Enkät: Vill de politiska partierna förbättra myndighetsspråket?
1/2011

Aino Piehl

Enkät: Vill de politiska partierna förbättra myndighetsspråket?

Forskningscentralen för de inhemska språken (Focis) har i nästan ett års tid fört en kampanj tillsammans med Selkokeskus om att nästa regeringsprogram ska innehålla förslag till åtgärder för ett bättre myndighetsspråk. Sedan 2004 har förvaltningslagen ålagt myndigheterna att använda ett sakligt, klart och begripligt språk, men mycket återstår att göra innan lagens krav har blivit uppfyllt.

På Focis ville man veta om partierna är intresserade av språkfrågor och om de är redo att arbeta för att myndighetsspråket ska bli bättre. Alla de sjutton registrerade partierna fick i februari en elektronisk blankett som innehöll åtta frågor om åtgärder för ett bättre myndighetsspråk med svarsalternativ plus en möjlighet att fritt redogöra för partiets åsikter. Blanketten sändes till partisekreterarna eller ordförandena. Det kom fjorton svar, och svarsprocenten var 82,3. Alla partier som är representerade i den nuvarande regeringen svarade. Frågorna och svaren finns på Focis webbplats.

Ingen motsätter sig att myndighetsspråket tas upp i regeringsprogrammet

Focis frågade om partierna tycker att åtgärder för ett bättre myndighetsspråk ska ingå i regeringsprogrammet. Tolv partier, det vill säga de flesta, svarade ja på frågan. Ingen motsatte sig tanken, men Centern och Självständighetspartiet svarade ”Vet inte”.

Vilka är fördelarna med ett gott myndighetsspråk?

Partierna ombads att uppskatta fördelarna med ett gott myndighetsspråk med hjälp av fem påståenden. De flesta partierna ansåg att ett gott myndighetsspråk hjälper medborgarna att delta i det samhälleliga beslutsfattandet, gör servicen mer tillgänglig och gör det lättare att följa myndigheternas föreskrifter. De flesta trodde också att ett gott myndighetsspråk ökar intresset för politik och förtroendet för beslutsfattarna.

Medborgarna och myndighetsspråket

Myndighetsspråket inverkar på medborgarnas möjligheter att få den service som de har rätt till. Undersökningar har visat att om det är svårt att uträtta ärenden hos myndigheter kan det leda till att man låter bli att utnyttja de förmåner och stöd som man har rätt till. De som inte är vana vid myndighetsspråk ger upp när de möter de svåra termerna på blanketterna och kraven på att visa upp en mängd intyg.

Partierna tillfrågades om vad som borde göras för att det ska bli enklare att uträtta ärenden hos myndigheter. De flesta tyckte att myndigheterna ska erbjuda mer lättläst information och ge kunderna möjlighet att träffa en tjänsteman eller få telefonrådgivning. Det ansågs också viktigt att alla tjänster ska kunna fås på samma ställe.

Ofta tror man att elektronisk service gör det lättare att uträtta ärenden, men detta är inte nödvändigtvis fallet. Det finns fortfarande medborgare som inte använder Internet.

Tolv partier svarade att textmängden kan minskas genom att den administrativa bördan beaktas när lagarna stiftas; många texter skrivs nämligen enbart för att lagen kräver det.

Permanenta arrangemang eller individuellt ansvar?

De flesta partierna ansåg att ett tidigt ingripande är det bästa sättet att påverka myndighetsspråket. Tio partier tyckte att det borde ingå mer skrivundervisning i utbildningen av blivande tjänstemän. Till exempel borde studerande i statsvetenskap och juridik få mer träning i att skriva klart och begripligt. Samma partier ansåg också att myndigheterna vid rekrytering av tjänstemän borde fästa vikt vid att de sökande kan skriva begripligt.

Ungefär hälften (åtta) av partierna ansåg också att mer tid ska reserveras för skrivande på myndigheterna och att tjänstemännen ska erbjudas fortbildning och lämpliga hjälpmedel som exempelvis ordböcker, skrivregler, korrekturprogram och termbanker. Ännu finns det dock inte tillräckligt med hjälpmedel att tillgå; till exempel skulle det behövas en termbank för författningstermer.

Språknämnd för det finska författningsspråket

Justitieministeriet och undervisnings- och kulturministeriet föreslår för den nya regeringen att en nämnd för ett begripligare finskt författningsspråk ska tillsättas. I nämnden ska expertis inom lagberedning, laggranskning, språkvård och termarbete vara representerad. En motsvarande nämnd för det svenska författningsspråket i Finland har existerat redan i femtio år. Majoriteten av partierna stödde tillsättandet av en sådan nämnd.

Focis expertorgan i namnfrågor

Flera myndighetsnamn har på sistone väckt förvirring och diskussion. De ger inte klart uttryck för verksamhetens innehåll och inte heller för myndighetens placering (t.ex. Carea, Destia och Regionförvaltningsverket i Norra Finland, som i själva verket ligger söder om Lappland). Dessutom händer det att olika myndigheter använder olika namn för samma område.

Partierna fick frågan hur de tyckte att man borde gå till väga då nya myndighetsnamn skapas, och olika alternativa lösningar presenterades. Inget parti tyckte att det borde tillsättas en riksomfattande ortnamnsnämnd som också skulle besluta om myndighetsnamn.

Det mest populära alternativet var också det strukturellt enklaste. Tio partier tyckte att Focis ska fungera som expertorgan och att myndighet­erna ska begära utlåtanden från Focis innan de fattar beslut om ett nytt namn.

God vilja finns, låt oss alltså gripa oss verket an

Alla partier ansåg att det är viktigt att myndighetsspråket förbättras och att ett klart och begripligt myndighetsspråk har stor betydelse för samhällets verksamhet och medborgarnas möjligheter att engagera sig i samhällsfrågor.

Partierna hade i någon mån olika åsikter om hur myndighetsspråket ska förbättras. Statens ansträngda ekonomiska läge var säkert orsaken till att partierna inte föreslog metoder som kräver budgetmedel utan förespråkade metoder där redan existerande strukturer och organ utnyttjas. Också den enskilde tjänstemannens kunnande och ansvar framhölls.

En permanent lösning fick dock understöd från de flesta partierna, nämligen att en språknämnd för det finska författningsspråket ska tillsättas, förslagsvis först för en provtid. De flesta partierna ville också att den nya regeringen på allvar ska vidta åtgärder för ett bättre myndighetsspråk. Focis har en fast tro på att de medel som satsas på en förbättring av myndighetsspråket kommer att visa sig vara en god investering.

 

(Översättning: Monica Äikäs)

Aino Piehl
Skribenten är specialforskare på Focis. Texten är en förkortad version av en artikel som finns i Kielikello 1/2011 samt på Focis webbplats.

I denna tidskrift: 1/2011