Forskningscentralen 20 år
1/1996

Mikael Reuter

Forskningscentralen 20 år

Forskningscentralen för de inhemska språken inledde sin verksamhet för tjugo år sedan, den 1 mars 1976. För att fira sitt jubileum arrangerade forskningscentralen bl.a. ett seminarium för allmänheten på Ständerhuset i Helsingfors. Detta nummer av Språkbruk består till övervägande del av de svenska föredragen under seminariet. För den stora allmänheten, på svenskt lika väl som på finskt håll, är forskningscentralen bäst känd för sin språkvårdande verksamhet. Ändå är språkvården bara en del av det vi sysslar med.

Språkvård

Två av artiklarna här hänför sig till språkvården. Jag försöker själv i min artikel sätta in den finlandssvenska språkvårdsideologin i ett större sammanhang, med Norden och Europa som referensramar. Men språkvården arbetar också med mycket annat än det som gäller finlandssvenska och finlandismer. Eivor Sommardahl berättar om klarspråksprojekt som syftar till att göra byråkratspråket enklare och förbättra kommunikationen mellan bl.a. kommunerna och deras invånare.

Ordböcker

Den egentliga tyngdpunkten i forskningscentralens verksamhet ligger på ordboksarbete. Forskningscentralen är Nordens största lexikografiska institut med över ett dussin omfattande vetenskapliga ordboksprojekt, från dialektordböcker och en finsk etymologisk ordbok till moderna enspråkiga och tvåspråkiga ordböcker. Sammanlagt arbetar ca 35 personer med ordböcker.

Av de två stora ordboksprojekten på svenskt håll har det ena i princip slutförts: manuskriptet till den stora finsk-svenska ordboken har lämnats till förlaget WSOY, och ordboken kommer med lite tur ut före årsskiftet. Det blir den största finsk-svenska ordboken hittills, med över 2 000 sidor troligtvis i två band. En del av de problem som redaktionen har haft att kämpa med diskuteras här av redaktionssekreteraren Nina Martola.

Vårt största svenska ordboksprojekt är dialektordboken, Ordbok över Finlands svenska folkmål. Arbetet på den har inletts långt innan forskningscentralen kom till: i själva verket började man samla in dialektmaterialet för över hundra år sedan. De två första banden av sju har nu kommit ut, och det sista kommer en god bit in på tjugohundratalet. Ingen av artiklarna i det här numret av Språkbruk handlar direkt om dialektordboken, men två av ordbokens redaktörer medverkar. Huvudredaktören Peter Slotte behandlar frågor som hänför sig till ortnamnsvård, en uppgift som han sköter vid sidan av huvudredaktörskapet, och Caroline Sandström skriver om dialekternas situation i dagens Mellannyland.

Forskning

Ett rent forskningsuppdrag är projektet Språk och attityder bland Helsingforssvenska ungdomar som på uppdrag av Utbildningsstyrelsen genomförs som samarbete mellan forskningscentralens svenska avdelning och Nordica vid Helsingfors universitet. Projektet är ännu inte slutfört, men Jamima Löfström vågar i varje fall svara ja på frågan om Helsingforssvenska skolungdomar kan tala svenska.

Inom den finska delen av forskningscentralen spelar de rena forskningsprojekten en större roll än på svenska sidan och bildar en helt fristående forskningsavdelning. Centralen upprätthåller också omfattande språkliga arkiv och ett stort offentligt specialbibliotek med finsk-ugrisk och annan språkvetenskaplig litteratur.

Till de språk som Forskningscentralen för de inhemska språken ägnar sig åt inom forskning eller språkvård hör, förutom de traditionella inhemska språken finska, svenska och samiska, även olika med finskan besläktade språk och numera också finländskt teckenspråk och rommani.

Mikael Reuter