Till språkets egenheter hör att det förändras. Också betydelserna hos ord och uttryck är föränderliga. Nya betydelsenyanser kan uppkomma, och de kan ersätta de gamla eller existera vid sidan av dem.
I denna artikel kommer jag att redogöra för olika betydelsenyanser hos de relativa adverben när, då och där. Relativa adverb är adverb som inleder relativa bisatser. Jag har i två tidigare artiklar (Språkbruk 29.4.2021(siirryt toiseen palveluun) och 17.3.2022(siirryt toiseen palveluun)) redogjort för när och då som temporala (tidsangivande) respektive kausala (orsaksangivande) bisatsinledare.
Betydelser hos när och då
När det gäller när och då kan den temporala betydelsen, tidsbetydelsen, betraktas som grundläggande: När/då hon kom hem var det redan mörkt. Inom ramen för denna betydelse finns det dock olika nyanser, och tidsbetydelsen kan vara försvagad. Det behöver till exempel inte handla om en bestämd tidpunkt som i exemplet ovan, utan det kan vara fråga om en upprepad handling eller ett allmängiltigt förhållande: Var alltid försiktig när/då du går över gatan.
Orsak
Temporala bisatser kan lätt få betydelsenyanser som uttrycker också annat än tid, och därför har sekundära betydelser utvecklats hos både när och då. Den historiska ordboken Svenska Akademiens ordbok (SAOB) nämner olika betydelser, av vilka en del numera är utdöda. I många fall är gränsen mellan temporal betydelse och sekundära betydelser glidande, och tolkningen kan bero på kontexten.
I nutida svenska är den kausala betydelsen, orsaksbetydelsen, stabilast av de sekundära betydelserna.
I nutida svenska är den kausala betydelsen, orsaksbetydelsen, stabilast av de sekundära betydelserna. Som Svenska Akademiens grammatik (SAG) påpekar implicerar temporala bisatser ofta en orsaksrelation. Vi kan ta meningen När/då det började regna gick vi hem som exempel. Här kan när/då ha en ren tidsbetydelse: ’Samtidigt som det började regna gick vi hem’. Men det ligger nära till hands att tolka in en orsak i meningen, i synnerhet när det gäller då som bisatsinledare. Innebörden blir då ’Eftersom det började regna gick vi hem’. I meningar som denna är det i själva verket svårt att skilja tidsaspekten och orsaksaspekten åt. Betydelserna går in i varandra. I andra fall är den kausala betydelsen tydligare: Hon kunde inte öppna dörren då hon inte hittade nyckeln.
I synnerhet hos då är den kausala betydelsen en stabil variant, och den anges som ett eget betydelsemoment till exempel i Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO). Språkvårdare brukar dock uppmana skribenter att ersätta kausalt då med eftersom i tvetydiga fall. Det finns nämligen meningar där man kan behöva veta om det är fråga om tid eller orsak, till exempel denna: Då forskarna har kartlagt biverkningarna kan den nya medicinen framställas. Om då tolkas som en tidsmarkör kan det finnas ett osäkerhetsmoment: medicinen kan börja framställas först i framtiden, efter att biverkningarna kartlagts. Tolkas då däremot som en orsaksmarkör med betydelsen ’eftersom’ är biverkningarna redan kartlagda och medicinen kan börja framställas omedelbart.
Språkvårdare brukar dock uppmana skribenter att ersätta kausalt då med eftersom i tvetydiga fall.
Också när kan som sagt uttrycka orsak, även om den kausala betydelsen inte är lika etablerad som hos då. Tidigare har när enligt SAOB bland annat också kunnat ha koncessiv betydelse: Mången gråter när intet skadar (1665). I detta exempel är när liktydigt med fastän.
Villkor
En annan sekundär betydelse hos både när och då är konditional betydelse, det vill säga villkor: Man ska stanna hemma när/då man är sjuk. Här är betydelsen densamma som hos om. I meningar som denna kan det vara svårt att skilja de två betydelserna, tid och villkor, från varandra.
Det finns också meningar där när/då kan tolkas både kausalt och konditionalt, alltså som uttryck för både orsak och villkor.
Det finns också meningar där när/då kan tolkas både kausalt och konditionalt, alltså som uttryck för både orsak och villkor. SAG ger exemplet När/då a + 2 är 4, bör a + 3 vara 5. Här kan när/då alltså ersättas med antingen eftersom eller om. Tidigare har konditionalt när enligt SAOB också kunnat ha en final nyans, liktydigt med för att: Vijdare omtaltes hvad qualiteter en studiosus skal vara uthaf, när han må Stipendium bekomma (1662).
När och då som uttryck för motsättning
En tredje sekundär betydelse hos när och då som kan nämnas är motsättning. Denna betydelse tas inte upp i SAG eller i SO, men den nämns i SAOB. Här följer ett par exempel ur SAOB där när och då uttrycker en motsats: Din Mor var likväl en Prästdoter, när min var af god Adel (1734); Många cavaillerier och öfverstar buckade sig för honom djupt, då han sin hatt ej rörde (1708). Här skulle när och då kunna ersättas med medan. Det är alltså en gammal betydelse, men man hittar fortfarande belägg på den. Det visar följande nutida exempel ur språkbanken Korp: När andra söker till Idol eller klättrar i berg placerar jag pengar; Då vi tidigare hade fyra personer vid kassorna och tre rådgivare är det i dag ombytta proportioner. Jag ska ge ytterligare ett exempel, taget ur Hufvudstadsbladet i september 2022 (det handlar om elevers läsfärdighet): Resultaten visar att då det går uppåt fram till tredje klassen händer något efter det. Också när det gäller exempel som dessa kan man förstå hur tidsbetydelsen kunnat ge upphov till en annan betydelse, motsatsbetydelsen, och det är tydligt att betydelserna kan gå in i varandra.
Betydelser hos där
Också där som relativt adverb kan ha olika betydelser. Primärt inleder där lokala relativsatser och uttrycker alltså rumslig omständighet: Jag trivs i huset där vi bor. Men liksom i fråga om när och då kan den primära betydelsen försvagas och där kan användas mer abstrakt, utan att syfta på en konkret plats: Det finns fall där man inte kan påverka utvecklingen. Där kan också användas när man syftar på ett allmängiltigt förhållande: Han hjälper sina vänner där han kan. I exempel som detta närmar sig betydelsen hos där i själva verket betydelsen hos temporalt när och då, som i vissa fall skulle kunna ersätta där. Enligt SAOB har där använts som tidsmarkör i äldre svenska också i fall där sådan användning numera känns främmande: På de mognare åren .. följer en afton, der vi hafva nog af vår vedermöda (cirka 1800).
Enligt SAOB har där använts som tidsmarkör i äldre svenska också i fall där sådan användning numera känns främmande.
Där har enligt SAOB tidigare också kunnat användas kausalt, för att uttrycka orsak, som i detta gruvliga exempel: Hustrun .. sprang .. Emellan, och der han icke fick hemnas på Axell, slogh han henne 3 slag med kieppen (1644). Här betyder der alltså ’eftersom’. Detta bruk är dock numera utdött. Bland andra betydelser som förekommit i äldre svenska kan nämnas konditional användning (villkor): Det förelägges bemälda Lisa Johannesdotter, der hon är vid lif, att … (1902). Här skulle der kunna ersättas med om. Vidare har där enligt SAOB använts på samma sätt som subjunktionen som: Sinnet, ther wijsdom tilhörer (1541).
Där som uttryck för motsättning
Liksom när och då har också där använts för att uttrycka motsättning. Ett exempel ur SAOB: Har djuret känslor fått, der menniskan har ingen? (1805) Till skillnad från bland annat den kausala och den konditionala betydelsen är detta en betydelse som fortfarande lever kvar i någon mån, trots att den inte nämns i SAG eller SO. Här följer ett par nutida exempel ur språkbanken Korp: Där en del käkar kosttillskott … förlitar jag mig helt på en smula sunt förnuft; Där vi tidigare behövde tolv plånböcker behöver vi i dag bara en. I exempel som dessa skulle där utan vidare kunna ersättas av då eller när.
Än en gång ser vi alltså hur glidande betydelserna hos när, då och där kan vara.
Än en gång ser vi alltså hur glidande betydelserna hos när, då och där kan vara. Den ursprungliga tidsbetydelsen respektive rumsbetydelsen har utvidgats och förändrats. Kanske man kan uppfatta de nya betydelserna som ett slags metaforisk användning av de tre relativa adverben, eller ett slags cirkulation. Och detta är inte något som bara gäller just dessa adverb, utan det gäller också betydelser hos många andra språkliga uttryck.
Källor
Ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO)
Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
Svenska Akademiens grammatik (SAG)
Språkbanken Korp