Projektet Svenskan i Finland. Syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv pågick vid Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) åren 2003–2006. Projektet var ett s.k. profilprojekt och planerades av språkvetenskapliga nämnden vid SLS. Fyra forskare var anställda i projektet på heltid 20042006, doktoranderna Mona Forsskåhl och Nina Martola samt post doc-forskarna Siv Björklund och Camilla Wide. Beatrice Silén var anställd som seniorforskare inom projektet våren 2004. Projektet hade därtill en sverigesvensk forskare, Benjamin Lyngfelt, som var anställd på deltid samt ett antal associerade forskare som deltog i olika evenemang som projektet ordnade. Som koordinator och ledare för projektet fungerade Camilla Wide.

Syftet med projektet Svenskan i Finland var att beskriva syntaktiska företeelser i det svenska språket i Finland såsom man kan iaktta dem i autentiskt språkbruk. Företeelserna skulle analyseras ur tre teoretiska infallsvinklar: konstruktionsgrammatik, kontaktlingvistik och interaktionell lingvistik. I övrigt gav projektplanen mycket fria händer åt forskarna att forma sina enskilda forskningsprojekt. Som potentiella forskningsämnen nämndes bl.a. traditionella finlandismer (t.ex. på basen av), dialektala fenomen (t.ex. adverb som jeer – hiit – jaan) och konstruktioner med motsvarigheter i finskan (t.ex. Han undrade att var dom egentligen såna). Men även allmänsvenska uttryck (t.ex. vackert och vackert) och konstruktioner typiska för talat språk, t.ex. demonstrativa pronomen som den där, nämndes som möjliga forskningsobjekt.

En av orsakerna till att projektet Svenskan i Finland startades var att just syntaxen kvarstår som tämligen outforskad i finlandssvenska varieteter. Vår uppfattning om finlandssvenskan, inte minst vad gäller syntaxen, vilar fortfarande i hög grad på Hugo Bergroths viktiga men snart sekelgamla verk Finlandssvenska. Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift (1917, 1928). Också syntaxen i de finlandssvenska dialekterna är förhållandevis outforskad. Förutom Gudrun Lundströms verk Nyländsk syntax (1939) och Ann-Marie Ivars publikationer om syntaxen i sydösterbottniska dialekter har inga större verk om finlandssvensk dialektsyntax utgetts.

Det finns sålunda ett klart behov av forskning i finlandssvensk syntax. Målet med projektet Svenskan i Finland har varit att göra ett bidrag till forskningen på denna punkt. Ett annat viktigt syfte med projektet har varit att bidra till kännedomen om svenska språket mer allmänt. När projektet startade pågick eller avslutades flera större projekt om svenskt språkbruk, bl.a. projekten Samtalsspråkets grammatik, Svensk dramadialog under tre sekler och Svenska konstruktioner. Inget projekt fokuserade dock särskilt på finlandssvenskan. Att starta ett projekt om finlandssvenskt språkbruk, som kunde utnyttja den allmänsvenska referensram som skapats i de andra projekten, var sålunda motiverat.

I fem artiklar nedan presenterar vi några av de forskningsresultat vi fått inom projektet Svenskan i Finland. Som framgår av presentationen har syftet med projektet inte varit att gå i Bergroths fotspår och ge en heltäckande bild av det finlandssvenska standardspråket. Snarare har syftet varit att undersöka på vilket sätt svenskan i Finland varierar inte bara i förhållande till sverigesvenskan utan även internt mellan olika varieteter och olika register. Genom att fokusera på ett antal enskilda konstruktioner har vi velat få en bild av vart finlandssvenskan är på väg i dag och hur denna utveckling sker. Men vi har också varit intresserade av att studera systemet bakom typiskt finlandssvenska språkdrag. Vilka grammatiska konstruktioner har vi i finlandssvenskan? Hur används de? Vilka likheter och skillnader finner man mellan olika varieteter? På vilket sätt liknar och avviker konstruktionerna från motsvarande konstruktioner i Sverige? Kan man finna liknande användningar av motsvarande konstruktioner i finskan?

För att besvara ovannämnda frågor har vi närmat oss det finlandssvenska språkbruket från flera olika perspektiv. Nina Martola har studerat prepositionen åt främst i tidningstexter och Siv Björklund har studerat bruket av reflexiva verb och att-fraser i elevtexter. Båda har sålunda fokuserat på skrivet språk. Camilla Wide, Beatrice Silén och Mona Forsskåhl har däremot koncentrerat sig på olika varieteter av talat språk. Beatrice Silén har studerat bruket av dubbelt objekt (Ge mig boken) i samtal från både Finland och Sverige. Mona Forsskåhl har studerat enheten de e likaledes i samtal från Finland och Sverige. Camilla Wide har i sin tur koncentrerat sig på att undersöka bruket av demonstrativa pronomen i en finlandssvensk varietet, östnyländska.

Nedan ger vi en närmare beskrivning av de ovannämnda fem delprojekten inom projektet Svenskan i Finland. Nina Martolas och Beatrice Siléns projekt presenteras först. Därefter presenteras Siv Björklunds projekt och Mona Forsskåhls projekt. Camilla Wides projekt presenteras sist, varefter presentationen avslutas med en kort sammanfattning.