Engelska språket som hot och tillgång i Norden
4/2002

Charlotta af Hällström-Reijonen

Engelska språket som hot och tillgång i Norden

Engelskan är vår tids internationella lingua franca, som möjliggör för människor att mötas över språk- och nationsgränserna. Allt fler kan arbeta, studera, forska, göra affärer samt odla vänskap och kärlek med hjälp av engelskan. Det finns många fördelar med engelskans starka ställning i dagens värld.

Men vad händer med ett nationalspråk när ett något som i hela världen betraktas som ett högstatusspråk väller in i ett land? Engelskan kan med fog ses som ett hot mot de mindre språkkulturerna. Vid Nordens universitet och högskolor är engels­ka forskningens arbetsspråk. De stora företagen i Norden styrs på engelska. Allt fler gymnasister i Norden går i engelskspråkiga klasser. Är vi redan så översköljda av engelskan i Norden att våra nationalspråk på sikt riskerar att försvinna? Finns det områden där vi inte längre har egna ord att använda därför att engelskan tagit över?

År 2001 genomfördes ett språkpolitiskt projektarbete inom Nordiska Ministerrådet med uppgift att undersöka förhållandet mellan engelskan och Nordens inhemska språk. Projektet gav som resultat tio rapporter, bland dem Hanna Backmans rapport Svenskan i Finland.

Den nyutkomna boken Engelska språket som hot och tillgång i Norden sammanfattar dessa tio rapporter. Boken har skrivits av journalisten Renée Höglin som systematiskt går igenom förhållandet mellan nordiska språk och engelska inom några centrala områden: barn- och ungdomsskolan, högskola och forskning, arbetsliv, politik och administration, kultur och medier samt konsumtion.

I ett särskilt kapitel drar Olle Josephson, föreståndare för Svenska språknämnden, upp riktlinjerna för en nordisk språkpolitik som ger utrymme för engelskan utan att de nordiska modersmålen hotas. Josephsons skriver att engels­kans dominans kommer att öka under detta århundrade, men effekten av detta beror på den språkpolitik som de nordiska länderna bedriver. I värsta fall blir engelskan ett elitspråk för samhällets toppskikt och språkklyftorna blir till klassklyftor. I ett ljusare scenario målar Josephson upp en flerspråkighet där vi behärskar både de nordiska språken och engelska. Det kan man uppnå med hjälp av en språkpolitik som gynnar de nordiska språken parallellt med god och effektiv användning av engelska. Han ger bland annat följande exempel på en klok språkpolitik: Doktorsavhandlingar skrivna på engelska ska ha en ordentlig sammanfattning på ett nordiskt språk. Myndigheterna ska informera på de inhemska språken – också på webben. Skolelever bör lockas att läsa andra främmande språk än bara engelska. De nordiska länderna bör skapa en gemensam språkpolitik för internationella utomnordiska sammanhang. Och slutligen: Det behövs mer vetenskapliga undersökningar om hur engelskan och de nordiska språken fungerar tillsammans som underlag för en god språkpolitik.

Boken vänder sig till alla som är intresserade av språksituationen i de nordiska länderna i dag. Den lämpar sig särskilt för dem som planerar valet mellan engelska och inhemskt nordiskt språk i utbildningar, företag och organisationsarbete. Boken har en sammanfattning på engelska och finska.

 

Engelska språket som hot och tillgång i Norden, Tema Nord 2002:561, Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2002. ISBN 92-893-0819-2. 141 s.

Charlotta af Hällström-Reijonen