Digitala texter
3/2017

Anna Maria Gustafsson

Digitala texter

Kresten Bjerg: Den digitale læsers hjerne. En skriveguide til fagfolk. Hans Reitzels Forlag 2017. 207 sidor.

Dansken Kresten Bjergs bok Den digitale læsers hjerne. En skrivguide til fagfolk är precis som titeln säger en praktisk skrivhandledning. Till skillnad från många andra skrivguider fokuserar Bjerg helt på digitala texter och vad man ska tänka på som skribent när man skriver en text som ska publiceras digitalt, t.ex. på en webbplats eller för läsning i en mobil, och inte på papper. Boken riktar sig till fackfolk, dvs. experter av olika slag, allt från kommunalt anställda till forskare. Bjerg utgår från den välbekanta konflikt som kan uppstå när man vill förmedla sitt budskap till en bred läsekrets, men samtidigt inte vill göra avkall på den fackspråkliga precisionen. Bjerg presenterar sina tips för hur detta ska gå till i form av tjugo konkreta tips för skrivande.

Bjerg slår entydigt fast att vi som läsare har lättare att koncentrera oss på analoga texter, alltså texter på papper, än på digitala texter. Detta gäller framför allt ju längre texterna blir. Bjerg baserar sina råd på ny forskning och sina egna erfarenheter av undervisning på skrivkurser. I boken utnyttjar han nya rön om texter, hjärnan, den digitala läsaren och medier.

Utöver de konkreta skrivtipsen i tjugo punkter är det särskilt intressant att läsa det Bjerg skriver om hur vi läser digitala texter. Hans slutsatser härstammar i första hand från en undersökning som hans egen kommunikationsbyrå låtit utföra bland danskar och vars resultat publicerats tidigare i år. Enligt undersökningen föredrar 77 procent av danskarna att läsa längre facktexter (mer än tre sidor) på papper. Resultaten visar dessutom att det är framför allt unga läsare (under 30 år) som föredrar papperstexter. Enligt Bjerg stämmer alltså inte myten om att de s.k. digitalt infödda läser allt på skärm utan besvär och att information på papper skulle vare passé för den här målgruppen. Därtill föredrar personer med lång utbildning papperstexter i högre grad än personer med kort utbildning. Resultaten är utan tvekan intressanta. Bjerg är ändå på intet sätt motståndare till digitala medier, det hävdar han bestämt resultaten till trots, men han betonar genomgående att de digitala texterna ställer helt andra krav på både skribenter och läsare, och att detta gäller framför allt fackspråkstexter där innehållet i texten är obekant och kräver stor koncentration av läsaren.

 

Bjerg beskriver också vad det är som händer i hjärnan när vi möter en digital text, t.ex. hjärnans tendens att tillämpa tidigare inlärda mönster för att tolka en text och han introducerar fem kognitiva infallsvinklar som hjälper oss att förstå det vi läser: kategorier, historier, samband, jämförelser och förväntningar.

Största delen av boken utgörs av de tjugo konkreta skrivtipsen som diskuteras punkt för punkt och som kompletteras med ett kapitel där Bjerg diskuterar vilken effekt tillämpningen av tipsen ger utifrån en läsarundersökning. Skrivtipsen är i och för sig inte så revolutionerande för en rutinerad skribent, men kopplingen till textproduktion för ett digitalt medium är tydligare här än i mer allmänt hållna skrivhandledningar. Skrivtipsen gäller t.ex. förklaringar av svåra ord, användningen av metaforer, syftning, meningsbyggnad, styckeindelning, användningen av länkar i stället för hänvisningar, disposition, punktuppställningar och användningen av olika ämnesord. I slutet av boken presenterar Bjerg en checklista, dvs. skrivtipsen i komprimerat och mer överskådligt format. Checklistan kan enligt författaren användas t.ex. när man själv ska ge respons på andras texter.

Bjergs framställning är tydlig och övertygande och det är lätt att ta till sig budskapet. Alla som sysslar med textproduktion för digitala medier av olika slag kan säkert hitta ett och annat guldkorn här. Att boken är skriven på danska torde inte heller vara något hinder för svenskspråkiga läsare.

Anna Maria Gustafsson

Recensenten är språkvårdare på Institutet för de inhemska språken.