Ett nytt tänk
4/2016

Monica Äikäs

Ett nytt tänk

Svenskan har en uppsjö av korta substantiv som tänk, glid och fjant, och det dyker ständigt upp fler.

För en tid sedan fick vår språkrådgivning följande fråga: kan ordet tänk användas som substantiv i uttryck som ett nytt tänk? Svaret på frågan är ja. Substantivet tänk ingår numera i ordböcker, och den betydelse som anges är ’sätt att tänka’, ’tänkande’, ’tankar’.

Substantivet tänk är bildat till verbet tänka i enlighet med en gammal ordbildningsprincip i svenskan som innebär att verbstammar börjar användas som substantiv. Svenska Akademiens grammatik (SAG) skiljer mellan tre grupper av sådana substantiv.

1.  Den första gruppen, som är störst, består av substantiv som betecknar den aktion som verbet anger eller resultatet av aktionen, till exempel besök, brus, fläng, glimt, hopp, skrän, slarv. Hit hör också nyare ord som flytt, glid, lyft, tänk, åk. En del av substantiven i denna grupp har längre och otympligare parallellformer som flängande, flyttning, åkning, tänkande.

2. Den andra gruppen består av substantiv som betecknar redskapet för verbets aktion, till exempel fläkt, press, sug, tork.

3. Den tredje gruppen består av substantiv som betecknar den person som utför aktionen, till exempel fjant, fjäsk, flört.

Det finns också substantiv av detta slag som är bildade till en verbfras, till exempel avhopp (< hoppa av), påhitt (< hitta på), utsläpp (< släppa ut). I vissa fall är basen ett verb plus ett substantiv, som i lönelyft (< lyfta lön), tidsspill (< spilla tid), eller ett verb plus ett adverb/adjektiv, som i långkok (< koka länge).

Finlandssvenska kortord

Det finns också särfinlandssvenska kortord av detta slag. Det mest kända är säkert rådd ’oreda’ ’röra’, som enligt Svenska Akademiens ordbok troligen är en avledning av verbet rådda. Ett annat exempel är prell  ’tomt prat’, ’snack’, som kan antas vara bildat till det motsvarande verbet prella. Ett tredje är klott ’slask’, ’kladd’, bildat till verbet klotta. Dessa tre kortord hör till grupp 1.

Genus

De substantiv som hör till grupp 1 är i allmänhet t-ord, neutrer: besök-et, hopp-et, lyft-et, tänk-et, rådd-et, klott-et. Det finns dock också n-ord som hör till grupp 1, till exempel glimt-en, stress-en, flytt-en. Orden i grupp 2 och 3 är vanligen n-ord: fläkt-en, press-en, tork-en; fjant-en, flört-en.

Det finns kortord som har likalydande varianter med olika genus beroende på betydelse. Det gäller till exempel lyft, som böjs lyft, lyftet om ordet hör till grupp 1 och betyder ’lyftande rörelse’ (ett tungt lyft) men lyft, lyften om det hör till grupp 2 och betecknar ett redskap. Ordet lyft kan dessutom ha den bildliga betydelsen ’avgörande framgång’, och då är det ett t-ord: Det nya jobbet var ett lyft för honom. Ett annat ord med varianter som har olika genus är sug, som är ett t-ord när det betyder ’sugande företeelse’ (vågornas sug vid stranden) eller ’lockelse’ (ett sug efter choklad) men ett n-ord när det används om en konkret suganordning. Sug används också bildligt som n-ord i uttrycket tappa sugen ’mista lusten’, ’ge upp’. Ytterligare ett sådant ord är fjant, som böjs fjantet när det betyder ’fjantande’ men fjanten när det betyder ’fjantig person’.

Ordet flytt hör till de ord som är n-ord (flytten) trots att de hör till grupp 1 och betecknar verbets aktion. Det är möjligt att ordets genus beror på att det motsvarande längre ordet flyttning är ett n-ord. Tidigare har flytt dock också kunnat böjas flyttet; i den elfte upplagan av Svenska Akademiens ordlista (från 1986) anges både flytten och flyttet. Ordet press har n-genus (pressen) både när det hör till grupp 1 och angerverbets aktion, pressandet (han var under hård press), och när det hör till grupp 2 och anger ett redskap, till exempel en tryckpress. Samma sak gäller ordet flört som har n-genus (flörten)både när det betyder ’flörtande’ och när det betyder ’flörtig person’. Ordet åk är däremot ett t-ord (åk-et) både när det betyder ’åkning’, ’lopp’ (hon lyckades i första åket) och när det betyder ’fordon’ (vrålåk).

Produktiv princip

Att verbstammar börjar användas som substantiv är en produktiv ordbildningsprincip i svenskan. Därför dyker det ständigt upp nya substantiv av detta slag. Det redan nämnda ordet tänk är ett relativt nytt ord. Ett annat är släpp (släppet)i betydelsen ’att släppa något till försäljning’, till exempel skivsläpp. Detta ord har troligen uppstått som en motsvarighet till engelskans release med samma betydelse. Ordet släpp har dock funnits tidigare i andra betydelser, bland annat ’koppel jakthundar’. Relativt nya ord är också tapp (tappet)i betydelsen ’ekonomisk förlust’ och omtag (omtaget)i betydelsen ’omtagning’.

De ovannämnda orden är redan så pass etablerade att de tas upp i ordböcker, men det finns också en uppsjö av ännu nyare ord, en del mer eller mindre tillfälliga. Som exempel kan nämnas vrid (vridet) i betydelsen ’vridande’, ’vridning’: Med ett snabbt vrid öppnade hon låset.

Att det bildas korta substantiv av verbstammar är ett uttryck för strävan efter förkortning och förenkling i språket. Kortorden är behändiga att använda jämfört med de ofta otympliga parallellformerna på -ning och -ande. De är också kärnfulla och målande, och kan därför utnyttjas av författare i stilistiskt syfte. I boken Svensk ordbildningslära citeras några rader av Birger Sjöberg som litterärt exempel: Vindens vin och väs / knek och knarr / planers sammanbrak.

Kortorden är användbara, men det är bra att komma ihåg att många av dem är vardagliga eller jargongartade. Det är inte alltid lämpligt att använda dem i mer formella sammanhang.

 

Källor

SAG, Svenska Akademiens grammatik, 1999. Stockholm: Svenska Akademien.

Thorell, Olof, 1981, Svensk ordbildningslära. Stockholm: Esselte Studium AB.

 

 

Monica Äikäs
Monica Äikäs är språkvårdare på Svenska avdelningen vid Institutet för de inhemska språken.