Larserik Häggman: Det nordiska Finland. Pohjola-Norden 2013. 85 sidor.

I opinionsmätningar säger sig finländare vara mycket nordiska och efterlyser mer nordiskt samarbete. Men hur ser det nordiska samarbetet ut egentligen? Det har Larserik Häggman utrett och sammanställt i rapporten Det nordiska Finland, utgiven av Pohjola-Norden. Syftet är att klargöra i vilken mån finländska institutioner och organisationer ägnar sig åt nordiskt samarbete, vilka behov de har inom det nordiska samarbetet och på vilket språk samarbetet sker. Andra syften är att visa på hur det nordiska samarbetet kunde utvidgas och hur det nordiska ungdomssamarbetet kunde intensifieras.

I rapporten får man inte en fullständig beskrivning av allt nordiskt samarbete i Finland, Häggman skriver själv att det inte låter sig göras, däremot får man en god överblick över hur det nordiska samarbetet ser ut i dagens läge. Bilden är tyvärr fadd, speciellt om man ser på den offentliga förvaltningen, menar Häggman. I valet av språk konstateras att kommunikationen allt oftare sker på engelska, särskilt bland yngre tjänstemän. Ett undantag på denna punkt är försvarsministeriet. Även på arbetsmarknadssidan dominerar engelskan, liksom bland ungdomen.

Stilen som rapporten är skriven på är mycket knapphändig, emellanåt känns texten nästan som punktartade anteckningar, och som läsare förutsätts man känna till en hel del om området. Detta gör rapporten onödigt svår att ta till sig. Sammanfattningen och förslagen är dock viktig läsning, som jag hoppas når ut till så många som möjligt. Därför är det bra att rapporten också är tillgänglig på finska; det nordiska samarbetet gagnar hela landet och får därför inte bli en finlandssvensk angelägenhet.

Rapporten finns både tryckt på papper och som pdf på www.pohjola-norden.fi (hem > aktuellt > pressmeddelanden och publikationer).