En lärobok för alla
2/2001

Monica Äikäs

En lärobok för alla

Många elever har svårt att tillgodogöra sig innehållet i läro­böckerna. Detta beror bland annat på att dagens skolböcker är för informationstäta och på att orsakssammanhang ofta ute­lämnas i texterna. Dessutom verkar också en berättande och personlig text vara lättare att förstå än en text som bara radar upp viktiga fakta. Monica Reichenberg vid Göteborgs universitet presenterar här en del av resultaten i sin avhandling om språket i läroböcker.

En stor del av skolelevers vardag ägnas åt att läsa för att lära. Läroböcker intar en dominerande roll i undervisningen. Många elever har emellertid problem med att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna. Det kan finnas flera orsaker till elevernas svårigheter. En kan vara att de har problem med att avkoda orden de läser (dvs. läsa korrekt innantill), en annan att de inte förstår orden i texten. En tredje orsak torde vara informationstätheten i läroböckerna. Undersökningar ger vid handen att texterna i 1980-talets läroböcker för såväl gymnasiet som högstadiet har blivit kortare. De har koncentrerats till den ”nödvändiga” informa­tionen och där­igenom blivit informationstätare. De skiljer sig härvid från äldre tiders läroböcker, t.ex. dem av Odhner och Grimberg. I Grimbergs historieböcker förekommer det rikligt med exempli­fi­eringar och han är noga med att reda ut sammanhangen.

Det finns flera förklaringar till att läroböckerna är informationstäta. En är att läroboksförfattarna har velat få med så mycket fakta som möjligt. För att lyckas med detta har många av dem valt att använda sig av den s.k. osthyvelsprincipen. Ett utslag av den är att varje avsnitt visserligen får finnas kvar, men att det kortas ner betydligt. En annan orsak är att författarna, såsom varande specialister på sitt ämnesområde, inte tillräck­ligt beaktat att deras läsare i allmänhet inte har lika stora kunskaper. Det har fått till följd att författarna allt som oftast utelämnat såväl explicita som implicita orsakssamband, dvs. sådan information som är nödvändig för läsförståelsen. Vidare bidrar otvivelaktigt den ökande mängden bilder till informationstätheten. Un­der 1970- och 1980-talen blev det populärt att i allt större utsträckning för­se läroböckerna med illustrationer, tabeller, figurer, layout och typografi. Det skedde dock på bekost­nad av texten, eftersom antalet sidor i läroböckerna inte ökade.

I informationstäta texter är det mycket som lämnas outsagt. Det gör att många skolelever har svårt att förstå dem därför att de inte kan se hur saker och ting hänger ihop.

Röst och kausalitet

I min avhandling, Röst och kausalitet i lärobokstexter. En studie av elevers förståelse av olika textversioner (Göteborg 2000) har jag undersökt om man kan öka elevers förståelse genom att bearbeta informationstäta lärobokstexter med de språkliga variablerna röst och kausalitet.

Två texter, en i historia (Nilens gåva) och en i samhällskunskap (Svensk lag och rätt), har varit föremål för mitt intresse. Målet för mina bearbet­ningar med kausalitet har varit att skapa en text där orsakskedjorna tydligt fram­går och för bearbetningarna med röst att närma texten till läsaren.

Innan de två texterna bearbetades skedde en noggrann analys av dem. För varje mening frågade jag mig: Ser en ung läsare samband, orsak och verkan? Kan han eller hon finna svar på frågan ”varför”? Finns inte orsakssambanden klart uttryckta, blir det svårt för läsarna att se hur saker och ting hänger ihop. För att tydliggöra orsakssambanden har därför implicit information gjorts explicit där så ansetts nödvändigt. Vidare har explicita kausala satskonnektorer (t.ex. därför att, eftersom, för att, så att) satts ut där ett logiskt orsakssamband har kunnat utläsas. Vid analysen av originaltexterna frågade jag mig också om de hade röst.

Det som utmärker en text med röst är att författaren inte vill distansera sig från läsaren utan i stället tala direkt till honom eller henne. Syftet är förstås att få läsaren att bli engagerad och läsa texten på ett aktivt sätt.

Vid analysen av originaltexterna fann jag att de var språkligt koncentrerade och upprätthöll en distans till läsaren. De innehöll flera av de drag som anses som karak­tä­ris­tiska för kanslisvenskan. Ingenstans i texterna talade heller författaren till läsaren.

Jag har därför strävat efter att närma texterna till läsaren genom att göra dem ”levande”. Det har skett dels genom att ge texterna vissa talspråkliga drag – närmandet till det talade språket sker dock inte ohämmat –, dels genom att låta författaren träda fram. Jag har använt aktiv form i stället för passiv, fullständiga satser i stället för satsförkortningar, korta fundament i stället för långa, löst sammansatta partikelverb i stället för fast sammansatta osv. Med andra ord har jag försökt att minska den språkliga koncentrationen, eftersom den bidrar till att distansera läsaren från texten.

Vad ordförrådet beträffar har för elevernas vardagsvärld mindre vanliga ord bytts ut mot vanligare. Däremot har inte de ämnesspecifika orden ersatts eftersom jag anser att det är viktigt att eleverna lär sig dem. I stället har dessa ord försetts med en förklaring.

Jag har också velat närma texterna till läsaren genom att vända mig direkt till honom eller henne, t.ex. Du kanske någon gång har frågat dig själv varför vi har lagar (Svensk lag och rätt). Närheten har också uppnåtts genom att jag – i egenskap av ”berättare” – har dragit slutsatser om händelser och de inblandades käns­lo­mässiga reaktioner på dessa – i det här fallet Nilens årliga översväm­ningar. ”Tack och lov att vi har Ni­len.Vilken tur att floden också rinner genom Etiopien. Det regnar ju så mycket där”, brukade jordbrukarna säga tillvarandra. ”Vi skulle dö av törst och hunger om vi inte fick det vattnet!” (Nilens gåva). Närheten har också skapats genom att återge känslomässiga utrop och uppmaningar från personerna i texten, t.ex. ”Låt oss tillsammans bygga dammar och gräva kanaler”, sa de till varandra. ”Om vi gör det kan vi spara vattnet och då får också de åkrar som ligger långt bort glädje av det.” (Nilens gåva) och genom att låta personer tänka högt. ”Nu gäller det!” tänker åklagaren. ”Jag måste förhöra den anhållna, leta efter vittnen, läsa polisens tekniska undersökning noga och så vidare. Risken finns att den anhållna försöker göra det svårt för mig i mitt arbete, därför måste jag be tingsrätten att häkta henne. Då blir hon inlåst i häkte.” (Svensk lag och rätt).

Sammanlagt har jag skapat tre olika textversioner, en med en ökad grad av kausalitet (i fortsättningen kallad kausalitetsversionen), en med röst (röstversionen) och en med en kombination av röst och kausalitet (röst-kausalitetsversionen).

Det kan vara på sin plats att påpeka att äldre svenska läroböcker i historia inte bara, som framkommit ovan, var noga med att reda ut sammanhangen och exemplifiera, utan de genomsyrades också av författarens röst. Där fanns en närhet mellan författaren och läsaren. Närheten visade sig bland annat i att författaren talade till läsaren (se t.ex. Odhners Historia för folkskolan, 1911 och Grimbergs Sveriges historia för folkskolan, 1923).

Bearbetningar av lärobokstexter

För att det skall framgå hur jag gått till väga vid bearbetningen av me­ning­arna följer här först ett exempel från Nilens gåva och sedan ett från Svensk lag och rätt.

Originalversionen av Nilens gåva:

Vid slutet av senaste istiden, för omkring 10 000 år sedan, blev klimatet i Nordafrika torrare och stora områden förvandlades till obeboeliga öknar. I Nildalen fanns det däremot gott om vatten och ville­bråd. Många jägare och samlare flyttade därför dit.

Kausalitetsversionen:

För omkring 10 000 år sedan förändrades klimatet i Nordafrika. Det blev torrare och stora områden för­vandlades till obeboeliga öknar. Då kunde inte jägare och samlare vara kvar där längre. De flyttade därför till Nildalen, där det fanns gott om vatten och villebråd.

Röstversionen:

Visste du att klimatet i Nordafrika ändrade sig för 10 000 år sedan? Det blev så torrt att stora områden blev öknar och varken människor eller djur kunde leva där längre. I Nildalen fanns det däremot gott om vatten och vilda djur.

Röst-kausalitetsversionen:

Visste du att klimatet i Nordafrika ändrade sig för 10 000 år sedan? Det blev torrare och stora områden blev öknar. Då kunde inte jägare och samlare vara kvar där längre. De flyttade därför till Nildalen, där det fanns gott om vatten och vilda djur.

I syfte att ge texten röst – och därigenom skapa närhet mellan läsaren och texten – inleds såväl röst- som röst-kausalitetsversionen med direkt tilltal i form av en fråga Visste du att. De skrift­språkliga obeboeligt och villebråd har bytts ut. Villebråd har ersatts med djur och obeboeligt har formu­lerats om till Då kunde inte jägare och samlare vara kvar där längre. Lika­så har s-passiv tagits bort.

I ovanstå­ende meningar i originalversionen förväntar sig sannolikt läsaren att få svar på följande fråga: Varför flyttade jägarna och samlarna till Nildalen? I de tre originalmening­arna utgår man ifrån att eleverna drar slutsat­sen att det inte går att leva i obeboeliga öknar för att det inte finns vatten och villebråd där. En följd av det blir att människorna därför måste flytta därifrån. Genom att läsa mellan raderna kan läsaren alltså få fram svaret. I origi­nal­meningarna lämnas också outsagt inte bara att Nordafrika inte var nedisat, utan också att området påverkades av istiden genom att regn­mäng­den minskade rejält och en klimatförändring blev följden.

I de bearbetade textversionerna har vid slutet av den senaste istiden tagits bort. Här hade texten visserligen kunnat förses med ytterligare ex­pli­cit information. Det hade dock behövts ganska mycket sådan. Andra och tredje meningen har fått byta plats för att tydliggöra vilka följder klimatförändringen fick för människorna. Dessutom har i såväl kausalitets- som i röst-kausalitetsversionen den kausala satskonnektorn tillfogats. Vidare har därför satts ut för att ange orsaken till männi­skornas uppbrott och flyttning till Nil­dalen.

Originalversionen av Svensk lag och rätt:

Civilrätt innehåller lagar som reglerar förhållandet mellan privatpersoner och företag. De tillämpas t ex i äktenskapsfrågor, vid arv, köp och försäljning.

Kausalitetsversionen:

Civilrätt innehåller lagar som reglerar förhållandet mel­lan privat­personer och mellan privatpersoner och företag. Om man vill veta vilka lagar som tillämpas i t ex äktenskaps­frågor,­ vid arv, köp och försäljning, då ska man studera civilrätt.

Röstversionen:

Civilrätt innehåller lagar som gäller mellan privatpersoner och mellan privatpersoner och företag. Bråkar pappa och hans syskon om arvet efter farmor? Ska någon(t) av dina syskon flytta ihop med sin pojk- eller flickvän? Ska din familj köpa eller sälja sin bostad? Säg till dem att de ska läsa igenom vad som står i civilrätt.

Röst-kausalitetsversionen:

Civilrätt innehåller lagar som gäller mellan privatpersoner och mellan privatpersoner och företag. Bråkar pappa och hans syskon om arvet efter farmor? Ska någon av dina syskon flytta ihop med sin pojk- eller flickvän? Ska din familj köpa eller sälja sin bostad? Säg till dem att de ska läsa igenom vad som står i civilrätt, för då får de svar på sina frågor.

Originalversionen ser nästan ut att vara hämtad direkt ur en lagtext. Steget från källan, Sveriges rikes lag, till läroboken förefaller inte långt. De här två mening­arna är svåra. Läsaren får visserligen svar på frågan om vilka lagar som sorterar under civilrätt. Men att bara rada fakta efter varand­ra utan någon sammanbindande kausal satskonnektor gör att det hela verkar lösryckt och brister i inbördes sammanhang.

För att få fram orsakssambanden i kausalitetsversionen har en konditional bisats tillfogats. Om man vill veta vilka lagar som tillämpas i t.ex. äktenskapsfrågor ... då skall man studera civilrätt. I röst-kausalitetsversionen får man fram det konditionala genom en fråga som följs av ... för då får de svar på sina frågor.

För att närma texten till läsaren används det direkta tilltalet i form av frågor i såväl röst- som röst-kausalitetsversionen. De skriftspråkliga reglerar och tillämpas har ersatts med gäller respektive använder. Verbens passivformer har också försvunnit liksom samman­sätt­­ningen äktenskapsfrågor.

Verbalabstrakten förhållandet och verbalsubstantiven arv, köp och försäljning bidrar till att göra texten abstrakt. Verbalsubstantiv är bra att an­vän­da om man vill skriva koncentrerat och få med mer tankeinnehåll inom samma sats. Ordbildningstypen innebär att en sats kan sparas in. I stället för satsen brukas en satsdel. Detta får emellertid till följd att den språkliga redundansen minskar och satsen blir sannolikt mer komplex att läsa. Verbalsubstantiven är typis­ka för byråkratiska texter, som brukar vara allmänna och opersonliga. I syfte att höja textens konkretion har därför förhållandet ersatts med verbet gäller. Vad de övriga verbalsubstantiven beträffar har de bytts ut mot exemplifieringar. Grimberg skriver i sin historiebok ”det är genom att låta exemplen flöda och sprudla i undervisningen, som där föres in livets eget friska källflöde”.

Resultat

De tre bearbetade versionerna jämte originalversionen testades vid två olika tillfällen på 833 elever, 412 svenskar och 421 invandrare, som gick i årskurs 7. Varje elev fick läsa såväl Nilens gåva som Svensk lag och rätt. Eleverna läste samma textversion vid båda testtillfällena, dvs. om en elev läste original­versionen till Nilens gåva, fick hon eller han också läsa originalversion­en till Svensk lag och rätt. Förståelsen undersöktes genom att eleverna fick svara på frågor. Till varje test hade 18 flervalsfrågor konstruerats. Av figurerna 1 och 2 kan man se elevernas resultat. I samtliga fall handlar jämförelserna om medelvärden i poäng av elevernas resultat på alla 18 frågor.

 Inte oväntat varierade testresultaten beroende på vilken textversion eleverna läst. Lägst resultat på båda texterna fick såväl svenska elever som invandrarelever som läst originalversionen. När texterna bearbetades med den språkliga variabeln röst och med en kombination av de språkliga variablerna röst och kausalitet, fick detta en sär­skild gynnsam effekt för invandrareleverna. De skillnader som finns i resultaten mellan de invand­rar­elever som vid båda lästesten hade original­versionen och de som hade röst- respektive röst-kausalitetsversionen är signifi­kanta. Resultaten tyder på att de invandrarelever som läste original­versionen hade svårare att förstå texten än de som läste röst- och röst-kausali­tets­­versionerna. Det tyder också på att bearbetningarna med röst och kombinationen av röst och en ökad grad av kausalitet medförde att invandrar­elevernas förståelse ökade.

Jag har också undersökt om det finns några skillnader mellan svenska elevers och invandrar­elevers förståelse av de två texterna. Av figurerna 1 och 2 framgår att invandrareleverna tycks ha haft betydligt svårare än de svenska eleverna att förstå original-, kausalitets- och röstversionerna. Skillnaderna mellan de två elevgrupperna är signi­fikanta för samtliga dessa versioner.­ Däremot har inga signifikanta skillnader kunnat konstateras grupperna emellan beträffande röst-kausalitetsversionen. Resultaten tyder på att skillnaderna i läsförståelse mellan de två elevgrupperna minskat genom att texterna bearbetats med en kombination av röst och en ökad grad av kausalitet. Det pekar i sin tur på att bearbetningar av språket i läroböcker i historia och samhällskun­skap med dessa båda variabler skulle kunna lyfta upp in­vand­rarelevers läsförståelse till nästan samma nivå som svenska elevers.

Livfulla och berättande texter ökar läsbarheten

Om en elev inte kan läsa med förståelse får han eller hon svårt att uppfylla de krav som ställs i kursplanerna i t.ex. historia och samhällskun­skap.

Min undersökning har visat att lärobokstexter som försetts med de språkliga variablerna röst och kausalitet gör att elevernas läsförståelse ökar. Sett i detta perspektiv förefaller det angeläget att öka läsbarheten i läroböckerna. Att ge texter röst och en ökad grad av kausalitet handlar inte om att förenkla innehållet i texterna. Vad det går ut på är att förtydliga komplexa sammanhang. Att återinföra det berättande draget i svenska läroböcker i historia och att introducera det i samhällskun­skap innebär inte att man skall hänge sig åt den nationalism som förekommer i Odhners och Grimbergs läroböcker. Det går i stället ut på att ta fasta på det livfulla och berättande draget, så att skol­ungdomarnas fantasi sätts i rörelse. Att förse text­er med röst och en ökad grad av kausalitet handlar givetvis om att gå en balansgång. Är texten för enkel och övertydlig tröttnar eleverna, eftersom de inte får några språkliga och innehålls­mässiga utmaningar.

Jag får ibland frågan när eleverna skall börja ta itu med komplicerade texter, dvs. texter där man inte förtydligar komplexa orsakssammanhang och där drag av röst inte genomsyrar texten. För att kunna besvara denna fråga krävs en lite utförligare diskussion. I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna (Stockholm 1994) talas det om en skola för alla. I denna skola skall man se till den enskilde individens behov. Samtidigt visar undersökning­ar att många elever inte når upp till godkändnivån i SO-ämnen. (SO-ämnen är en sammanfattande benämning på historia, samhällskunskap, geografi och religionskunskap.) Andra undersökning­ar har pekat på att svenska läroböcker innehåller flera läsförsvårande drag.

Om många elever dagligen och stundligen möter text­er i SO-böckerna som de inte kan läsa med för­ståelse är risken över­häng­ande att dessa elever ger upp och att de börjar betrakta SO-ämnen som mindre viktiga. Genom att i under­vis­ning­en använda en lärobok som kan läsas med förståelse av större delen av eleverna, behöver eleverna rimligtvis inte uppleva att de misslyckas i lika stor utsträckning som tidigare. Detta bör göra dem mer benägna att läsa i läro­böckerna. Ju mer de läser, desto mer förtrogna blir de med detta sätt att skriva. De får på så sätt kunskap om hur texter är uppbyggda etc.

Att i undervisningen använda en lärobok som kan förstås av större delen av eleverna behöver inte innebära att man undanhåller dem från att komma i kontakt med texter där avsikten inte varit att närma texterna till läsaren. Det gäller att inte glömma bort att eleverna inte bara läser läroböcker. I kursplanerna står det klart uttryckt att eleverna skall läsa texter av olika slag, såsom skönlitteratur, faktatexter och dagstidningarnas artiklar i allmänna ämnen. I dylika texter förekommer det inte alltid att orsakssambanden utreds eller att författaren talar till läsaren. Genom denna allsidiga läsning bör rimligtvis elevernas behov av språkliga utmaningar kunna tillgodoses.­

SB201Nilens_gava.jpg

 

 

 

 

 

 

SB201Svensk_lag.jpg

Monica Äikäs