null Få finska barnböcker kommer ut i Sverige

Artikel 2.9.2021

Katerina Schwetz

Få finska barnböcker kommer ut i Sverige

Finska barnböcker som ska ges ut i Sverige måste övervinna många hinder, och ett av de stora hindren är att så få förlagsredaktörer kan finska.

Enligt Svenska barnboksinstitutets Bokprovning för 2020 översattes 667 barnböcker till svenska förra året. Bara 5 av dem översattes från finska. Detta kan jämföras med 38 från danska och 21 från norska. Varför ges så få finska barnböcker ut på svenska?

Bokbransch i förändring

En del förlag tycker att det är svårt att nå ut med översatta böcker och att det inte finns ekonomiska resurser att satsa på stora översättningsprojekt. Resultatet är att antalet översatta barnböcker har minskat de senaste tio åren, medan utgivningen av svenska originalberättelser har ökat.

– Tidigare fanns det ett antal förlag som kanske såg att det var lönsamt att ge ut barnböcker och tog vägen via översatta böcker för att etablera sig på marknaden. I dag jobbar fler med svenska upphovspersoner, och en del har lagt ner sin barnbokssatsning, förklarar Karin Lemon, ansvarig förläggare på Bonnier Carlsen.

Dessutom kan förlag som ger ut barn- och ungdomsböcker tycka att det är svårt för en okänd författare eller illustratör att stå sig i konkurrensen med välkända svenska. Dessutom måste förlagen tänka på översättningskostnaden:

– Det blir tuffare att klara den när försäljningen går ner eller en stor del går till streamade ljudböcker. Men det är ju inte så att den översatta litteraturen är borta, säger Karin Lemon.

Cecilia Knutsson, publicistisk chef för textböcker på Rabén & Sjögren tillägger:

– Det är dyrare att ge ut en översatt barnbok eftersom kostnaderna för översättning kommer till de ordinarie kostnaderna för tryck och lektörstimmar.

Den finska barnboksserien Kepler62 hör till de förhållandevis få finska barnböcker som har getts ut i Sverige.

Förra året var bara 36 procent av den totala utgivningen översatta böcker och så låg har siffran aldrig varit sedan Bokprovningen började sammanställas på 1990-talet. Enligt Bokprovningen 2020 är det den lägst noterade andelen i den svenska barn- och ungdomsutgivningens historia. Detta har även i viss mån påverkat översättningen av finska barnböcker.

Språket som talar

– En av orsakerna, tror jag, till att så få finska barnböcker ges ut är nog språket, säger Cicci Sjödelius, förlagschef och förläggare på förlaget Speja.

Karin Lemon håller med:

– Inom förlagsbranschen förstår de flesta norska och danska, förutom engelska, och då kan man snabbt se om stilen och berättelsen är intressant. Visst kan man beställa en provöversättning men då blir det en slags andrahandsupplevelse.

Enligt Cecilia Knutsson finns det få förläggare som talar finska, och då måste man som förlag anlita och förlita sig på en extern redaktör som kan läsa en bok och ge en uppfattning om boken är tillräckligt intressant att ge ut.

Det kan också förklara varför den översatta barnlitteraturen de senaste tio åren har dominerats av översättningar från engelska, tätt följt av franska, tyska, danska och norska. Både tyska och franska är språk som många på förlagsredaktionerna har studerat och har tillräckligt goda kunskaper i för att kunna göra en första läsning av en bok.

År

Antal översatta titlar

Engelska Franska Tyska Danska Norska Finska
2020 667 429 44 18 38 21 5
2019 789 491 44 41 49 16 1
2018 868 548 46 27 42 22 3
2017 1027 682 50 29 53 28 20
2016 963 620 58 63 64 35 5
2015 846 516 38 57 81 44 9
2014 737 461 42 39 55 23 8
2013 639 417 43 26 59 26 10
2012 731 458 39 30 78 26 6
2011 693 443 51 42 46 20 1
2010 730 500 21 34 42 31 9
  8689 5565 476 406 607 292 77

Tabell över översatta barnböcker. Källa: Bokprovningen 2010–2020. Översättningsboomen från finska år 2017 beror på att alla böckerna hörde till Mumin pixiadventskalender, som innehåller 24 pixiböcker. Inga andra böcker översattes från finska det året.​​​​​​​

Något spännande och nytt att läsa

På senare år har fler böcker skrivna av svenska författare kommit ut, vilket bland annat beror på att förlagen tycker att berättelserna håller hög kvalitet och att det är enklare att ta kontakt med författaren direkt om man vill ha en ny berättelse inom en serie.

– Intresset är störst för svenska originalberättelser och illustrationer, eftersom Sverige har en stark tradition av att ge ut barnböcker av hög kvalitet, förklarar Cicci Sjödelius och fortsätter:

– Det är viktigare att böckerna vi väljer har en intressant story snarare än att de har haft stora framgångar i Finland.

På Bonnier Carlsen resonerar man ungefär på samma sätt:

– De flesta böcker vi ger ut är av svenska författare och illustratörer. Utländska barnböcker måste ha något nytt, en intressant författare eller illustratör. Och det måste vara en intressant story eller ämne som det inte redan har skrivits om på svenska, säger Karin Lemon och fortsätter:

– Det är inte avgörande om en bok har varit framgångsrik på originalspråket, men har rättigheterna till exempel sålts till stora marknader som den engelska, tyska eller franska, så kan den kanske vara intressant.

Även på Rabén & Sjögren är berättelsen i fokus:

– För att vi ska ge ut en bok måste det vara en tillräckligt intressant titel som vi känner att vi kan nå ut med. En bok måste hålla vissa kvaliteter och skilja sig från det som redan finns utgivet, säger Cecilia Knutsson.

Flera faktorer som påverkar

Vilken utgivningsprofil ett förlag har påverkar också vilka böcker det ger ut. Tidigare fanns det fler mindre förlag som satsade på kvalitetslitteratur från till exempel Norden. Speja förlag satsar främst på nordiska barnböcker och därför är de mer intresserade än andra förlag av vilka barnböcker som till exempel kommer ut i Finland. Dessutom är det viktigt för mindre förlag som Speja att böckerna de ger ut går med vinst, eftersom det direkt påverkar möjligheten att ge ut fler böcker.

– De två finska böckerna vi gav ut gick bra, men inte så bra som förväntat, och det kan ha att göra med att vi var ett ganska nystartat förlag och många inte visste om att vi fanns. Men det kan också bero på att intresset är störst för svenska barnböcker. Om böckerna som vi gav ut hade varit en succé hade vi gett ut fler finska barnböcker på svenska.

En annan faktor som spelar in är de olika ekonomiska stöd för utgivning och översättning av finska barnböcker som finns via Nordiska ministerrådet och FILI – Center för litteraturexport. Och det betyder mycket, särskilt för mindre förlag. Cicci Sjödelius tycker att de ekonomiska förutsättningarna är bra om man vill ge ut finska barnböcker.

– Ja, tack vare Nordiska ministerrådet. Vi fick stöd och det hjälper oss att våga chansa och ge ut en titel. Sedan upplevde jag, i alla fall då, ett stort engagemang från FILI, de bjöd in svenska förläggare till Finland för att presentera förlag och böcker.

Bonnier Carlsen har inte sökt stöd för alla finska barnböcker de har gett ut men tycker att det är bra att möjligheten finns.

Mer finskt i framtiden

Både Karin Lemon och Cicci Sjödelius gillar humorn i finska barnböcker och tycker att de har bra illustrationer. I år har Bonnier Carlsen redan släppt två finska barnböcker på svenska i Kepler62-serien skriven av Bjørn Sortland och Timo Parvela. Och fler finska barnböcker på svenska verkar det bli i framtiden då även Speja förlag har ett projekt på gång.

***

Bokprovningen för 2020 finns på www.barnboksinstitutet.se/bokprovning/bokprovning-2021

Katerina Schwetz

Skribenten har en master med inriktning på översättningsvetenskap och jobbar som översättare från engelska och ryska till svenska.