompetens förbättras så att den motsvarar flickornas kommer det i hög grad att påverka Finlands nationella medeltal. Dessutom kommer det att trygga pojkarnas framtid i den nya globala ekonomin.

3. Öka läsglädjen: När barn läser både för nöjes skull och för att lära sig utvecklas deras läskompetens avsevärt, och läsning tenderar att bli en livslång vana. När det gäller denna indikator är det stor skillnad mellan barn i finska skolor och barn i svenska skolor, till största delen på grund av pojkarnas resultat. Utgående från OECD-resultaten kan 64 procent av skillnaden mellan pojkar och flickor i Finland försvinna så att pojkarna får ett resultat på 544 om de lär sig att uppskatta läsning lika mycket som flickorna.

Alla kan vara med och utveckla barns läskompetens

Barn kommer i kontakt med läsning hemma, i skolan och i samhället. När föräldrar läser för sina barn från det att de är små och barnen kan se att föräldrarna själva läser både för nöjes skull och för att få information, förstår barnen att läsning hör till och är en del av det dagliga livet i hemmet. Lärarna borde introducera läsning på ett sådant sätt att barnen tycker att det är roligt att läsa. När läsproblem upptäcks på ett tidigt stadium bör barn med lässvårigheter få extra hjälp. Om de inte får hjälp blir det motbjudande att läsa och de förstår inte vad de läser. Samhället bör stödja läsning, vare sig det gäller att läsa i parker, att uppmuntra invånarna att låna böcker på bibliotek eller att kommunicera med hjälp av affischer, informationsblad, bloggar och sociala medier som förutsätter läsning.

Utöver att fungera som modeller och att visa barn hur viktigt det är att läsa kan vuxna uppmuntra barn att diskutera det som de har läst och att ge informationen en annan form, till exempel presentationer, bilder, videor och teater. Läsning borde betraktas som ett roligt sätt att lära sig.

-----

Översättning från engelska: Monica Äikäs. Läs också den engelskspråkiga versionen av artikeln: Ensure the Future Success of our Children through Reading (Språkbruk 3/2014).

Satya Brink
Skribenten är en internationellt känd forskare och författare från Kanada. För närvarande arbetar hon med ett projekt som gäller svenska skolor i Finland.